Öhrnen

Tornfalk ,brun kärrhök, gråhäger ,Maja ,starar, göken, fiskgjusen, storlom & ljus ormvråk

Det får bli en blogg ganska så tätt inpå lärkfalksbloggen den här gången.

Text under bilder för den som vill läsa :)

Tornfalken. Byggde en holk till dessa små juveler som blev bebodd första året, men av någon anledning så var de bara borta en dag. Kanske var det någon mård eller uggla som gjorde livet surt för dem... 

Får nöja mig med att fotografera och se dessa vackra rovfåglar när tillfälle ges istället. Som den här dagen, då en ringmärkt hona eller unge satt på elledningen för att kort därefter dyka ner mot marken.

Den flög upp tomhänt från marken tyvärr.

Både ute vid sjön och här hemma har de bruna kärrhökarna synts till. Oftast hanen på födosök. Den första bilden är fotograferat ute vid sjön. De andra hemma vid fälten.

Nästan lite idylliskt med korna där i bakgrunden samt den svävande kärrhöken på födosök en sommardag.

Juli har regnat bort i år och augusti nästan så också hittills. Fick återigen se den bruna kärrhöken ståendes ute på fältet.

Den här gången var han inte lika villig att stanna kvar, utan fortsatte vidare.

Ibland har man tur, som när en gråhäger flyger förbi rakt ovanför en.

Maja redo, väntar på husse. Dags att dra iväg någonstans :)

Stararna har börjat samlas nu i hundratals ute på åkrarna. Och dessa lyfte allihop i exakt samma stund som den bruna kärrhöken uppenbarade sig ovanför åkern.

Och ja, vem ska man rikta kameran emot ?

De blev som en enda stor svart klump. Om kärrhöken var ute efter någon enstaka stare eller om den bara passerade förbi låter jag vara osagt.

Trodde först att jag hade fått syn på en vacker sparvhök sittandes där på grenen. Då det visade sig att det var en gök. Vilket var extra kul då jag aldrig sett en gök tidigare, bara hört dem.

En vacker sommarkväll när det inte regnade. Sitter ute vid sjön med Maja och väntade på fiskgjusen Stig. Han hade nog redan varit & tagit en fisk när detta fotot togs om jag inte minns fel.

Också har vi Victor. Fiskgjusen som jag fått ett väldigt starkt band för, om man kan säga så. Det känns så :)

Storlommen. En graciöst vacker sjöfågel. Dessa är fotograferade i augusti 2019. Och mig veterligen så har jag nog aldrig visat dem förut i någon blogg.. Hittade dem nu när jag gick igenom mitt bildarkiv, och vad jag kommer ihåg så låg jag lite gömd inne i en vik för att fotografera dessa. Ser du att de är två?

Avslutar med en bildserie på en vacker morgonstjärna. Fotograferat nu på morgonkvisten medan solens strålar knappt orkade bryta sig igenom molnen som var, men solen belyste ormvråkens fjäderdräkt på ett vackert sätt.

En ljus ormvråk (börringevråk).

Postat 2023-08-11 18:32 | Läst 2058 ggr. | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

Vintern är här

Den här dagen har nog spenderats väl måste jag säga, förutom snöskyffling runt huset och samla in ved till braskaminen så har det blivit en riktigt go vandring med Maja och kameran. Tog med mig D500 den här gången.

Men innan vi tog våran vandring strax efter snöskyfflingen och frukosten så låg jag ute i snön och fotograferade mina små fåglar som var på besök vid fågelmatningen.

Fick banka och skära bort snön/isen igår kväll som hade frusit fast på fågelhusen så att de kunde komma åt solrosfröna som jag fyllde på.

Med vinterkläderna på låg jag några meter ifrån och fotograferade. Här är en gulsparv i fokus. Sökandes efter frön som låg på marken.

Två stycken koltrastar anlände efter någon stund. Här är en av dem.

Gulsparven.

Entitan anlände den också :)

Och domherrarna.

Förutom talgoxarna och blåmesarna så var det domherrarna som det fanns flest utav idag.

De brydde sig inte alls om min närvaro där jag låg i snön vilket var kul :) 

Så länge som jag låg ner gick det ju bra förstås.

Maja har varit riktigt dålig/sjuk de senaste två dagarna så när hon visade sig från sin bästa sida idag så var husse riktigt glad! En Lycklig hund, en superlycklig husse :-)

Hon fullkomligt älskar snö!

I skogen fick jag se någon liten snabb rackare i granen.

En kungsfågel :)

Sitter inte still särskilt länge så jag blev glad över den här bilden på den.

Ute vid sjön blåste det rejält. Här kände man kylan från vinden och sjön.

Försökte på mig lite längre slutartid med 300mm F4 objektivet.

Här ute fanns mina favoriter. Havsörnarna. De vindsurfade så fint så :)

( Glömde tillägga, dessa två bilder på örnarna är inte från den här dagen, utan någon vecka innan. Men likväl fanns de där ute och flög ovanför trädtopparna. Fast längre bort den här dagen, vilket gjorde att jag valde dessa istället :-)

Eftermiddag, efter lunch.

En liten promenad igen då Maja ville ut. Och vad lycklig hon var där. Höga isotal här.

Kaboom!

Mycket trevligt att den äldre örnen låg för en stund ovanför oss i vindstyrkan och hade koll på oss. Så fina rovfåglar!

Så det får bli en bonusbild på favoriterna från denna vintern :)

Postat 2023-01-05 18:44 | Läst 3771 ggr. | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

Vintern är här

Nu har vintern anlänt. Vi var ute och vandrade längs med sjön i detta "härligt" blåsiga väder (9 m/s), när det började snöa.

Riktigt kul faktiskt då det har varit många gråmulna dagar på sistone. Men så kom även det bitiga kylan också, var inte helt rätt klädd där. Fick dock några foton i detta söndagsväder på vår vandring.

Vänern var på hugget idag och bjöd allt på lite vågor då och då. Ja i alla fall om man blickade ut mot det öppna sjölandskapet. Där var vågorna kraftiga.

Där borta brukar vi bada på sommaren. Idag var vattnet riktigt kallt och badsuget var långt borta.

Tog skydd från blåsten, vid stenstranden bakom några granar där vi fikade lite.

Fick besök av en ung trut skulle jag tro.

Drog vidare när det ökade i vindstyrka och snön blev mer intensiv. Visslade på Maja som vände sig om. Just för att få en bild på henne med huvudet "hitåt".

Det yrde på bra.

Och den flygande favoriten flög förbi i snöovädret. Undrar hur bra den ser när den flyger mot vinden/yrvädret. Jag kunde knappast titta åt det hållet då det stack i ögonen.

Fick passa på att ta några hundporträtt på vovven, nu när snön hade kommit.

Snart kan vi kasta snöbollar ;)

Hemma igen med mättade magar efter maten och braskaminen tänd, sitter jag å redigerar dagens bilder medans Maja sover middag :)

Postat 2022-11-20 16:21 | Läst 1976 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Sista gången med havsgjusen..

          **********En sista gång. Ett sista besök till min kompis fiskgjusen**********

Morgon. Blicken ut över sjön, ser i princip ingenting.  Sikten lika med noll. Morgondimman som låg kvar ända in till en bra bit på förmiddagen höll sig fast i ett stadigt grepp ovanför sjö och skog.

Packade upp frukostmackorna och lyssnade på precis ingenting. Naturen var helt tyst. Ingen vind, inga vågor, inga fåglar, bara helt tyst och öde. Höstkänslan nalkades där någonstans.

Åt och drack kaffe. Fotograferade en himla massa daggiga spindelnät som fanns i varje gran och buske.

"Här ser vi inte mycket du"

Daggiga spindelnät fanns det gott om.

De kan bli fina motiv med vattendropparna.

Ljudet från fiskgjusarna hördes i den annars helt ödsliga naturen. Ett högt tiggande skulle jag tro att det lät som. Visslade tillbaka. Mitt visslande hördes riktigt högt. Och detta var något helt nytt för mig. Jag fick svar från fiskgjusen med sitt lockläte.

En stor rovfågelskepnad dök upp ur dimman och satte kurs mot mig där jag stod. 

Sakta flög han fram.

Victor fick syn på mig där ståendes på berget.

Slängde ut "örnfisken" till honom som dök direkt. Kanske var detta första måltiden för honom denna morgon.

Lite kämpande med fisken blev det till en början, tills han fick ett stadigt grepp och lyfte med snabba lätta vingslag.

Ser när han flyger in i dimman och med ens är rovfågeln borta. Kände vemodet i kroppen. Detta var förmodligen sista gången jag fick se honom för i år...

Verkligheten överträffar dessa foton med råge. Dimman som låg över sjön när rovfågeln dök upp ur den var magisk på alla sätt och vis och något som jag upplevde som ur en film.

Postat 2022-08-27 10:50 | Läst 1965 ggr. | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

I örnarnas rike

Det är något speciellt med dessa stora rovfåglar. Det spelar ingen roll hur många gånger jag har sett eller fotograferat dem. Blir precis lika glad varenda gång jag får se en havsörn.

Pulsen stiger alltid när örnen har landat. Och jag försöker att sitta så stilla jag bara kan. Andas med lugna andetag och rör knappt kameran. Deras syn är verkligen otroligt skarp där minsta hastiga rörelse får dem att lämna platsen lika fort som de anlänt. De är riktigt vaksamma med andra ord.

Så det är alltid en utmaning att fotografera en havsörn där man inte sitter i något "vanligt" gömsle utan mer har "byggt" in sig i den naturliga miljön. Och här kommer verkligen ghillie suit till sitt rätta. Sitter man riktigt stilla med minimala rörelser så ser man ut som en lövbuske eller garn nysta om man så vill. Men så räcker det ju inte bara med att ha kamouflagekläder på sig. Nej det gäller att hitta riktigt bra buskage eller träd med mycket löv så att man smälter in, riktigt bra.

Om jag säger såhär, kan jag lura en havsörn så kan jag lura dig ;)

(Alla bilder är tagna med minus exponering för att minska isotalet)

En sen eftermiddag i augusti. Vinden hade blåst upp till 8 m/s. Det kändes mer höst än sommar den här dagen.

Hade verkligen längtat efter att återigen försöka få ner en havsörn eller två. Så packade mina grejer, tog en rejäl lång promenad med Maja innan det begavs ut mot sjön.

Vadade ut ut i viken med några stora braxar som jag lade ut vid stenarna för att sedan vada tillbaka till mitt ekipage som låg där bland träden. Blöt strax ovanför knäna drog jag på mig ghilliesuiten för att inta min position. Maja låg strax bakom, hon visste att det här kommer att ta tid. Monterade kameran på stativet som satt väl gömt bland buskaget. 

Nu kommer den eviga väntetiden...

Timme efter timme gick och jag kände flera gånger att nu fick det räcka. Måsar hade flugit förbi och gått ner några gånger. Men ingen av dem hade stannat särskilt länge...

Sen från ingenstans satt det en ung havsörn långt där ute till vänster om mig. Jag kunde inte vrida kameran åt det hållet, då hade jag rört för mycket i buskaget och avslöjat mig. Tittade mellan lövgliporna och såg konturen av en stor rovfågel.

Där satt den. Och den satt verkligen där en rejäl lång stund. Sen försvann den och det var återigen helt dött.

Men nu visste jag att örnen hade sett fiskarna och att den mycket väl kunde finnas här någonstans.

 

Text under bilderna:

Det tog nog ytterligare någon timme innan den här unga havsörnen kom fram och landade fint framför kameran här.

Här satt den en stund och blickade runt sin omgivning. Nu gällde det att sitta stilla som en staty, oavsett camouflage.

Med några raska vingslag, landade den en bit bort närmare fisken. Fortfarande mycket, mycket vaksam. Sen flög den återigen iväg och försvann.

-Såg den mig? viskade jag till mig självt med lugnaste tystaste röst.

Hör ett mycket vackert läte. Tittar åt vänster och där sitter en äldre havsörn på en sten långt där ute. Återigen så kan jag inte vrida kameran åt det hållet utan bara hoppas på att den kommer åt min riktning. Men jag ser den med mina ögon och tänker:

" Vilken bild det här hade varit" Där den står på stenen vid vågorna som slår, strax utanför viken. Samtidigt som den ropar sitt läte.

Nu är pulsen riktigt hög. Jag tar en snabb titt åt Maja för att se om hon ligger still. Är på riktigt jättenervös att hon skall höra detta och bli nyfiken och springa rakt ut till sjön. Men det gör hon inte. Hon sover lite lätt. Tack Maja, tack tack, tänker jag.

Den äldre havsörnen blir stående där ett tag tills den får följe av den yngre örnen som åter har anlänt. Sedan flyger den äldre sakta fram till fiskarna, där den med försiktiga kliv stegar framåt. Lägg märke till drillsnäpporna, de hade jag som kompisar hela kvällen :)

Jag trodde när jag fotograferade detta, att örnen kollade på mig. Men det den tittade på var en sädesärla som flög förbi :)

Här landade den äldre havsörnen. Gick bakom stenen där fisken låg. Tog sin kvällsmat.

Efter det så dröjde det inte länge innan ytterligare en äldre grann havsörn dök upp. Och den här kände jag igen genom ringmärkningen. Hade ju fotograferat den här förut :)

Fick fyra stycken havsörnar tillslut där jag låg gömd i buskaget. Två äldre och två yngre. Kanske var det samma familj?

Och efter en måltid så blir man ju törstig, samt måste tvätta näbben.

De var hela tiden mycket vaksamma.

Den äldre havsörnen plockade upp fiskrester från stenen.

Rengöra näbben sin.

Den här bilden skall egentligen ligga över de yngre örnarna. Den mindre äldre havsörnen hade precis anlänt till den övre och de båda höll utkik efter potentiella faror eller dylikt. De såg ut att "känna" varandra då de visade ömsesidig respekt mot varandra. Skulle tro att den överst är en hona och den andre en hane. Den översta är född i Finland i alla fall fick jag reda på från RC.

Honan tog en av fiskarna och flög iväg strax innan de två yngre havsörnarna anlände.

Nu började klockan närma sig 19 snåret.. Havsörnarna lämnade i full hast och jag tänkte att nu kom det väl en människa. Men icke. Det kom  en räv på besök.

Drillsnäpporna brydde sig inte det minsta även denna gång :)

Räven lunkade sakta mellan stenarna och nosade på varje vasstrå och sten. För att sedan norpa åt sig en hel fisk där den lämnade platsen.

Vi packade ihop efter att räven lämnat platsen med sin fisk..

Det här var ännu ett oförglömligt möte med de vilda rovfåglarna och en räv som bonus. 

Jag vet inte hur många som haft med sin hund för havsörns fotografering, men här är en i alla fall. Och jag måste säga att finare vän går inte att få <3

(Hon må va less på husse när det gäller havsörnsfotografering men nog är hon lugn & stilla när det väl gäller, och får en rejäl go "hunddag dagen efter")

Havsörnen är nog en rovfågel jag aldrig någonsin kommer att ledsna på.

Och det är en helt annan sak att fotografera just den här arten, för har den väl sett dig så kommer den inte tillbaka under den här dagen, eller i värsta fall på mycket länge...

 

Postat 2022-08-16 21:20 | Läst 2062 ggr. | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera
1 2 Nästa