Olympiastadion och en hälsning från Bob.

Olympiastadion i Helsingfors är Finlands största idrottssarena. Den brukar kallas världens vackraste stadion och den var klar 1938. Det var meningen att de Olympiska sommarspelen skulle anordnas här 1940 men andra världskriget kom emellan och de fick vänta ända till 1952 innan det kunde förverkligas.

Nu när vi var här var det massor av barn och ungdomar som kommit hit. Det var de svenskspråkiga skolorna i Finland som hade idrottstävlingar.

Finlands stolthet, löparen Paavo Nurmi, står staty vid stadion. Han anses ofta som Finlands störste idrottsman genom alla tider. Han tog 9 olympiska medaljer och det hade kanske blivit fler om det inte var för den tidens stränga krav på när man var amatör eller proffs.

I dag så kan jag förstå varför han ser ut att ha så bråttom, vem vill stå bredvid alla dessa "major".

Efter att ha tittat på stadion känns det fint att ta en promenad genom Hesperiaparken. Där möter vi söta små barn i snöflingeskynken och är det inte Bob som varit här före oss.

Här i parken finns en skulptur som ser ut som en orm.

Det var en något lång förklaring till ormen så jag lägger in den här så de som är intresserade kan läsa.

Här har man också fin utsikt över sjön mot nöjesfältet Borgabacken. Ett mycket populärt utflyktsmål med fritt inträde. Såg hur attraktivt det var då vi åkte spårvagn. Vagnen var fullproppad med folk men när vi kom till hållplatsen vid Borgabacken så klev nästan alla av.

Orsaken till att vi tog den här vägen var att jag ville se Finlandiahuset. Det är ett konsert- och kongresshus som Alvar Alto ritat.

Det är täckt med marmorplattor, men dessa plattor tålde uppenbarligen inte den finska vintern och har nu slagit sig. Det var inte meningen att det skulle bli så, men med en amatörs ögon så ser det ganska snyggt ut. Risken är att de ska lossna och börja falla ner, så jag förstår att det var en miss i konstruktionen.

När vi bilade runt i Finland så såg vi mängder av björkskog, här hittar vi en flaggstångsskog.

Promenaden fortsätter och vi kommer till riksdagshuset. Framför det en märklig skulptur,

Jag tycker att fågeln där uppe på skulpturen lever lite farligt.

Vi fortsätter till Centralstationen.

Där är det full rulle. Folk kommer och folk åker.

Finns en del olika tåg att titta på där...och härliga skuggor från taket.

Sibeliusmonumentet.

Ett måste att se i Helsingfors är Sibeliusmonumentet. Det är tydligen inte bara jag som tycker det, flera turistbussar står där redan då vi kommer dit.

Jag har bara sett det på bild tidigare och har alltid trott att det skulle föreställa orgelpipor men det är tydligen fel för de här rören, som mer liknar något som sitter i en orgel, ska symbolisera skog och berg. Det ska också ge ett intryck av att smälta samman med naturen i omgivningen.

Man kan gå in under monumentet och lyssna på ekon och ljud som bildas där inne.

Bredvid på en liten klipphylla finns det också ett porträtthuvud av Sibelius. Det är naturligtvis kö dit för att bli avfotograferad.

Jag fick vänta att bra tag och vara snabb för att få en bild på bara skulpturen. Undrar om det bara är jag som tycker att den där delen till vänster ser ut som en liten gris.

Åka spårvagn och hamna i Hollywood.

Det är gott om spårvagnar i Helsingfors och det finns många linjer att välja på.  Så sagt och gjort vi gick till turistbyrån och köpte spårvagnsbiljett. En karta över spårvagnsnätet och en stadskarta (fås gratis på turistbyrån) är också praktiskt att ha med sig.

Så vi hoppar på en spårvagn och åker en sväng.

Den här gången tänkte vi åka ut till Arabia eller Arabiastranden som stadsdelen heter. Men vad nu? Vi trodde vi att vi var i Helsingfors och så hamnar vi i Hollywood!

Konstigt var det men till slut kom vi till Arabia ändå. Där byggs det för fullt. Tidigare var det ett industriområde med bl.a Arbiafabriken.

Nu är det en hel del nybyggda hus där. Arkitekterna har skapat lite speciella hus.

Längst nere vid stranden ser husen inte så ovanliga ut men de har fått fina fågeldekorationer i relieff.

Man är tydligen stolta över sitt område och sitt land för vid varje port finns det flagghållare och det flaggas för fullt.

Mitt i allt det nya ser det lite stökigt ut, men jag anar att det är något som kommer att bli fint med tiden. Pallkragar ligger där och ser ut att vara utslängda mellan de nya gångvägarna, men här är det folk ute och jobbar och jag antar att det är de boende som fått en liten odlingsplätt.

Jag ser en väldigt speciell balkong på ett av husen, den ser mer ut som ett skatbo än balkong. Får hoppas på att den är lika stickig på insidan.

Det är inte bara nybyggda och spektakulära hus här, det finns även kvar av den gamla bebyggelsen.

Vårt östra grannlands huvudstad.

Varför sitta hemma då man är ledig när man kan hoppa på ett flyg och på trekvart vara över i vårt östra grannlands huvudstad.
Vad gör man där då? Jag brukar förespråka att ta en tur med Hop-on-hop-off-bussarna så det gjorde vi även här.

Vi startade vid den vackra domkyrkan vid Senatstorget.

Vi har en varm och solig dag så det passar bra att sitta på övervåningen och försöka ta några bilder samtidigt. Här uppe får man en bra överblick och kan se hela Salutorget. Där brukar helsingforsborna ta sig en fika, en kaffe med munk är tydligen tradition. Pariserhjulet på Skatudden i bakgrunden är inte färdigbyggt ännu så där kan vi inte ta oss någon tur. Det skulle egentligen ha varit klart till Valborg.

Man får bra överblick här uppifrån och kan se ner på folk.

Kikar även ner på de som sitter och njuter av sol och kaffe på uteserveringarna vid Esplanaden.

Om man vill gå på ett riktigt traditonellt café så kan jag rekomendera Ekberg med anor från 1843. Där är det kaffe och napoleonbakelse som gäller om man inte hellre vill ha en örfil eller en smörgås på deras goda rågbröd.

Marimekko håller på och möblerar upp en av gågatorna.

Vid sidan om Kiasma som är ett museum för nutidskonst...

...hittar vi Marskalk Mannerheims ryttarstaty. En liten kuriositet är att hästen står i en pose som antyder att den skulle vara passgångare. Det anses att förebilden till hästen är den svenskfödda Käthy. Så vitt man vet så var hon inte en passgångare.

Man får en hel del information på de här bussarna och här kan man även lyssna på den på svenska. Där får vi bl.a veta att Lyktbärarna vid Centralstationen är ett av de populäraste motiven här i stan. Klart jag också måste ha en bild på dem.

Får även veta att vid statyn "De tre smederna" är det en populär mötesplats. Den står nära varuhuset Stockman så om man tappar bort varandra där inne är det en bra plats att bestämma möte vid.

I slutänden av rundturen passerar vi Finlands bank och statyn på J.V. Snellman.

 Det var Snellman som förespråkade och låg bakom att Finland fick en egen valuta, så det är väl en passande plats för honom att sitta framför Finska banken. Jag trodde att märkena och skadorna i sokeln var en del av skulpturen men det är skador från bomsplitter vid andra världskriget.

Vi åkte hela turen runt och konstaterade att har man varit lite i Helsingfors innan så är det inte ett så intressant sätt att komma runt och man ser inte så mycket mer än vad man kan gå runt med lite friska fötter. Jämfört med andra länder vi varit i och gjort liknande turer så är det ganska dyrt också kostade 230 skr. 

Det finns också en röd spårvagn som kallas för Spårakoff. Den är omgjord till en pub och åker till de viktigaste sevärdheterna. Det tar 40 minuter och då kan du svalka dig med en öl också eftersom de har en pub ombord. Tyvärr så såg jag bara den på långt håll. Den hästdragna vagnen såg jag däremot och på den kan man se det ursprungliga namnet på bryggeriet. Det hette Sinebrychoff från början men var för svårt att uttala, speciellt efter några öl så de döpte om bryggeriet till KOFF.

Vi hittade ett bättre alternativ. För 110 skr får man en tvådygnsbiljett på spårvagnarna och bussarna och kan åka hur mycket man vill. Kan dessutom åka båt ut till Sveaborg på den biljetten.

Skokloster en försommardag.

Tog en liten tur till Skokloster i det soliga vädret. Ängarna lyste gula och konkurerade med solen om vem som kunde skina mest.

Jag vet inte vilket som imponerade på mig mest. Det stora slottet som för övrigt var det första privatbyggda i Sverige...

...eller om det var de gula maskrosängarna. Jag tror nästan att det gula vann.

Kyrkan har tillhört Sko nunnekloster och det är en ganska imponerande byggnad även den. Lite murrigare i färgen än slottet.

Porten in till kyrkan stod inbjudande öppen men jag såg att det var en vigsel på gång där inne och ville inte störa.