Åker över bron till Öland.

Efter att ha tittat på Kalmar slott tänker vi bege oss över den där bron som syns bakom RAMLAK på bilden under.

Den bron är lång närmare bestämt 6 072 meter. På andra sidan den bron ligger Öland och i Eriksöre bor Annika Lund och hennes man Lars. Vi stannade på kopp kaffe.

Annika är en mycket duktig fotograf.

Hon har också ett fint galleri som här håller på att ställas i ordning inför Skördefestdagarna. Missa inte att besöka Eriksöre bygata om du tänker ta dig till Öland då.

Förutom superfina bilder så gör Annika också konstverk i betong. Två av dem syns på bordet i första bilden. Så har du vägarna förbi tycker jag absolut att ett besök hos Annika är ett måste.

Vi far en bit söderut på Öland.

Kommer förbi radbyn i Lilla Frö som nu är ett världsarv.

Cikoria eller vägvårda som den också heter. Förr användes roten till kaffesurrogat och även som bot mot gikt.

Annika berättade om majslabyrinten i Ventlinge och den vill jag titta på. Där står även den här väderkvarnen som vittnar om äldre tider och i bakgrunden anas den nya tidens väderkvarnar som inte maler ned säd utan skapar el.

Genom fönstret på Ventlinges lilla konsthall ser du gårdsbutiken där vi köpte rapsolja. En utsökt fin olja.

När jag var i Röstånga så trodde jag att deras konsthall var den minsta men den här är nog till och med mindre.

Lite tveksam om jag vågar mig in i labyrinten med dessa odjur vid ingången.

Men jag repar mod och går in.

Majsblommorna eller vad de kallas för är väldigt vackra.

Där inne hälsar jag på Tuppen Ture.

Vad grisen heter vet jag inte.

Efter den lilla rundan inne i labyrinten och glädjen över att ha hittat ut igen for vi vidare och så här ser det ut då man kör tvärs över Allvaret som också är ett Världsarv.

Vi nöjer oss med en liten tur på Öland och återvänder över bron.

Åter i Kalmar är det dags för lite lunch, När vi letar ett trevligt ställe så får jag syn på det här lilla gulliga huset.

Kallskänken gör reklam för smörebröd, så det får det bli i dag,

Smörebröden var goda även om de inte var lika välmatade som de man får i Dankmark men deras skylt var lite kul.

Kalmar slott

Efter en tidig frukost...vi var först på plats...passar vi på att dra ut på stan. Förra gången vi var i de här trakterna blev det bara en kort biltur runt stan och såg slottet på håll, nu tänkte vi gå dit för att titta lite närmare.

Fåglarna hade inte vaknat ännu.

Slottet badar redan i solljus.

Skarven vaknar, tittar sig omkring.

och så iväg.

Det här är ett minnesmärke över fartyget Kalmar nyckel.

Jag får syn på en fotograf som fördjupat sig i rosenbusken.

Han hinner gå sin väg innan jag hinner fram så jag vet inte vad han fotograferade, bakom busken finns i alla fall slottet.

Myrinvasion på galleriet i parken.

Det var inte regn eller dagg som skapat vätan bland blommorna. Någon hade varit här och vattnat blommorna.

Nu börjar vi närma oss slottet.

Vid yttre porten och vindbryggan ville Vasaätten visa att slottet tillhörde dem. Där står två krönta lejon och håller upp riksvapnet Tre Kronor, Vasaättens sädeskärve och Folkungaättens lejon.

Vi fortsätter in genom portar och gångar.

Kommer in till borggården. Där är det fullt med aktiviteter för barn. Tur att vi är så tidiga så att vi kan få vara lite barnsliga och testa lite spel innan alla barn har kommit.

Efteråt när jag läste om slottet så såg jag att om man kommer efter klockan 10 så är det inträde, då kan man även få komma in i slottet.

På ena halvan av huset inne på borggården var fasaden renoverad i det här fina mönstret.

Vi kunde inte gå in i slottet men runt på baksidan kom man.

Där bakom bland bänkarna skuttade en rädd liten kaninunge omkring, Den fick syn på en liten öppning under en låst port och försvann iväg ut där.

Arkeologer höll på att knacka bort puts på fasaden för att se om de kunde finna gamla öppningar, här har de knackat fram något som ser ut som ett fönster eller dekor i den gamla murväggen.

En kanonkula har också kommit i dagen.

När slottet öppnades för besökare 1870 anställdes en tillsyningsman,  han bodde först inne på slottet i Ståthållarvåningen. Men det ansågs senare att brandfaran var för stor att ha någon boende där och den här vackra villan byggdes. Den nya tillsyningsmannen kallade sig för Kastellan och efter det fick villan sitt namn, Kastellanvillan. Numera är den kansli för slottschefen och dennes personal.

Efter slottsbesöket tar vi en promenad i den vackra och rikligt blommande slottsparken.

Kalmar börjar vakna och några sitter utanför Byttan och väntar på något, vet inte på vad.

Ska vi gå ut och äta i kväll...

...och umgås lite.

Kalmar

Här ska vi sova i natt. Vi har kommit fram till Kalmar.

Vi fick ett trevligt rum med balkong.

Utsikt mot hamnen.

Visserligen ingick det middag på hotellet men det kändes ändå trevligare att gå ut på stan och se vad som fanns där. Det här lilla söta trähuset är ett av Kalmars äldsta byggnader.

Det vita huset bredvid...

..har en väldigt fin skylt ovanför porten.

Vi letar oss vidare in i stan.

Tänkte besöka en av stadens alla uteserveringar.

Ser att vi var inte helt ensamma om den tanken.

Vi lyckades till slut hitta ett trevligt ställe som servade god mat. Det blev inte det här som var tämligen fullsatt så jag gissar att även deras mat var god.

Efter god middag och lite foto på stan drar vi oss tillbaka till kvällsljuset och skuggan på vår balkong.

Ser ut som vi fått guldläge!

Natten var varm och jag hade svårt att sova så när morgonljuset börjar gry flyttar jag mig ut till balkongen och får sällskap av fåglarna.

Den här lilla gynnaren visste nog inte om att det var förbjudet att mata fåglarna där. Jag hade inget att ge den heller trots den bedjande blicken.

Karlskrona - Ett världsarv.

Även om man bor i ett världsarv, som Skärva också är, så måste man även där ta hand om sin tvätt.

Vi är nu alltså i Karlskrona som är som ett kärt barn med många namn. Vad sägs om världsarvsstaden, örlogsstaden, residensstaden och Sveriges roligaste stad, det är en del namn på Karlskrona som jag hittade på den lilla tid jag var där. Kanske finns det fler.

Vi gör i alla fall som många andra, traskar in i Trefaldighetskyrkan på Stortorget. Där inne finns det information och bildspel om världsarvstaden.

Vackert tak i den kyrkan.

I en av bänkarna verkar det vara någon som blivit bortglömd här för mycket länge sedan. Lite tanig och huvudlös är figuren. Det lite mörkt där inne och jag var inte så stadig på hand med min lilla kamera.

Mitt på Stortorget tornar den pampiga Fredrikskyrkan.

Vi tar en promenad för att kika på staden och är på jakt efter Rosenbom. Honom måste man ju hälsa på när man är i Karlskrona.

I bildspelet inne i kyrkan berättade de om små, små trähus och jag antar att det här är något av de husen från förr i tiden.

Häftig mur mellan dessa hus.

Det var inte bara vi som sökte oss till skuggan. Skugga var hårdvara den här sommaren.

Jag hade hört talas om glassen här i Karlskrona men hade nog inte trott att de skulle vara så här gigantiskt stora.

Det fanns några som vågade slå sig ner i solen också.

Vi hittade herr Rosenbom. Han stod där på sin vanliga plats bredvid Amiralitetskyrkan.

Ödmjukt jag Er ber

Fast rösten är nog matt

Kom lägg en penning ner

Men lyften uppå min hatt

                                                                    ~ * ~

Säll är den som låter sig

                                                                              Wårda om de fattige

Gammal och modern fyr.

Ser en ubåt nere vid hamnen, det är inte U 137.

Vi lämnar Karlskrona för det är inte där vi ska övernatta den är gången, målet för dagen är ett annat och på väg dit så passerar vi en historisk plats, Brömsebro. Här gick gränsen mellan Sverige och Danmark en gång i tiden.

Tänka sig att det var här på den lilla holmen i Landabäcken 1645 som medlarna möttes för att överlämna fredstraktatet.

Minnesstenen är inte så gammal, den restes först 1915.