Lite Gävle.

Tog en liten tripp till Gävle.

Har varit där förr så det blev inte så mycket fotat, men lite hamnade på bild ändå.

Upptäckte att Gamla Gefle fått en bondgård sedan sist.

Gävlebocken har fått en egen skylt. Sedan 2022 står bocken på Rådhusesplanaden, så det här är nu hans egen privata parkering.

De är djurvänliga i Gävle, för här har hundarna fått en egen hiss inne i köpcentrat.

De värnar även om fiskar, för man kan äta fisktaco men utan att äta fisk. 

De tycker även om tåg i Gävle.

Därför har de ett stort och fint järnvägsmusseum. Dit ska vi gå i morgon.

Sommarminnen

Sommaren börjar gå mot sitt slut, en sommar fylld av både värme, glädje och annat lite otrevigt som åter på kryckor och borrelia, men det är det roliga som får bli kvar i minnet.

Ett trevligt minne var en tur som startade Malmköping,  Där tog vi en solig promenad på Harmonirundan. På station 7 skulle man tänka till. Vi tänkte och gick vidare.

Promenerade runt och kände in idyllen av småstad.

Färg stod det, men det var nog färg som saknades.

Vid Stora torget står kanonerna från Södermanlands regemente kvar som dekoration. 

I Malmköping finns det gott om bänkar att vila på.

På den här kan man slå sig ner  och titta ut över Malma hed, där tränade soldaterna på 1700-talet och ända in på 1920-talet.  Kan tänka mig att det blev varmt och svettigt i deras vadmalsuniformer en solig dag.

Vi promenerade vidare och såg att det här huset fortfarande inte är till salu. Fast texten ovanför dörren börjar blekna nu.

Även den här gången som vi är i Malmköping är fotomuseet stängt. Har bara öppet på onsdagar. Får välja att åka dit på en onsdag nästa gång.

Är man intresserad av veteranplöjning så kan man bege sig till Snösvad den 7 september.

På kvällen, före middagen, var det skönt att svalka sig med en drink i hotellets trädgård.

Maten var god och riklig.

Blev även ett besök Hälleforsnäs i juli. Ett nyrenoverat bruksområde.

Där skulle det finnas så mycket av se och göra,  synd bara att det endast var mejeriet med ostbutik som var öppen. Det var ändå mitt i semesternmånaden juli och många som kommit dit. 

Men ostbutiken var ändå värd resan dit. Raketost hade de visserligen inte,  men en bit av en mycket god ost fick följa med därifrån.

På ängen utanför hade någon jätte börjar gräva sig en grop.

Resan vidare gick över Kvicksundsbron, inget speciellt hände där, men det var dags för en bensträckare bara.

Ett stopp vid Sttrömsholms slott tog vi också.

Vi hamnade även i Engelsberg den här sommaren.  Där vajade svenska flaggan i sommarvinden.

Hittade skulpturparken där.

Änderna i dammen hade här fått sällskap av sälar, de tyckte nog att dessa var lite stela av sig. Saknade nog social kompetens.

Även tulpanerna hade stelnat något, men vissnade inte i första taget. "Forever young" kallade konstnären Ann-Britt  Hasselgren sitt verk. Hon har även humor för det fanns en tillägsskylt med texten, " Hoppas inte rådjuren blir besvikna".

Spegelpyramid, men den hette något annat. 

Natten tillbringade vi i Sätra brunn.

Blev ett kort besök vid Hjälstaviken, men stannade vid fel parkeringen och när vi upptäckte det var det redan förmiddag och för varmt att skåda fågel. Så det får bli ett besök  en annan gång.

Såg fågel i alla fall. 

Dottern fyllde 50 år i slutet av juli och firades rejält, vi köpte vin på barnens födelseår när de var små och nu var det dags att öppna hennes årgångsvin.  Det hade klarat lagringen alldeles utmärkt.

Eftersom festen var nära Örebro så blev det ett besök på slottet där.

Trevlig utställningen om häxor hade de på slottet.

Testade där inne hur bra kameran i min nya mobil var i mörkret,  gick ju riktigt bra. 

Det här rummet var dessutom helt mörkt.

Blev även lite spådom om framtiden vid spåbordet.

Även Örebro har bänkar om man behöver vila benen.

Och i Örebro kan alla få ett bord på puben.

Hann även vara lite i stugan landet och titta på fåglarna i sommar. 

Sådde ett frö i våras, nu får jag skörda. Sår nog två nästa vår. ;)

Blev långt men sommaren var lång och är inte riktigt slut än.

Är nu i Gävle och ska besöka det nyrenoverade järnvägsmuseet i morgon.  Blir kanske ett blogginlägg av det, vi får se.

Räven är trött i värmen.

Att vi har rävar på besök vid tomten är ingen hemlighet. De smyger förbi flera gånger om dagen, oftast så snabbt att bara våra övervakningskameror hinner fånga dem på bild.  I andra områden runt oss har rävarna blivit så tama att de rentav går in i husen. Här hos oss är de fortfarande lika försiktiga som vilda rävar ska vara.

Men i dag verkade räven leta efter svalka. Den hade lagt sig på en sten på allmänningen strax utanför vår tomt, där det fortfarande var lite svalt från nattens temperatur.  Jag gick upp på översta våningen och ut på balkongen för att få fri sikt och utan att störa räven.

Var ganska långt men trodde att det skulle kunna bli en bra bild med min Canon och med 100-400 på. Så här långt bort var den när jag tog en bild med mobilkameran utan zoom – ett exempel på hur långt det var.

Som en liten brun prick mitt i bilden ovanpå stenen som är längst till vänster. Såg den bättre med blotta ögat.

Men  med canonkameran och full zoom till 400 mm så ser jag hur lugnt och stilla den sover.

Räven vaknar till, tittar sig lite yrvaket omkring, kanske hörde den att jag öppnat dörren.

Den spanar runt åt alla håll, hoppas jag inte störde den.

Nosar lite...

...och lägger sig till rätta igen och somnar om.

Men för bara några dagar sedan köpte jag en ny mobil, eftersom jag läst recensionerna om kameran i den och de var liksom avgörande för köpet så var jag tvungen att testa vad den gick för. Den nya mobilen är en Samsung S 25 Ultra.

Zoomade in 18,60 mm visar mobilen och vet inte vad det motsvarar i mm på en DSLR.

Försökte zooma in så mycket som möjligt med mobilen, men då var det nästan omöjligt att hålla den stilla. Med stativ kanske det hade gått. 

Bilderna är obeskurna.

Internationella picknickdagen

Hörde på radion i morse att det är den Internationella picknickdagen i dag.

Hade inte planerat att ha någon picknick i dag men häromdagen kom min bror över med lite dia. Satt i går och skannade in dem och där fanns det massor med minnen från vår barndom. Bl.a den här på en picknick i gröngräset.

Året är 1961, vi är på semester och som vanligt gick resan till Puoltikasvaara, till mormor och morfar.  Fast nu fanns bara morfar kvar, men för oss barn fylldes dagarna  med lek och bad med kusinerna. Det var sommar, sommarlov, ljusa nätter och massor med mygg.

Det här året var hemresan lite annorlunda, det skulle bli en liten sväng över till Finland innan vi vände hemåt. Hemma var då Jakobsberg.

Bilfärden gick mot Karesuando, där var det bilfärja över till Finska sidan. Det hade hunnit bli kväll och min far svängde in på en liten skogsväg för att leta tältplats för natten. Där mitt ute i skogen small det plötsligt till.

Far hade kört på en stor sten, den var mitt i vägen men dold av gräs. Kördes nog mest traktor på den vägen. Som tur var fanns det en liten bondgård och vi traskade dit för att försöka få hjälp. De hade ingen telefon men en traktor.

Vi fick tälta på deras gård och nästa morgon bogserade bonden oss tillbaka till närmaste by där det fanns en bilverkstad. Där fick vi både hjälp med bilen och tälta på deras gård tills bilen var klar. Om jag inte minns helt fel så var det ljuddämparen som slagits sönder och den svetsade verkstaden ihop. Tog några dagar.

Men det gick ingen nöd på oss, kunde bada i Torne älv och ha picknick i gröngräset.

När bilen så var klar och det var dags att betala blev det lite problem. På en tiden använde man postsparbanksboken och gick till närmaste postkontor för att hämta ut finsk valuta. Problemet var att närmaste postkontor som kunde hantera det låg i Kemi, ungefär 4 mil bort.

Då på den tiden litade man på varandra, även om man var främlingar.

Verkstadsägaren sa; Det är lugnt, åk till Kemi och sänd mig pengarna därifrån.

Så mycket minnen som väcktes av dessa två bilder.

Okay, Queen.

Den här målningen på Nunnegatan i Tallinn, tänkte inte så mycket på den innan jag upptäckte att de guidade promenadturerna stannade till där och berättade om målningen. Blev nyfiken vad det var för speciellt med just den och började leta information.

Den heter Okay, Queen och är målad av Marie Soosaare hon är en estnisk konstnär som är känd för sin gatukonst. Hennes konstverk är ofta kontextuella, vilket innebär att de relaterar till den plats där de är målade.

Den här är inspirerad av en legend om kung Valdemar II, som var kung av Danmark från 1202 till 1241. Han är särskilt känd för sitt korståg till Estland år 1219, där han enligt legenden fick den danska flaggan, Dannebrog, från himlen under slaget vid Lindanäs. Detta gjorde Estland till en dansk koloni under en period. Han var också en av de mest inflytelserika kungarna i Östersjöområdet under sin tid.

Han inte inte bara erövrade Estland utan enligt vissa källor var hans mål att utrota hedendomen och sprida gränserna för den kristna tron.

I en här målningen har Soosaare hämtat motiv från Hans Kniepers gobeläng från 1500-talet och referenser till Tallinns medeltida historia. Den gobelängen  finns i Kronobergs slott i Danmark.

Soosaar beskriver målningen själv så här;

”Mansfiguren i verket avbildar den danske kungen Valdemar II, som kom för att omvända Estland till kristendomen i början av 1200-talet. Enligt legenden såg han under sin jaktresa en vacker get, som han ville fånga levande. Under jakten föll dock geten från en klippa av rädsla och dog. Det finns också en legend om att det tyska namnet för Tallinn, Reval, härstammar från orden Reh fall, eller getfall. I mitten av verket står en nunna i cistercienserkläder, avbildad som en madonna, som andaktsfullt håller en fallen get. Tallinns Sankt Mikaels kloster låg nämligen i området kring Aida- och Kloostri-gatorna, och dess nunnor gick ofta längs Nunne-gatan till havet. Bakom nunnan kan man också se Seegatagune-tornet, som fram till dess rivning på 1800-talet låg på samma plats där mitt verk finns idag."

.

På tal om Dannebrog så hittade vi ett minnesmärke för sägnen om flaggan när vi tog en promenad uppe på Domberget.

Lindanäs, även känt under det danska namnet Lyndanisse, ligger i den del av Estland där dagens huvudstad Tallinn ligger. Det var här, på en kulle känd som Domberget, som danska trupper landsteg under 1219. Under detta slag, som ofta kallas Slaget vid Lindanäs, har en legendarisk händelse blivit en central del av dansk historia: enligt myten föll den danska flaggan, Dannebrogen, från himlen och gav därmed ett gudomligt godkännande till deras kamp.

Ganska naturligt att det finns ett monument här på Domberget,  som en påminnelse om den medeltida händelsen.

Står man i en viss vinkel så blir det en dansk flagga av den här skulpturen.