Maggan mellan isbjörnar och pingviner
På väg till Brønnøysund.
Vi lämnar Sandnessjøen och ska till Brønnøysund, på landvägen till Brønnøysund har det varit ett ras så den är avstängt ända fram till juli och alla som vill dit måste ta den gamla vägen dit. Det är utefter kusten och med färjor. Inte gör det oss något för det är en betydligt vackrare väg, enda nackdelen är att vi inte har någon tidtabell, men väntan kan användas till att ta lite bilder. Vi har kommit till Tjøtta och väntar på att färjan ska komma.
Lite trevligt samtal i kön, med de andra väntande så går tiden ganska fort.
Finns väl inte så mycket att säga, bara att njuta av landskapet.
Vi är framme i Forvik, fick en tidtabell på färjan och vet att om vi ska hinna med nästa färja som går över från Andalsvågen till Horn, så kan vi inte stanna på vägen, och det trots att vi träffar på älg. Bara att köra direkt.
Vi har också lärt oss att pensionärer har rabatt på färjorna och här har det ett trevligare namn än pensionärsrabatt, det heter honörsrabatt. En här färjeturen är inte så lång.
En fin tur har tagit oss till Brønnøysund.
Nu ska vi ut på en liten vandring, men det tar vi i nästa inlägg.
Hurtigruten kommer.
Bor man på en ort där Hurtigruten har en av sina hamnar så kan det vara kul att se när den kommer in också. Här i Sandnessjøen bodde så att vi såg ner till Hurtigrutenhamnen, nackdelen var bara att fartyget skulle komma in klockan fyra på natten. Gissade att vi sov då, men det slumpades så att vi vaknade just då och då vi fick se att det var Finnmarken som kommit och att det var fint väder så klädde vi på oss och gick ut.
Solen står lågt och det är ett fint ljus, inte många passagerare är uppe.
Sandnessjøen förskönas.

Ansikten växer fram på väggarna.
Den låga väggen på andra sidan huset har utnyttjats för ansikten på ett annorlunda sätt.
Här är det bilparkering så jag får fota mellan bilarna.
På den stora väggen arbetas det med ett ansikte av en pojke.
Man får backa ibland och studera hur det blir.
Nästa dag är det värmebölja i området, från att ha haft bara ensiffrigt på termometern så blir det plötsligt 10-11 grader och innevånarna i den här staden är riktiga vikingar, för då ser vi plötsligt hur många går omkring i både kortbyxor och kortärmat. Ett härdat folk.
Men graffitimålarna behöver sina skyddskläder och svettas säkert.
Jag tyckte att porträttet på pojken såg klart ut, men det ska tydligen vara mer där.
Även på baksidan har det målats mer.
Vet inte om det är samma personer som målat den här väggen.
Konst och konst, vårt hotell vill väl inte vara sämre utan har också modern utsmyckning i korridoren.
Helgelandsbrua - Dette er Norges vakreste bro.


"Helgeland är ett av de vackraste kustpartierna i Norge. "Helgelandsbrua glider in i detta landskapet och förskönar det ytterligere. Den framstår som en gedigen skulptur och som på de flesta skråstagbruer liknar formen en harpa som både vinden och lyset kan spela på”, skrev en av förslagsställarna. 
Sista biten efter bron och över fjorden svänger vägen i en mjuk böj.
När vi åkte över bron på väg in till Sandnessjøen hade vi lite bråttom för att kunna hinna checka in på hotellet i tid, därför tog vi en liten sväng tillbaka till bron nästa morgon. 
Stannade först vid rastplatsen för att få en bild på hela bron, några morgonpigga killar var där och fiskade.
Klipporna här är vackert räfflade av inlandsisen.
Utsikten åt andra hållet är inte så dum den heller.
Vi stannar på andra sidan för att få några bilder.
Går över vägen för en bild från det hållet också.
Bergen som vi ser i bakgrunden är de som kallas för Sju systrar, fast baksidan av dem.
Lite blommor växer i klippskrevorna.
Vi stannar till vid rastplatsen igen, inte för att beundra den här lilla utsmyckningen som någon förärat dasset med, utan det finns en skylt om att här finns ett skulpturlandskap. 
Vi spanar och letar efter den skulpturen, konstarear att det måste väl vara de vackra klipporna som de menar...
Laksfors i Trofors
När man åker småvägar och på icke turistsäsong så är det långt mellan fika och matställen.
På många platser såg det ut ungefär som så här, stora fina hus där det såg ut att finnas både mat och fika men så var de stängda, tomm och öde.
Här kunde vi ändå passa på att titta på en minnessten efter Majvasstragedien. En insats under andra världskriget som senare blev till symbol för kampen som ledde till ett fritt Norge. 
Vi var lite hungriga och sökte vidare efter ett ställe att få i oss lite mat och hamnade på Laksforsen Turistcafe, där har man panoramautsikt över forsen. Passande nog så åt vi lite lax. Laksforsen är ett av Nordlands mest besökta naturattraktion.
Det storslagne vattenfallet Laksforsen har en fallhöjd på runt 17 meter. Tåget kommer då jag står och tittar.
Mätta och belåtna kan vi fortsätta färden mot dagens slutmål.
















































