och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

Mot Sverige.

Bland det första vi stöter på när vi startar vår färd mot Sverige är en skog av älghorn.

Inte vilka älghorn som helst utan dessa är färgglada och mönstrade. Det finns ingen förklaring till varför de är där och vem som satt upp dem.

Då, när jag står där mitt i vägen och försöker få bilder på dessa märkliga horn är det någon som tutar, det låter som om det vore  bakom ryggen på mig. Jag hoppar högt och tror att det är en bil som kommer. Vet inte om lokföraren såg mig och ville skämta eller om de bara alltid tutar där .

Tåget försvinner och jag återgår till hornen.

Inte så mycket snö i de här trakterna runt Rendalen, men mäktigt landskap är det ändå.

Fanns tydlig väg här även på 1800-talet.

Återigen träffar vi på Pilgrimsleden och här finns det en gammal sten med en inskription på som det finns flera teorier om vad den betyder, Det är ett M och ett L som sitter ihop. Den ena tolkningen är att ML står för årtalet 1050 och den andra teorin är att det står för "Midleidis" alltså att man var havlvägs mellan Oslo och Nidaros.

Vad Åkre vel står för vet jag inte men gissar på att det är något åt God tur.

Vi träffade inte på några pilgrimmer, men en man i diket fanns det där.

En skolebolle får man ju inte missa att äta då man är i Norge och vi hade ännu inte gjort det, det måste åtgärdas innan vi lämnar Norge. Vi hittade inga skoleboller i den butik vi var in i men väl ett skolebröd. Det gick lika bra det och vi delade på ett bröd.

Bland det sista vi ser i Norge är en hyllad idrottsman, det är Oddbjörn Hagen, ingen som jag kommer ihåg och det är inte så konstigt eftersom han var aktiv på 30-talet. VM-medaljör och tog guld i OS 1936.

Råttfällebindning hade man då, minns att min far hade sådana.

Lämnar Norge, kommer ihåg från barndomens resor hur svårt far hade med att komma ihåg att nu var det vänstertrafik igen.

Det första vi möter i Sverige är en Svensk tiger, mitt i skogen.

Förresten var det två som tiger, en på var sida om vägen.

Och ett troll, men så är vi ju mitt ute i skogen också.

Inlagt 2016-07-07 09:25 | Läst 3451 ggr. | Permalink

Fotosidan uppskattar att du diskuterar våra artiklar. Håll en god ton och håll dig till ämnet för ett bra debattklimat.





(visas ej)

Hur mycket är tolv minus två?
Skriv svaret med bokstäver
Roligt med älghornen. Minns att vi sett dem och du kan läsa om dem i inlägget nedan. Gun-Inger vet vem som satte upp dem. Tigern har vi däremot inte sett så den har kommit till senare eller så finns det horn längs flera vägar. Skolebrödet ser ju inte helt fel ut.
Hälsningar Lena

http://www.fotosidan.se/blogs/logholm/hemresan.htm?replyto=8084493
Svar från Margareta Cortés 2016-07-07 10:50
Tack Lena!
hade ett minne av att jag sett dessa horn i någon blogg, kom bara inte ihåg vems.
Kan vara att de finns på flera ställen, de här satt nära Rendalen. tittade på din bild igen och det ser inte riktigt lika ut som där vi var. Var fler hon på samma träd.
Tigrarna var på svenska sidan då man åker in vid Femundsenden.
Skolebolle ser lite godare ut än vad de är, men är ett litet måste för en norgetur. :) Liksom en lefse.
Har åkt en hel del tåg i Norge, även vid Rendalstrakten. Tågföraren tutar i tid då väg korsar spåret, finns många småvägar.
Svar från Margareta Cortés 2016-07-07 17:10
Tack Stefan!
Han lyckades i alla fall få mig att hoppa högt.
Många kul skogsdekorationer där, älghorn, tigrar m.m. En fin bild på tåget fick du också!
Hälsningar, Bjarne
Hahaha! Vad roligt med så färgglada älghorn mitt ute i ingenstans!
Härliga bilder från din resa!
Den övre stenen liknar nån slags milsten man ser mycket olika
stenar efter Norges vägar.Konst i det gröna blev det på hemvägen.
Harald Grönningen är den äldsta norske skidlöparen jag kommer
ihåg från -50 -60 talet.