Öhrnen

I örnarnas rike

Det är något speciellt med dessa stora rovfåglar. Det spelar ingen roll hur många gånger jag har sett eller fotograferat dem. Blir precis lika glad varenda gång jag får se en havsörn.

Pulsen stiger alltid när örnen har landat. Och jag försöker att sitta så stilla jag bara kan. Andas med lugna andetag och rör knappt kameran. Deras syn är verkligen otroligt skarp där minsta hastiga rörelse får dem att lämna platsen lika fort som de anlänt. De är riktigt vaksamma med andra ord.

Så det är alltid en utmaning att fotografera en havsörn där man inte sitter i något "vanligt" gömsle utan mer har "byggt" in sig i den naturliga miljön. Och här kommer verkligen ghillie suit till sitt rätta. Sitter man riktigt stilla med minimala rörelser så ser man ut som en lövbuske eller garn nysta om man så vill. Men så räcker det ju inte bara med att ha kamouflagekläder på sig. Nej det gäller att hitta riktigt bra buskage eller träd med mycket löv så att man smälter in, riktigt bra.

Om jag säger såhär, kan jag lura en havsörn så kan jag lura dig ;)

(Alla bilder är tagna med minus exponering för att minska isotalet)

En sen eftermiddag i augusti. Vinden hade blåst upp till 8 m/s. Det kändes mer höst än sommar den här dagen.

Hade verkligen längtat efter att återigen försöka få ner en havsörn eller två. Så packade mina grejer, tog en rejäl lång promenad med Maja innan det begavs ut mot sjön.

Vadade ut ut i viken med några stora braxar som jag lade ut vid stenarna för att sedan vada tillbaka till mitt ekipage som låg där bland träden. Blöt strax ovanför knäna drog jag på mig ghilliesuiten för att inta min position. Maja låg strax bakom, hon visste att det här kommer att ta tid. Monterade kameran på stativet som satt väl gömt bland buskaget. 

Nu kommer den eviga väntetiden...

Timme efter timme gick och jag kände flera gånger att nu fick det räcka. Måsar hade flugit förbi och gått ner några gånger. Men ingen av dem hade stannat särskilt länge...

Sen från ingenstans satt det en ung havsörn långt där ute till vänster om mig. Jag kunde inte vrida kameran åt det hållet, då hade jag rört för mycket i buskaget och avslöjat mig. Tittade mellan lövgliporna och såg konturen av en stor rovfågel.

Där satt den. Och den satt verkligen där en rejäl lång stund. Sen försvann den och det var återigen helt dött.

Men nu visste jag att örnen hade sett fiskarna och att den mycket väl kunde finnas här någonstans.

 

Text under bilderna:

Det tog nog ytterligare någon timme innan den här unga havsörnen kom fram och landade fint framför kameran här.

Här satt den en stund och blickade runt sin omgivning. Nu gällde det att sitta stilla som en staty, oavsett camouflage.

Med några raska vingslag, landade den en bit bort närmare fisken. Fortfarande mycket, mycket vaksam. Sen flög den återigen iväg och försvann.

-Såg den mig? viskade jag till mig självt med lugnaste tystaste röst.

Hör ett mycket vackert läte. Tittar åt vänster och där sitter en äldre havsörn på en sten långt där ute. Återigen så kan jag inte vrida kameran åt det hållet utan bara hoppas på att den kommer åt min riktning. Men jag ser den med mina ögon och tänker:

" Vilken bild det här hade varit" Där den står på stenen vid vågorna som slår, strax utanför viken. Samtidigt som den ropar sitt läte.

Nu är pulsen riktigt hög. Jag tar en snabb titt åt Maja för att se om hon ligger still. Är på riktigt jättenervös att hon skall höra detta och bli nyfiken och springa rakt ut till sjön. Men det gör hon inte. Hon sover lite lätt. Tack Maja, tack tack, tänker jag.

Den äldre havsörnen blir stående där ett tag tills den får följe av den yngre örnen som åter har anlänt. Sedan flyger den äldre sakta fram till fiskarna, där den med försiktiga kliv stegar framåt. Lägg märke till drillsnäpporna, de hade jag som kompisar hela kvällen :)

Jag trodde när jag fotograferade detta, att örnen kollade på mig. Men det den tittade på var en sädesärla som flög förbi :)

Här landade den äldre havsörnen. Gick bakom stenen där fisken låg. Tog sin kvällsmat.

Efter det så dröjde det inte länge innan ytterligare en äldre grann havsörn dök upp. Och den här kände jag igen genom ringmärkningen. Hade ju fotograferat den här förut :)

Fick fyra stycken havsörnar tillslut där jag låg gömd i buskaget. Två äldre och två yngre. Kanske var det samma familj?

Och efter en måltid så blir man ju törstig, samt måste tvätta näbben.

De var hela tiden mycket vaksamma.

Den äldre havsörnen plockade upp fiskrester från stenen.

Rengöra näbben sin.

Den här bilden skall egentligen ligga över de yngre örnarna. Den mindre äldre havsörnen hade precis anlänt till den övre och de båda höll utkik efter potentiella faror eller dylikt. De såg ut att "känna" varandra då de visade ömsesidig respekt mot varandra. Skulle tro att den överst är en hona och den andre en hane. Den översta är född i Finland i alla fall fick jag reda på från RC.

Honan tog en av fiskarna och flög iväg strax innan de två yngre havsörnarna anlände.

Nu började klockan närma sig 19 snåret.. Havsörnarna lämnade i full hast och jag tänkte att nu kom det väl en människa. Men icke. Det kom  en räv på besök.

Drillsnäpporna brydde sig inte det minsta även denna gång :)

Räven lunkade sakta mellan stenarna och nosade på varje vasstrå och sten. För att sedan norpa åt sig en hel fisk där den lämnade platsen.

Vi packade ihop efter att räven lämnat platsen med sin fisk..

Det här var ännu ett oförglömligt möte med de vilda rovfåglarna och en räv som bonus. 

Jag vet inte hur många som haft med sin hund för havsörns fotografering, men här är en i alla fall. Och jag måste säga att finare vän går inte att få <3

(Hon må va less på husse när det gäller havsörnsfotografering men nog är hon lugn & stilla när det väl gäller, och får en rejäl go "hunddag dagen efter")

Havsörnen är nog en rovfågel jag aldrig någonsin kommer att ledsna på.

Och det är en helt annan sak att fotografera just den här arten, för har den väl sett dig så kommer den inte tillbaka under den här dagen, eller i värsta fall på mycket länge...

 

Postat 2022-08-16 21:20 | Läst 211 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Fiskgjuse-test

Känslan när man testat en idé som lyckats. Kommit hem för att föra över fotona från systemkameran till datorn där man ser resultatet, den är riktigt go må ja säga :)

Fisken till fiskgjusarna är som sagt slut sedan länge. Men jag ville verkligen testa en sak den här helgen, nu när vädret var på topp och sjön nästan var vindstilla. Vaknade strax innan 7, tog med packningen, Maja & metspö. Fyra daggmaskar hade jag lyckats få fram ur den torra jorden kvällen innan. Detta var en chansning på hög nivå. Meta samt lyckas få ner fiskgjusen, om den skulle komma vill säga.

Strax efter halv åtta på morgonen satt vi på berget. Jag gjorde i ordning metspöt med en daggmask på kroken. Plums och där var masken under ytan. Solen värmde medans jag drack min första kaffekopp & Maja åt frukost.

Njöt för fulla drag av den här vackra morgon. Maja lade sig på handduken för att sova (hon är morgontrött). Satte på lite lugn musik på mobilen som fick ligga på berget och spela på låg nivå. Inget napp än....

Och där kommer ju fiskgjusen, och här sitter jag utan fisk! Typiskt... Fiskgjusen cirkulerade en bit ifrån mig och jag visste ju att han väntade på att jag skulle kasta ut en fisk som så många gånger förut.

Tittade på flötet och bad en bön till gud, 

-Låt det nappa.. 

Inget hände.

Fiskgjusen drog förbi på sin morgonjakt. Satte fast metspöt under en sten för att lägga mig bredvid Maja för en skön morgontupplur. Somnade...

Kanske sov vi en timme eller strax under men när jag vaknade av solens hetta mot ansiktet så såg jag att flötet rörde på sig, framåt, bakåt, utåt och inåt mot berget.

Nämen vad roligt, jag hade ju napp! Drog upp metspöt och där satt en abborre på kroken :)

Här är min färska fångst! Fick göra livet kort för den genom att bryta nacken så att den inte plågades på land.

Nu var det bara att vänta och hoppas på att gjusen skulle flyga förbi än en gång.

För att göra en text kort. Väntade i ca fem timmar till innan fiskgjusen flög förbi än en gång.

Men den här gången viftade jag med den soltorkade abborren samtidigt som jag visslade så som de låter. Gjusen hade koll på mig och cirkulerade återigen.

Och nu satte jag min plan i verket. Gick ner för berget där det finns ett mindre berg som ligger under vattenytan. Slängde ut abborren så långt jag kunde innan jag satte mig på det mindre berget under ytan, så att bara överkroppen var ovanför vattenytan. Nu skulle jag se om fiskgjusen vågade dyka ner på fisken när jag själv var i vattnet.

Blicken när jag precis slängt ut fisken.

Victor var mycket tvekande på att dyka när jag satt i sjön bokstavligt talat. Han gjorde två dykförsök men avbröt båda. Detta kanske inte funkar trots allt tänkte jag.

Men så på tredje försöket, när fisken hade flutit ifrån lite längre, dök han ner. Nu var ljuset som hårdast (mitt på dagen) samt nästan direkt i motljus.

Här kan du skymta fenan på abborren.

Favoritbilden från den här dagen. Precis lyft från vattenytan med fisken.

Det gick tillslut att få bilder från vattenytan på en fiskgjuse. Inte dom bästa bilderna pga det hårda ljuset. Men allt klaffade verkligen. Jag fick en abborre på kroken samt lyckade att fotografera fiskgjusen från vattenytan, vilket isig var riktigt häftigt. Tog några timmar dock men men. Det blev ju ett helt annat perspektiv :) 

Förövrigt så sov, åt och badade den här tösen ;)

Fick den här fågeln oxå vid vattenytan, strax innan gjusen.

 

Avslutar med en ladusvala i solnedgången. Fotograferad nu på kvällspromenaden.

Postat 2022-08-13 22:08 | Läst 377 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

Lars Winnerbäck

Fick ett uppdrag av Stiftelsen Läckö slott i lördags, att fotografera Lars Winnerbäck som spelade på slottsvallen.

Det var stora kontraster mot att sitta ensam gömd i buskaget och spana rovfågel måste jag säga :)

Men nog skulle jag väl klara det här också tänkte jag.

Fick ett "pressfotograf" klistermärke att sätta fast på jackan. Ställde mig tillsammans med de övriga pressfotograferna framför staketet, mellan scenen och publik.

Jag frågade scenchefen hur länge jag fick stå här framme och fotografera.

- De tre första låtarna som spelas får ni gå runt här framme och fota, sen slänger jag ut er härifrån. Sade han med ett leende.

Jag blev kvar där framme under första låten och en bit in i andra innan jag kände mig nöjd (hade glömt öronproppar) och lämnade fronten för att inta nästa position, uppe i klocktornet för en överblick över konserten.

Här kommer ett litet urval med några bilder från konserten.

  

Uppe i klocktornet hade jag en fin blick över publikhavet.

Månen lyste fint bakom scenen. Teleobjektivet var ju med så några foton på den också fick bli ett fint avslut. 

Tack för uppdraget Jan :-)

Postat 2022-08-10 10:34 | Läst 269 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Fiskgjusen

Så kommer vi till slutet på min fiskgjusesaga. Ungarna är nu flygga och i full gång med träningen att klara sig på egen hand inför resan till Afrika nu under september, plus att fisken är slut. Jag började redan i april när jag var ute och vittjade nät med kompisen Stig att slänga ut en eller två björkna (mindre än braxen) till hanarna som dök upp till Sverige.

Testat både från båt och på land, dessutom några gånger iförd ghillie suit. Målet har ju självklart varit att få fina bilder men också att de skall få lite extra hjälp med fisk till sina ungar. Både Sony A7iii samt D500 har gått varma.

Det har varit ett mycket roligt projekt om än tidskrävande och mycket väntetid även här. Men vädret har ju inte varit dåligt precis :)

 

Den här bilden är tagen ifrån land en eftermiddag/kväll i april. Det hade blivit ett bakslag som så brukar under april. Snön låg på bergen och vinden var isande kall. Men det var en vacker kväll med solen som belyste gjusen vackert.

Samma kväll, gjusen fick tag på björknan och flög iväg mot sitt bo. Här kan du skymta snön som ligger på berget till höger om gjusen.

Det här var en kväll jag sent kommer att glömma. Sjön var spegelblank och jag hade tagit på mig Ghillin. Slängt ut fisken i sjön innan jag krupit in i en enbuske/tallbuske liknande buskage... Det dröjde inte länge innan en mås hade fått syn på fisken. Och ni som vet hur måsar fungerar. De är ju knappast tysta av sig. När en hade anlänt så dök fler upp. Sen gick det fort. Fiskgjusen anlände och dök med en gång. Fotograferat i april.

Nu har det blivit sommar och vi är ute på sjön. Gjusen har 3st ungar att mätta!

Fotograferat mitt på dagen.

Oftast så gick fiskgjusen ner ganska sakta (nåväl) i jämförelse om det hade varit en levande fisk. Men just den här gången gick det hiskeligt fort med ett stort plask vid nedslaget

Den här har blivit en riktig favoritbild för mig. Fiskgjusen dök ner på ett inte alltför långt avstånd och kameran lyckades att få dessa vackra klor riktigt skarpa och fina.

Nu har ungarna blivit riktigt stora och redan flygga. Hanen har ändå fullt upp med se till att de får mat på bordet. Det är ett ganska hårt liv som fiskgjusehanen har om man tänker på det. 3ungar som ska mättas samt frugan plus han själv. Han har verkligen fullt upp med att flyga ut och fiska, non-stop! Sen undgå havsörnen som gärna snor en fisk ifrån gjusen om tillfälle ges.

En bild som jag blev mycket nöjd med på fiskgjusen.

En dag i juli ute på sjön. Det var över 25 grader och ljuset var allt för hårt. Men det blev ju bra ändå, både för fotografen och fiskgjusen :)

En blåsig eftermiddag.

Det här var bland de sista gångerna vi var ute på sjön. Mina fiskar till fiskgjusen från frysen var slut. Nu fanns det bara lite större fiskar kvar (tänkta till havsörnsprojektet)

Men så en kväll när jag satt på berget med Maja och åt kvällsmacka, hörde jag hur honan riktigt tiggde från fiskgjusebot bakom skogsdungen långt där borta. Och hon slutade aldrig att tigga. Hanen var förmodligen ute på kvällsjakt åt familjen. Fick lite sådär ont i magen känsla när jag själv satt och åt en god macka, jag & vovven..

Tog tag i saken, åkte ut med fiskaren dagen därefter. Det fick bli en "örnfisk" till fiskgjusen.

Och den var ju som sagt lite större....

Fiskgjusehanen blev liggandes i vattnet för en kort stund. Men han vinkade ändå, tack för fisken :-)

Med snabba/kraftiga vingslag så var han uppe ur vattnet.

På väg bort till sitt bo.

Fiskgjusen Stig vet jag inte hur många ungar han fick, vet i alla fall efter inventering från kajak att honan matade en unge när jag var där och spanade med kikaren.

Fiskgjusen Victor fick 3 st ungar :)

Postat 2022-08-03 20:46 | Läst 367 ggr. | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

Konstnären vid Läckö slott

"Jag gillar kreativa människor. Oavsett om man är fotograf, finsnickare, trädgårdsmästare, konstnär eller helt enkelt duktig på att virka/sticka mössor som sockar"

Det är alltid lika kul att träffa/ prata med sådana människor som brinner för något som de tycker om.

Igår på kvällspromenaden fick jag syn på en man som satt och målade framför slottet. Fick med en gång en sådan där bild i huvudet. "vilket snyggt fotografi på honom med hans tavlor framför slottet" 

Gick hem med Maja, packade ryggsäcken med 35mm och 85mm för att senare gå tillbaka.

Dags att presentera sig!

Gick med raska steg fram till konstnären för att presentera mig som Joakim Öhrn och att jag gärna skulle vilja få ta lite fotografier på både honom och hans konstverk.

Det var inga problem alls tyckte han så jag började fotografera. Blev till och med så att jag började regissera hur han skulle sitta och hur han skulle hålla i penseln. Vi pratade på medans jag fotograferade samt beundrade hans vackra målningar. Visade några havsörnsbilder från mitt egna projekt och pratade om dem (såklart) då han "bara" hade sett vad han trodde 2st örnar i sitt liv. Sen kom vi in på Skåne och Brösarps backar osv. Lovade att skicka bilder till honom via mail som tack för att jag fick fotografera vilket han uppskattade :)

1.

Ett sagoslott avbildat i det vackra sommarljuset. 35mm.

2.

Första bilden fotograferad med 200-600 när jag först såg honom där på gräset.

3.

85mm

4.

85mm

5.

85mm

6.

35mm.  Målningen nere till höger på kullarna är Brösarps backar i Skåne. Han reste runt och avbildade landskap med sina penslar och färger.

7.

85mm.

8.

85mm. Konstnären heter Michael Nilsson och kom strax utanför Örebro.

9.

"Bilden som jag hade i mitt huvud när jag först såg honom"

10.

35mm. Michaels arbetsbänk :)

Några av hans målningar.

Kanonfin kväll med både kvällsljuset samt mötet med konstnären Michael. Dags att börja redigera lite bilder!

Postat 2022-07-30 10:56 | Läst 432 ggr. | Permalink | Kommentarer (13) | Kommentera
1 2 3 ... 57 Nästa