Kvällspromenad i York

Eftersom jag aldrig varit i York tidigare så vill jag passa på att se staden alla tider på dygnet. Hade tyvärr inget stativ med mig på resan men testade att ta lite kvällsbilder ändå.

Tornet på kyrkan All Saints The Pavement lyser som en lanterna i natten och lyktan där uppe i tornet var tänkt att funger som en ledstjärna för resenärer i skogen Galtres norr om York

Inte mycket folk på The Shambles vid den här tiden.

Jag träffar på några nattvandrare.

Hittade även puben där vi åt lunch, The Malting.

Fortsätter promenaden utefter River Ouse, här i England har de bara floder minsta lilla bäck heter något med River, men den här floden ser ut att vara en riktig flod. Guildhall speglar sig förföriskt i vattnet.

Vill man se York från vattnet så finns det flodbåtar som man kan åka med.

Avslutar promenaden med Clifford´s Tower.

I morgon blir det "En förlorad värld".

Mera York

Det finns mycket mer att se och uppleva i York än vad man hinner med på en morgonpromenad, det krävs både promenad dagtid och kvällstid. Vad man inte bör missa i York är utställningen Jorvik.

Jorvik var vikingarnas namn på staden och fortfarande kan man i namn se spår av vikingatiden. Gata heter inte street här utan gate och grind eller port kallas inte för gate utan bar. På utställningen fick man inte fota men vi fick en fin brochyr. Här på platsen där utgrävningarna var har man byggt upp en vikingastad där man kan få uppleva hur det var t.o.m med lukter.

I  St Marys som ligger bredvid finns just nu en utställning  som heter "Thirty Pieses of Silver" och hänsyftar på Judas trettio silverpenningar. Konstnären har samlat på silverföremål som hon sedan har låtit en ångvält köra över och sedan samlat dem i trettio cirklar som hänger i silvertrådar från taket. Fick inte fota där inne heller, men utanför gick det bra.

Gatan The Shambles är visserligen en riktig turistfälla numera, men med en mycket intressant historia. Jag slank in i en butik och hittade en bild som är framtagen från en glasplåt och fotograferad 1903. Inte lika bra skärpa på min inskannade kopia som på den bild som jag nu ska rama in. Många slaktare var det där på den tiden.

Nu i dag finns det en slaktare kvar men han hänger inte ut köttet på gatan. Desto fler butiker och Tearooms och butiker, t.o.m en pizzeria finns här nu.

I dag är det marknad i York, vi tar en sväng igenom den och tittar på alla läckerheter som säljs här. Synd att vi inte kan köpa med oss hem av allt det goda. Ostar, korvar, bröd som doftar ljuvligt och många andra läckerheter. Vi fick t.o.m smaka på kängurukött.

 En liten paus med ett glas Bucks Fizz känns skönt efter att ha traskat omkring.

Det här är Guildhall and the merchant adventures' hall. Större delen av huset byggdes 1357 av en grupp inflytelserika peroner, de bildade ett religöst brödraskap som kallades för "Guild of Our Lord Jesus and the Blessed Virgin Mary". Kort och slagkraftigt namn, men de var tydligen hjälpsamma personer för de hjälpte sjuka och fattiga människor också. Huset användes inte bara som handelshus utan hade även en del som var fattighus.

Verkar vara fler som har en blå cykel på drift här i York.

Vill man ta en promenad på stadsmuren så går det bra. Inget inträde, bara att traska på i ca. 3 km.Många som passade på att gå här nu när det var solsken, jag mötte en liten pojke som roade sig med att räkna gluggarna i muren. Han hade kommit till 79 st.

Flera av stadsportarna finns kvar det här är Micklegate Bar.

Inte många som såg honom sitta där.

Regnet hänger i luften igen och magen knorrar så vi drar oss in på puben för en lunch passade på att testa en engelsk cider också.

Numera får man inte röka inne på puben, tydliga spår av det utanför.

Mycket bilder här nu så kvällspromenaden får ett eget inlägg.

Morgonpromenad i York

Nattens regnande har upphört, luften är klar och skönt sval, vad passar bättre för en morgonpromenad då. Gässen har också vaknat och gör sin morgontoalett på parkeringen bredvid Cliffords Tower.

Här på platsen skedde den mest fasansfulla händelsen i de engeska judarnas historia. På natten den 16 mars 1190 hade 150 judar samlats inne i tornet för att söka skydd mot den våldsamma mobben som väntade på dem utanför. Många tog sitt eget liv och andra dog i lågorna från de eldar de hade tänt och de som slutligen kapitulerade mördades och massakerades. Förståeligt nog har denna fruktansvärda händelse blir de mest ökända exemplet på antisemitismen i medeltida England. Men det var ingalunda en isolerad händelse, utan snarare kulmen på en våg av våldsamma känslor som svepte landet i början av 1190.

Klockan tickar på och fler och fler börjar vakna.

Dagens meny förbereds.

Morgonjoggarna dyker upp.

Någon undrar var han ställde sin blåa cykel i gårkväll.

...och jag tror någon saknar sin ena sko.

Ekorren äter frukost.

Vi går till York Minster, den medeltida katedralen med sina många vackra fönster.

Den är så stor och pampig, så stor så att den inte får plats på en bild.

Enorma glasmosaikfönster finns att beskåda där inne. Här är några av dem.

Morgonen börjar nu övergå i förmiddag.

Gässen som simmar i River Foss verkar inte bry sig om det.

The Shambles är en gata i York som har en lång och intressant historia. Den vann tävlingen som Storbritanniens mest pittoreska gata 2010. Dagtid vimlar det av turister här eftersom det nu är en välbesökt shoppinggata. Den är Yorks äldsta gata och här höll slaktarna till, 1872 det fanns 26 slaktare på gatan. Gatan var så smal att solen inte nådde ner, praktiskt när man handlar med kött.

En resa i norra England - Haddon Hall

Vi reser genom ett mycket vackert landskap med stengärdesgårdar som rutar in marken i mönster med djur betandes i nästan varje ruta.

Städer och samhällen, som påminner om TV-serien "Hem till gården" eller "Emmerdale" som den egentligen heter, kantar vår färd.

 Vandringsleder finns det också gott om, får väl hoppas på att kossorna i hagarna är snälla och gillar sällskap av vandrare.

Har man sett TV-sererier som Stolthet och Fördom, Jane Eyre och Elisabeth kan ett besök på Haddon Hall vara att rekomendera. Det är ett besfäst medeltida slott (herrgård) från 1100-talet.

Här bor Lord och Lady Edward Manners vars familj har ägt det sedan 1567. Från början var det William Peverel, utomäktenskaplig son till Vilhelm Erövraren som bodde här.

I släkten Mannors ägo kom det genom giftemål och arv på 1500-talet. En spännande historia om en dotter som flydde från slottet genom en bakdörr och blev enleverad av sin älskade. De flydde iväg på en häst och gifte sig. De blev tydligen förlåtna för två år senare ärvde de godset.

Följ med in på borggården.

De var gästfria på den tiden med många och stora fester där vinet flödade, drack man inte tillräckligt så att det ansågs hedrande för värdfolket blev man fastlåst med ena armen i den här bojan. Sedan hälldes vinet ner i rockärmen som straff, ett ganska hårt straff på den tiden eftersom det inte var så enkelt att tvätta kläderna.

Fina fönster.

Fint besök har de även haft.

Symbol för de båda släkterna som genom giftemål blev förenade var påfågel och vildsvin vilket man kunde se vid slottet i form av snyggt klippta buskar.

Den gamla bron, som man passerar på väg till och från slottet, har den klassiska formen som man kan se överallt i det här området. Små utbuktningar där fotgängare kan stå när överlastade hästkärror ska förbi.

Den snygga gamla brevlåden sitter kvar i muren men verkar inte vara i bruk numera.

Nu åker vi vidare, vinkar åt kossorna på ängen och tackar för besöket.

Vi ska till Yorkshire och den historiska staden York för att övernatta där. Regnet hänger i luften men det är något man får räkna med i de här trakterna.

Strax  innan vi kommer till York passerar vi staden med det sneda kyrktornet. Teorierna om hur det blivit så snett är många men ingen vet den egentliga orsaken. Bilden är tagen genom ett fönster och vid en snabb glimt vid rött ljus.

Här ska vi bo vår första natt i England, nej inte i det här tornet förståss men på ett hotell som ligger på andra sidan gatan.

Mer om York och Cliffords Tower i nästa inlägg...

En resa i norra England - I filmen och böckernas värld.

En tidig morgon lyfter planet från Arlanda för att ta mig och mitt resesällskap till Manchester.

Det var ingen trevlig syn som jag möttes av på Arlanda, tror inte att jag överdriver när jag säger att kön till baggage-drop såg ut att vara kilometerlång. Hade inte damen vid businessdisken varit så vänlig och tagit emot vår väska så hade vi säkert missat planet. Inte verkar det ha blivit något smidigare där med "self-check-in". Får hoppas på att det bara var någon tillfällig störning.

Fram till Manchester kom vi i alla fall och därifrån blev det en vacker tur genom Peak District för att ta en första stopp för att sträcka på benen i Buxton. Där finns en varm källa som utnyttjades redan på romartiden då kallades platsen för Aquae Arnemetiae.

Nu gäller det att titta åt rätt håll innan man går över gatan. Bilarna kör ju på fel sida.

På 1700- och 1800-talen åkte man till Buxton för att dricka brunn och den källan kan man fortfarande besöka.

Vattnet måste testas.

Operahuset från 1903

Mitt emot operahuset står det en sexkantig Viktoriansk brevlåda.

Det finns inte så många kvar av den typen brevlådor i England så den måste fotograferas.

Den töms inte så ofta, men verkar vara i bruk fortfarande.

Såg en vacker lampa också.

Buxton är Englands högst belägna stad väl värt ett besök. En vacker stad där det finns mycket mer att se än vad jag hann med på stoppet där.

Resan går vidare och när det börjar knorra i magen tar vi en lunchpaus i Bakewell. Så klart att det blir en PUB-lunch.

Trots att Bakwell är berömt för sin Bakewell pudding så beställde jag en Ploughman's lunch och det var den rikligaste sådan jag någonsin fått.  De är tydligen lite matfriskare här än i London. Orkade inte ens hälften av det som serverades.

Många vackra fina byggnader finns det här och den äldsta kvarvarande byggnaden är All Saints Church från år 920.

Klimatet verkar vara gynnsamt för här växte det t.o.m vindruvor. De lär då inte torka ut med tanke på allt regnande.

Blött var det i den staden men några tyckte att det behövdes mer blöta och passade på att kyla av fötterna.

Nästa stopp blir vid Haddon Hall, slottet där man filmat TV-serier såsom Stolthet och Fördom, Jane Eyre och Elisabeth.

Mer om det i nästa inlägg...