Rea på Silja line

De hade rea på biljetterna på Silja Line, så istället för att bara sitta hemma passade vi på att åka över till Helsingfors.

Nä, jag skojade det var inte så här som vi fick åka på det reducerade priset.

Vi fick en fin hytt.

Även en balkong och solsken.

Såg Waxholmsbolagets nya båt ute på provtur – en av de kommande hybridfärjorna. Den gled fram nästan ljudlöst när den passerade vår båt.

När den passerade oss, ökade den farten och när då syntes två smala “ben” under skrovet. Det är bärplan – små undervattensvingar som lyfter hela båten upp ur vattnet när den kommer upp i hastighet.

Det ser nästan lite magiskt ut, som om båten bestämt sig för att ta ett litet steg upp i luften. Men det är ren teknik: mindre motstånd, mindre bränsle, mindre svall. Och betydligt mer elegans.

Det känns lite som att framtiden har kommit smygande in i skärgården.   Det var faktiskt rätt fascinerande att se hur den lyfte och gled iväg, nästan ljudlöst.

Hände inte så mycket på färden över till Helsingfors mer än att vi hade en solig tur genom skärgården, åt gott och insåg att den mest spännande händelsen under hela kvällen var och vad vi skulle äta. Det var helt perfekt. Ibland är det precis en sådan händelselös, skön paus i vardagen man behöver.

Vi förstod också hur det kom sig att det var så förmånliga priser just nu, det var lite av en svacka i resandet och fartyget var inte ens halvfullt.

Även i Helsingfors hade vi tur med vädret. Solen sken och det var en perfekt dag  för en promenad.

Efter en stunds promenad i Helsingfors slog vi oss ner på en bänk vid Esplanadestraden för att vila benen och lyssna på en blåsorkester som spelade för fullt. Men döm om vår förvåning när vi lyssnade lite närmare och insåg vilka det var som satt på scenen – det var ju Stockholmspolisens musikkår! Det visade sig att de var inbjudna som hedersgäster för att fira Helsingforspolisens 200-årsjubileum. Man åker alltså till Finland och möts av välbekant, svensk blåsmusik mitt i city. Snacka om oväntat och roligt sammanträffande!

Strövade sedan runt och bara njöt av att vara i Helsingfors. Vi gjorde inget speciellt utan bara var – vek av på lite nya gator där vi inte gått förut och upptäckte stan i vår egen takt. Till slut drog vi oss tillbaka mot hamnen och prickade in återkomsten till båten helt perfekt, precis innan regnet började falla.

Kopplade av i loungen. 

Vinkade sedan farväl till Helsingfors. 

Det byggs en hel del vid kajen. Ser ut som om den ska utökas.När vi rörde oss runt hamnen lade vi märke till att det pågår för fullt med stora byggarbeten precis vid kajen. Det visade sig vara en del av Helsingfors Hamns enorma utvecklingsprogram. Just nu rustas kajerna upp, och på sikt är planen att flytta all reguljär Stockholmstrafik till Skatuddens hamn i början av 2030-talet. Det här området runt Södra hamnen ska då frigöras och förvandlas till öppna promenadstråk och levande stadsrum för både stadsbor och turister. Så här i backspegeln var det ganska häftigt att få en glimt av stadens framtidsplaner mitt i byggkaoset!

Vi glider förbi Sveaborg ut mot öppet hav och kurs mot Stockholm.

Ett klassiskt Sveaborg-möte från sjösidan: folk som vinkar, historiska stenmurar och en fotograf som har hittat ett minst sagt unikt perspektiv!

Vi får ett helt magiskt avslut på den här båtresan med solfjädersstrålar eller "Guds hand" som sträcker sig ner över skärgården. 

Det här är ett blogginlägg om den typen av resa som sällan hamnar i tidningarna. Det hände nämligen absolut ingenting.

​Inga missöden, inga borttappade pass, inga oförutsedda händelser och noll dramatiska äventyr. Båten flöt precis som den skulle, tidtabellen hölls till punkt och pricka, och kaffet var lagom varmt. Ibland är det största äventyret att allt bara är precis så där lugnt och skönt som man hoppas på. En resa helt utan överraskningar – och ärligt talat var det helt perfekt.