Vägen tillbaka.

Vill man bli bra igen så gäller det att ligga i och träna. Ska bespara er på hur min fot ser ut numera men hur som helst så har såren läkt och jag kämpar på med träningen. Många timmar tillbringar jag här nu och kämpar  för att kunna lägga undan de röda kryckorna för gott.

Har i alla fall något att titta på där, utanför när tågen dundrar förbi, då jag  kämpar med att få musklerna att lyda mig igen. Det är mina tår som kikar fram i nederkant av bild där jag nu i dag kunde lägga på en vikt på ½ kg till att lyfta upp.

Semestertider och nästan tomt i lokalen, bara jag och min sjukgymnast så mobiltelefonen fick följa med in dit i dag.

Byn som försvann.

Här låg det en by för inte så länge sedan.

Nu är det en damm här istället.

Man kan fortfarande se var vägen som gick ner till byn fanns.

Jag vet tyvärr inte vad dammen heter för på min karta har den inget namn. Men omgivningen är väldigt vacker.

Lena undrade var denna damm finns så jag letade på Google maps och hittade ett namn och en länk. Den heter Techniti Limni och här finns det lite information och bilder från vad jag tror är när dammen byggdes.

Här ligger den i alla fall. Det är på Kreta.

Strandfynd.

En lite större by.

Hamnade i en lite större by än den lilla utan turister uppe i bergen. Här hade det varit turister förut, det märktes framför allt på utbudet i butikerna.

Genom byn rinner en liten å.

Går man bort från genomfartsvägen så finns det lugna kvarter utan en enda turist i sikte...

Med vackra dörrar.

 Jag slog mig ner på ett litet kaffé med en frappé. Gott!

Och tittade lite på folklivet.

Och funderade på vad den där pumpen vid stolpen var till för.

Sedan köpte jag mig en persika och for vidare.

Strandfynd.

Sådant man hittar och ser på stranden, helt enkelt.