Maggan mellan isbjörnar och pingviner
Äta ute i japan.
Att gå ut och äta i Japan kan vara ett litet äventyr bara det. Har man otur, eller om man är av den lite äventyrliga sorten så kanske det är tur, då är det bara att chansa och peka och se vad man får.
Har man tur så får man en matsedel med bilder och då blir det lite enklare. De flesta restauranger verkar ha bilder på sin meny, om det inte finns en som också har engelsk text.
Vi hade hört att all sushi är god i Tokyo och eftersom varken min man eller jag har uppskattat den sushi vi testat i Sverige eller andra länder så tänkte vi att då måste vi smaka den här....nu vet vi att vi inte tycker om sushi. Det var inte gott här heller.
Utanför många matställen fanns färdiglagad mat att beskåda, där kunde man titta och välja vad man ville äta innan man gick in och beställde. 
Maten i dessa portioner såg inte så apptitlig ut eftersom den inte var av riktig mat utan av något plastmaterial och den så mycket plastig ut.
Många japaner som var ute för att äta lunch köpte sin mat i något som likande ett maträtternas snabbköp.
Där finns också en rad med mikrovågsugnar som de gick till för att värma upp sin nyinköpta mat.
Många japaner väljer en bentolåda till lunch, den har i regel flera små fack där maten ligger. Vet inte om det här också kallas bentolåda.
Det är inte så lätt att välja vart man ska gå och äta, det finns så otroligt många restauranger och matställen på en del får man bestick och det kan underlätta om man inte är van med pinnar.
Här var servitriserna så fint klädda.
På andra ställen är det bara pinnar som läggs fram till maten, ibland är det största problemet att få isär pinnarna.
En del matställen har automater utanför, där väljer man sin maträtt, stoppar in pengarna, trycker på rätt knapp...
...och får en liten kupong som man tar med sig in i restaurangen för att hämta sin mat.
Vill man lyxa till det lite så kan man passa på att gå på en restaurang som har fått en stjärna i Michelinguiden. Passar man på att gå dit och äta lunch så är det samma goda mat men mycket billigare än att äta middag där. I vårt hotell har Tateru Yoshino sin restaurang ty, vi passade på att gå dit och eftersom maten var både god och så vacker vill jag visa lite av den.
Vi startade med en Amuse-bouche
Efter soppan kom det in en fantastisk kreation med en blandning av säsongens grönsaker presenterade med inspiration av Monet.
Hälleflundran var också god och snyggt upplag.
Efter en sexrätters lunch så smakade det bra med lite godsaker till kaffet.
Vill man inte testa något annorlunda så finns det också ett tryggt men inte lika spännande allternativ.
Tokyo Imperial Palace, East Garden.
Själva palatset besökte vi inte eftersom det bara är öppet för besökare två dagar om året, nyårsdagen och kejsarens födelsedag den 23 december. Men den östra trädgården var öppen för besök, där är det full fart på våren då körsbärsträden blommar och även en hel del irisar. Nu var det inte så mycket blommor men fint ändå. Det kändes lite märkligt att det bland alla dessa höghus fanns en så stor trädgård.
En stor pampig port ledde in till själva trädgården.
Där stod det en märklig skulptur som var en kombination av både fisk och lejon.
Det kostade inget att gå in till trädgården men vid entrén fick man en liten plastbricka.
Runt palatset är det en hög stenmur som är byggd på så sätt att det ska klara av även kraftiga jordbävningar.
Fanns en hel del fint att titta på här inne, se bara på de vackert skulpterade lyktstolparna.
Även nu när det inte var så mycket blommor så var det en lugn och fin oas att vandra runt i, extra trevligt var att det slutade regna också, värmen kunde man inte klaga på heller den låg runt 25-27 grader. Japanska trädgårdar är byggda med naturens egna material, mycket sten, trä och bambu.
Japaner är kända för att fotografera mycket, här var det inget undantag.
I dammen simmade det stora fiskar.
Näckrosor fanns det även i dammen, den här brukar slå ut vid tvåtiden, vi var där strax före lunchtid och den har redan börjat öppna sig lite.
En fin trädgård var det i alla fall och väl värd ett besök.
Du kanske träffar på en vit häger på ditt besök vid östra trädgården.
Jag smög mig lite närmare hägern...
...då flög den sin kos, bort mellan höghusen.
och vi åkte iväg för att äta lunch.
Meiji Shrine
Den 122:e japanska kejsaren Mutsuhito, som tog namnet Meiji när han blev kejsare vid fjorton års ålder, det är honom filmen "Den siste samurajen" bygger på. Han var tydligen populär eftersom det efter hans död byggdes ett tempel till hans och kejsarinnan Shokens ära. Originalbyggnaden förstördes under andra världskriget men byggdes upp igen 1958. För att komma till själva helgedommen passerade man flera sk. Torii, en slags port eller grind som är symbolisk och markerar övergången från det profana till det heliga.
Den här dagen hade vi bokat en utflykt med det lolkal bolaget The Gray line och naturligtvis så började dagen med ett rejält regnväder. Vi var en busslast med många nationaliteter, förutom oss två svenskar så var det folk från Usa, Australien, Italien, Holland, Vietnam, Norge och även Malaysia.
På väg in mot templet såg jag en massa tunnor för vin från Bourgogne och om jag förstod det rätt, användes det vinet vid invigningen av Meiji Shrine. Försökte inte undersöka innehållet men jag gissar att det var tomma tunnor.
Mitt emot fanns det också en radda av tunnor för sake.
Regnväder hindrade inte den här mannen för att gå runt och sopa bort löven från grusgången.
Innan man går in till själva helgedommen ska man rena sig och vår Guide-san visade hur man skulle göra. Hon hade innan berättat att man inte bara säger namnet till folk i Japan utan man lägger till San efter namnet, som är istället för vårt herr och fru. Kom vi inte ihåg hennes namn så kunde vi lägga till san efter guide, likaså kunde vi göra till chauffören så han fick heta Driver-san.
Först skulle man hälla vatten i höger hand och sedan i vänster hand.
Efter det skulle man hälla vatten i munnen men inte svälja det utan bara skölja runt och sedan spotta ut.
Sedan kunde vi gå in genom den stora porten och in till det allra heligaste området.
Som synes så strilade regnet ner och det var inte lätt att balansera både kamera och paraply på samma gång.
Här finns det ett gudomligt träd. Där kan man köpa en liten träbricka för 500 Yen (48sek) och skriva ett personligt meddelande eller önskemål, sedan vid morgonceremonin förmedlas budskapet av prästerna.
I dag används det här templet för shintobröllop och vi hade turen att komma just när det var ett bröllop på gång. Först kommer prästerna, i sina tjusiga skrudar, tågandes.
Sedan två vackra flickor som jag gissar är något som liknar våra brudtärnor.
Därefter kommer själva brudparet. Ser att de är gripna av stundens allvar.
Sedan kommer alla finklädda bröllopsgäster.
De tågar förbi alla turister innan de försvinner in i det allra heligaste dit vi inte får gå. Egna fotografer har de med sig som förevigar allt med både stillbilder och film.
Vakterna gör honör och sedan förvinner de...
...för att först vara med om en teceremoni före själva vigslen.
Allt tar mycket lång tid och vi hinner inte stanna för att se fortsättningen. Vi ska vidare till andra sevärdheter. På vägen ut möter vi andra finklädda som förmodligen ska vara med på nästa bröllop och som letar efter vart de ska ta vägen. Kika bakom den här damen, det är inte bara jag som tycker de är vackra och vill fotografera. Även japanerna själva vill föreviga de finklädda damerna.
Det fanns vägvisare som hjälpte bröllopsgästerna till rätta.
Den minsta lilla finklädda flickan i kimono väcker uppmärksamhet och alla vill fotografera henne.
Ser att hon blir glad över uppmärksamheten och pappan ser mycket stolt ut.
Tokyo Tower
Tokyo Tower ser ut som Eiffeltornet i Paris men det här är 332,6 meter högt alltså 8,6 meter högre än det i Paris, räknar man in TV-antennen högst upp så är det hela 32,6 meter högre. Trots att det är högre än Eiffeltornet är det 3.300 ton lättare, en tredjedel av materialet kommer från återvunnet skrot från andra världskriget. Vi kan se tornet från vårt hotell och trots att det är över 300 meter högt ser det inte så stort ut härifrån.
Det sticker upp som ett rejält landmärke och det är klart att vi måste dit.
För flygsäkerhetens skull är tornet målat i orange och vitt.
Underifrån ser det ut som ett gigantiskt mekanobygge.
Efter andra världskriget började Japan leta efter ett monument och en symbol som skulle markera deras växande globala ekonomiska betydelse. De tittade mot väst och blev inspirerade av Eiffeltornet och beslöt att de skulle bygga ett eget. År 1958 stod det klart. Framför tornet finns de en plätt med skulpturer av en del hundar, tyvärr så förstår jag inte vad det står bakom dem och vet inte varför det är just hundar där.
Lite gulligt är det med kronorna på taket till entrébyggnaden.
Där inne finns det massor att titta på om man vill. Det finns ett akvarium med 50 000 fiskar, ett vaxmuseum och en stor souvenirshop. 
Men vi hoppar över allt det där och åker upp i tornet istället. Trots att tornet är en stor turistattraktion med över 2,5 miljoner besökare per år så blir det inga köer utan den japanska effektiviteten gör att allt flyter väldigt smidigt. Värdar och värdinnor tar emot vid hissarna och hälsar oss välkommna och strax är vi uppe vid utsiktsplattformen och kan beundra utsikten.
Vid klart väder kan man se ända till Mt. Fuji här uppifrån. Det gick inte i dag men vi ser stora delar av staden och även lite av hur vägnätet är uppbyggt.
Det finns ett tempel intill tornet och flera gravplatser runt omkring det. Trodde först att det var brädor som står uppställda vid gravmonumenten men såg senare att det finns skrivtecken på dessa pinnar som sticker upp. Troligtvis något som anhöriga ställer dit liksom vi gör med blommor vid våra anhörigas gravar.
I golvet på utsiktsplattformen finns det två fönster som man kan kika ner genom eller ställa sig på för att få känslan av att sväva högt uppe i luften. Där placerade de flesta föräldrar sina barn för fotografering. Den här lilla pojken såg mest förundrad ut och verkade fråga sig varför han skulle sitta där.
Där jag kikade ner såg jag mest hur tornet var byggt, men långt där nere kan man se marken också.
På kvällen är tornet belyst. Under tiden den 2:a oktober till 6:e juli lyser det i ett orange sken. Den oranga färgen ska hjälpa till att hålla kylan borta under vinterhalvåret. Vi nordbor undrade vilken kyla de avsåg eftersom vi hade mellan 25-27 grader varmt om dagarna och bara lite svalare på kvällen.
Fiskmarknad i Tokyo (jogai shijo)
Tsukijis fiskmarknad öppnar redan klockan tre på morgonen och auktionen startar 5.20, så tidigt var inte vi där. Men den yttre marknaden som kallas Jogai shijo var i full gång och bland de 900 marknadsstånden var det kul att gå runt och titta. Truckarna som kör runt varor ser ut som om de har en öltunna längst fram, körde kors och tvärs med sina varor.
Ropen från försäljarna ekade i gränderna och ibland fick man även provsmaka på varorna.
Jag vet inte vad det var vi smakade på men det var gott.
Det finns även del små restauranger och serveringar där man kan äta frukost eller lunch.
En del mat lagades ute i gränden.
Tyvärr hann jag inte med att fånga på bild den lilla tanten som lagat de här knyten och som hon kom ut med från ett mörkt krypin och sedan lämnade över till killen här, men jag gillar hans skor.
Alla sorters fisk kan man hitta här. Inte många som jag klarar av att benämna med sitt namn.
Men det är ju klart, det står ju på skyltarna vad det är........om man kan japanska förstås.
Inte bara fisk var till salu, många andra varor som jag aldrig sett förut fanns att köpa.
Annorlunda svampar, men ingefäran kände jag igen.
Undrar vad det här är? Det var inte bara vi som tittade och undrade, även en del japaner tittade förundrat på varorna och vred och vände på de små paketen för att se vad det kunde vara, eller så ville de bara kontrollera kvalitén för även här stod det vad paketen innehöll.....med för oss okända tecken.
Det fanns så mycket att titta på, mycket folk var det och ibland lite trångt och knöligt att komma fram.
Såg att många, många gick omkring med sina mobiltelefoner på precis samma uppslukande sätt som man ser i Stockholm, men en skillnad var det. Här kunde man även ringa från en telefonautomat.
Vad som finns i de här lådorna är jag inte helt säker på men det såg misstänkt likt lysräkor, som kallas för krill.
Många bilder blev det från fiskmarknaden men det var en händleserik plats med många varor som jag aldrig sett förut. Mycket fiskbilder blev det naturligtvis.
Även en julgran med rengöringsborstar är en julgran och lite spännande för en liten kille.
Den populära katten Hello Kitty saknades inte heller på fiskmarknaden, hon fanns i alla upptänkliga former.
Vi lämnar fiskmarknaden för nya äventyr och ser att även Norge levererar fisk hit.
















