Maggan mellan isbjörnar och pingviner
Biltvätt
Har gått här några dagar och funderat över vem som har försökt göra ett konstverk av min bil. Eller om det möjligtvis var någon som tyckte att den var alltför smutsig och ville påpeka att det var dags för tvätt nu. Ett tag funderade jag på om det kunde vara några barn som varit upp på vår uppfart och testat sina konstnärliga talanger.
Hade aldrig kunnat ana hur det låg till, men kom på lösningen i dag. Tyckte det var ganska så kul och även lite ovanligt så jag gick ut och tog några bilder på konstverket.
Lägger in bilderna här och det kan vara dags för en liten gissningstävling. Priset får bli äran och någon kommentar på bilder, kommer ingen på vem som skapat konstverket så ska jag berätta det i morgon.
Här är förarsidan, först var det bara märken på framdörren, men i morse så hade även bakdörren fått lite utsmyckning.

Andra sidan är så här vacker.

Batill är det också fint, även nummerplåten har även märken men ville inte skylta med vad jag har för nummer på min smutsiga bil, men den känns nog igen ändå på sin ovanliga utsmyckning. Så vinka gärna om ni ser den...:)

Fin även på nära håll.

Söka jobb
När jag fick se den här ansökan så trodde jag först att det var ett sådant där sk. roligt mail som skickas runt bara för att roa oss. Men verkligheten var en annan, det är helt seriöst tänkt som en ansökan till ett jobb som bilmekaniker.
Är det kanske fler än jag som läser in att den här tjejen inte alls vill ha något jobb utan är helt nöjd med att att sitta hemma och spela spel och få sin A-kassepeng. Jobbet hon söker ligger dessutom i Stockholmstrakten. Ganska lång resväg till jobbet, blir det.
Arbetsgivaren som fick ansökan är något irriterad på alla dessa ansökningar de får som bara är till för att kunna visa arbetsförmedlingen att de sökt arbete men fått avslag på sin ansökan. De tar tid som de kunnat ägna åt de seriösa ansökningarna.
Här kommer ansökningen ordagrant, har bara ändrat namn på den sökande och tagit bort hennes mailadress även bostadsort.
____________________________________________________________________________
Hej mitt namn e Tina 23 år och jag bor i X-by utanför Umeå. På>fritiden gör jag inte så mycket ser påTV och sitter framför Datorn,på helger e det mycket fest med kompisar. Jag e väl ganska så positiv och tycker om människor i allmänhet, fast man kan ju inte tycke om alla, men jag kommer nog överens med de flesta.
Jag har inte haft någe fast jobb hittils, har väl egentligen inte angagerat mig så mycket. Springvickat på dagis/fritids och skola i nästan fem år men de ha som inte haft ett jobb att erbjuda mig.
Jag gick barn och fritidsprogrammat det va väl kul fast inte så slappat som jag hoppats att det skulle vara. Sen va det en period förra ået då de slutade att ringa ut mig till springvick så då fick jag gå utbildningen fordonstekniker genom arbetsförmedlingen de va väl kul fast att arbeta som de vetti faan jag kan bli lite överhettad när saker inte går som jag vill och då vill ni INTE vara i närheten av mig. Men det e ju bra att kunna laga sin egen bil, fast det enda jag egentligen kan e sörvise och kanske ett lättare bromsbyte. Annars ha jag sommarjobbat på sommrana som campingvärd, det va ju kul att se nya människor fast det gick inte så bra för dem så för det mesta satt jag bara i receptjonen framför datorn. Jag har lite problem med engelskan så många gånger va det svårt för mig att jöra mig förstodd. Men det gick till slut.
Jag vill gärna jobba hos er skulle vara kul som bara den att göra det ni gör, helst så man får in lite kosing i kassan. Det mesta går ju åt till räkningar och helgerna. Hoppas ni inte har allt för ansträngade jobb för jag har lite problem med rygg och axlar och höfter det blir väl så när man inte rör på sig så mycket eller överhuvudtaget. Sen så hoppas jag att ni inte pratar i telefonen såmycket heller för förutom att jag e dålig att pratat med människor över telefonen (jag börjar skratta) så e jag typ över känslig mot strålarana som kommer ut ur telen eller nått sånt.
Jo en sak jag glömt att säga om mig själv e att jag ha pojkvän tyck om han men egentilgen så kommer vi inte så bra överens, så det e en av anledningarna att jag också vill ha jobbet hos er som, ja vad det nu e ni gör.. E att slippa se honom hela dagen kanske så jag sakna honom ni förstår han ha som inget jobb heller så vi spelar WOW hela dagarna vi kan typ börja slåss om vi dödar varandra tiiihiii ;)
Aja om ni e intresserad så skicka ett mejl på ______________________________________________________
Förstår om ni tvivlar på riktigheten i denna ansökan, men jag lovar det är en sådan.
Kärlek
Fick ett mail i går med en länk till en liten film, blev så tagen av den så jag vill gärna dela med mig så fler får se.
Vilken kärlek!
En dag frågar en son sin far: ”Pappa, springer du en maraton med mig?”
Pappan svarar: ”ja” och de springer sin första maraton tillsammans.
En annan dag frågar sonen sin far igen: ”Pappa, springer du en till maraton med mig?” och pappan svarar igen ”ja, min son”.
En dag frågar sonen sin far: ”Pappa, vill du göra Ironman tillsammans med mig?” (4 km simning, 180 km cykling, 42 km löpning)
Och pappan svarar igen ”Ja”…
Och här kommer videon till denna historia:
Älskade hund
Ibland så får man ha lite tur när det är dags för dagens bild.
Morgonpromenaderna med hunden har nu blivit så ljusa så jag slipper ha pannlampan på för att ta mig fram på stigen som vi brukar gå och dessutom så pass ljusa så det är någon mening att ta med kameran. Ett tydligt tecken på att vi går mot ljusare tider.
I morse så hade hemtjänsten varit till den gamla damen, som bor här intill, på sin morgonrond. de hade gjort en vändning på vändplan före min stig och skapat detta fina hjärta. Klart jag var tvungen att försöka få med det på bild. Hade inget högt att kliva upp på men såg att hjärtat syntes även från marken. Tog några bilder, men så fick min hund Desty för sig att kliva in i mitt hjärta...........klart att det blir dagens bild. Hon är ju min älskade hund och ska vara i mitt hjärta.

Jag har inte missat att ta mina bilder varje dag, men har inte hunnit skriva någon blogg.
Örnen landade igen
Även en örnsafari har ett slut, jag skulle nog ha velat stanna där i Lauvsnes längre, men nu är jag hemma igen.En helt fantastiskt upplevelse var det att få se dessa örnar. Skulle till och med kunna nöja mig med att bara få se dem, men varför göra det när det går att fotografera också. Ett minne som jag kommer att bevara för resten av livet.
Trött är jag visserligen, för det blev sena kvällar med mycket bilder och trevligt prat och inte att förglömma Brutus genomgångar i Workshopen och Bos mat. Sen mycket tidigt upp på morgonen för att hinna till gömslet och sitta där i lugn och ro innan det blev ljust och förhoppningvisörnarna skulle komma på besök. De gjorde de dessutom och varje dag till och med.
Sen satt vi där i mörkret och väntade, lite viskande småprat och jag vet inte vad Brutus Östling hade för exemplar av Canon 5D markII, med den underliga förvaringen av kamera och batteri innanför byxorna. Är det brukligt för den modellen? Den får man föda fram bilderna med, riktigt konstnärligt . Batteriet la tydligen av hela tiden vid filmning. Smittade också för även jag fick error i min kamera när jag tog den här bilden.

Det går att värma den medelst blåsning också. Bilderna och filmen blev dock ingen blåsning.
Sen var det tålmodig väntan, vissa dagar kom örnarna tidigt och tog sig en snabb frukost och kom inte tillbaka mer den dagen, andra dagar var det lång väntan innan det var matdags för örnarna och då kunde man fördriva tiden med att fotografera småfåglar, som de här. Inte så dumt det heller. De som inte somnade förstås(se gårdagens blogg). Nötskrika
Kråka.
Skata
Men så plötsligt, som från ingenstans, så var den där. Kungsörnen kom som om den var nedsläppt från himlen.

Redo för lite mat.

Ripa smakade också gott

Men det var inte lätt att hålla balansen och stå kvar på en liten ripa. Undrar om inte det här är den som får bli dagens bild.

Vingligt och flaxande, sen damp den ner på backen och stod där och såg tämligen förvånad ut och inte helt olikt en tupp. Men upp igen för att äta sig riktigt mätt.
Inte så lätt att hänga med med kameran heller när en sådan stor fågel får för sig att ge sig utav. Här säger den tack och farväl för den här dagen och också för vårt besök i örnarnas rike, vägledda av Brutus Östling. Tack Brutus för allt du lärde mig, jag ska försöka förvalta det väl.

Så till slut, en till bild på gömslet eftersom Arne ville se hur det ser ut.

Och så lite workshops med Brutus Östling.

