Utefter Vättern.

Efter Hjo så hamnade vi i Karlsborg.

På vallen runt  området har man bra utsikt mot Vättern.

Eftersom jag  inte är så hemma på flygplansmodeller men tyckte att den här Douglas var stilig och hade haft en lite ovanlig färd hit så tog jag även en bild på informationen så kan den som är intresserad läsa lite.

Sedan stannade vi till i Olshammar där Verner von Heidenstam är född.

Jag kan tänka mig att han ofta lekte bland de här träden som kallas för "De tolv apostlarna". Från början var lindarna en liten berså men har vuxit sig kämpahög med åren.

Ganska mäktigt att ställa sig inne i trädcirkeln och blicka uppåt.

Stadsfesten i Gävle.

Var en sväng upp till Gävle i helgen och eftersom det var stadsfest där så passade vi på att titta vad det var för något. Mycket folk var det och många bilder blev det.

Vi börjar med att dra oss ner mot centrum för att leta efter festligheterna. Det börjar lite trevande där med några försäljare och folk som vimlar omkring.

Ser att nu ska det äntligen hända något med Dragon gate.

Ska man gå på stadsfest så gäller det att ha rejält på fötterna.

Men så går vi åt andra hållet i stället och där är det full rulle.

Nu blir det vimmel, massor av vimmel.

Hjo men visst!

Visst är det trevligt med sådana här hälsningar längs vägen.

Jag tycker att Hjo är en sådan söt liten stad, med sina vackra hus med balkonger till och med på taken så tycker jag att det känns som att ha kommit till sagans Kamomilla stad. Man väntar sig nästan att spårvagnen där det bjuds på kakor under färden, ska komma inrullandes på torget.

Men i stället för att få se Kasper, Jesper och Jonatan komma traskandes över torget så ser jag att taken på husen är populära tillhåll för måsarna. Kan vara svårt att sova där inunder.

Kan det vara den snälla poliskonstapel Bastian och tant Sofia som går där borta.

Kamomilla stad eller Hjo så har den en vacker kyrka.

Är man förebild för Grönköping så är det naturligt att ha ett eget litet Grönköping. Jag kikar in på gården Grönköping.

Jag tror att det bara är här i Hjo som man kan köpa hjogubbar.

Eller få handla i en Hjosik.

Vi vinkar adjö till Hjo...

...och åker vidare.

Följ orange vägvisning.

Okej vi är lydiga och gör som de säger.

Vi gör vårt bästa för att hitta dessa orange vägvisare, den första vi träffar på säger inte så mycket.

Ser nästa uppe på en balkong. Lite för högt dit upp, så vi fortsätter och inser att vi är på rätt väg.

Nästa är desto större men jag får en känsla av att den pekar åt fel håll.

Vi tar vägen genom tunneln istället, den visar också orange väg.

Det var det också för där får jag veta att det finns någon som gillar mig som jag är. Skönt att veta.

Vi har tydligen följt rätt väg för nu kommer vi fram till det äldre Jönköping. Vi har hamnat på Hovrättstorget. Från början kallades det bara för Torget, men med tiden kom det troligtvis fler torg eftersom det här torget blev Stora torget. Först på 1800-talet fick det namnet Hovrättstorget, inte så konstigt eftersom hovrätten och rådhuset låg här.

På 1940-talet var torget en grönskande park men någon beslutade att det skulle stensättas igen och ett brunnskar sattes upp.

Det karet är ett konstverk av Sven Lundkvist och skildrar det medeltida rättsväsendet.

En tydlig orange vägvisare har vi även här vid torget.

Svalka sig med en glass gick inte, inte heller dagen därpå. Det var lika stängt då.

Vi fortsätter vår väg efter markeringarna och lockas nästan in på gymmet. Men lite väl svettigt i värmen.

Men en glass lockar mer, tyvärr stängt även här.

 Går man efter dessa skyltar och orange markeringar kan man behöva ett par lämpliga skor.

Eller hatt.

Hur som helst vi hoppar vidare mot nya mål.

och kommer till lite äldre och trevliga kvarter.

Där ligger det en hel del mysiga butiker men eftersom vi är tidigt ute får vi nöja oss med att fönstershoppa. De fönstren håller dessutom färgen.

Vi träffar på ett lite mindre hus men även det har en liten fingervisning i sin färgsättning, så vi är nog på rätt väg.

Någon känner sig laddad. Rätt färg så vi fortsätter.

Högt uppe på en balkong får vi ett nytt budskap.

Det är bara att traska vidare och se var den här promenaden kommer att ända. Lite lockande att ta en dusch utanför hotellet.

Där får vi ett nytt budskap, och det är ju klart man kan inte vara älskad av alla.

Men tar man en sådan här morgonpromenad så tar det rejält med energi och man kan se i spegeln att det tär på figuren. Trevlig spegel det där.

Vi har kommit till slutet på promenaden och där står en inbjudande stol i rätt färg. Här kan vi pusta ut.

och så kom vi till slut till finalen.

Kajan tycker att det blev långt med många bilder, men det var en lång promenad och vi var ju tvungna att komma tillbaka till startpunkten igen, för att åka iväg och få se lite av Jönköpings omgivning.

Måste se hur det ser ut i Jönköping.

Hur ska man få veta hur en stad ser ut om man inte tar en promenad och kollar läget. Så sagt och gjort första morgonen innan det hunnit bli alltför varmt drog vi ut på stan. Bland det första vi såg var det här pampiga huset som på håll såg ut som en kyrka Men vid en närmare titt så liknade huset mer en gammal brandstation. Vet inte om det är riktigt, men på fotosidan finns det oanade kunskaper så jag får kanske veta vad det är för ett hus.

Vi traskar vidare och morgonljuset bjuder på fina linjer .

Linjerna leder oss upp på Munksjöbron.

Håller man den här farten är det cykelbanan som gäller. Svettigt såg det ut!

Jönköpings tingsrätt har ett fint hus.

Vi går över bron och kommer till Kulturhuset Spira.

På kullen bredvid kulturhuset ser det ut som om alla gamla trattgramofoner har sammanträde.

Lyssnar efter budskap från underjorden.

Vi går vidare.

Hittar ett konstnärligt hus. Där inne är Jönköpings läns museum.hoppas ni kan vänta medan vi kikar in där. Vi ses senare.