Jordugglan

Första jordugglan jag stött på och samtidigt fått på bild.

Händelsen utspelar sig under en veckas tid i slutet på april i år. 

Fick se en sittandes uggla på en utav stolparna vid hagen. Körde bil men kameran låg i framsätet. Tittade så att ingen trafik var varken framför eller bakom mig. Stannade in efter att jag hissat ner sidorutan. Hann få en bild på ugglan innan den upptäckte att jag stannat. Jordugglan lättade och flög ut över markerna. Jag såg hur den flög där ute i långa ovala cirklar i jakt på sork/möss.

Parkerade bilen vid en avfart, där jag klev ut och satte mig på huk vid sidan om bilen så att jag befann mig gömd på skuggsidan. Kikade lite lätt över motorhuven för att se hur den flög där ute.

Och sen så kom den ju flygandes i min riktning  Så passade på att fånga en vacker serie på den förbiflygande jordugglan.

Magiskt möte i det sena eftermiddagsljuset 🌟

Efter det så åkte jag hem. Ugglan befann sig nu långt ut över markerna och fortsatte med sitt födosök. Så hade jag ju även en trött Maja som låg i baksätet. Det fick räcka för den här gången.

Valde dock nästa kväll att besöka platsen igen, men den här gången använde jag ghillin och gömde mig bland enbuskar. Spanade ivrigt med kikaren tills jag tillslut fann den där ute över åkermarkerna. Den var på kvällsjakt.

Och när den flög såhär nära snett ovanför mig så hörde den ju kameraljudet och jag blev avslöjad. Eller ja den kanske såg mig hela tiden ändå, men jag låg ju hyfsat gömd i ghilliesuit. Å det blev varmt för den som undrar 😁

Den fjärde kvällen gömde jag mig återigen iklädd ghillin. Men valde att sitta längre upp på en kulle bland enbuskar, då jag tidigare observerat hur den rört sig över stora områden. Vid en sekvens flög den mot min riktning. Resultatet dessa bilder här under.

Sent på kvällen satt den på en gren och spanade. Innan den lättade. För mörkt för att fotografera ugglan i flykt tyckte jag så nöjde mig med detta fina möte.

Det känns som om att många har sett och fotograferat just jordugglor den sista tiden. När man kikar på socialamedier. Vilket också känns kul. Den här ugglan är ju precis hur vacker som helst.

Fick beskåda den 3 av 7 kvällar. Det var ett riktigt fint avslut på april.

Nu är det sparvugglan som jag gärna vill se i verkligheten och kanske även få på bild. Letandet fortsätter, en dag kanske🌟

Rördrommen och många älgar

Den här helgen valde jag att lägga mycket fokus på naturfotografering i mitt närområde, varvat med vandring. Lördagen bjöd på ett fantastiskt vackert väder. Det var så gott som vindstilla och solen värmde gott. Söndagen bjöd på sol men en isande kall vind. Desto mer vandrande på söndagen för att hålla värmen. Bilderna ligger inte ordningsvis samt så är havsörnen och Maja vilandes på knät fotograferade i veckan.

Ett stopp vid en vacker plats. Fullt med skrattmåsar, änder och här såg jag de första svalorna för i år.

Satt gömd vid skogskanten och spanade brun kärrhök. Rördrommens dova läte hördes där ute i vassen. Fick se hur kärrhökshanen flög fram och tillbaka med vasstrån i sin näbb, där den dök ner vid en speciell plats. Där borta hade de sitt bo. Men så fick jag även se när rördrommen kom flygandes ovanför vassbältet. Det var oerhört kul att få den här mytomspunna karakteristiska fågel på sensorn.

Även mycket glad att kameran lyckades hålla fokus på den väl kamouflerade fågeln där ovanför vassen.

Den gick ner för landning och vips så var den ett med sin omgivning.

Den bruna kärrhöken svepte över fältet och flög en runda mot min riktning. Fick en skaplig närbild på hanen här.

En kväll i veckan som var ute vid sjön, när vi tog våran kvällspromenad, fick jag ett mycket fint havsörnsmöte då den här äldre örnen flög förbi.

Alltid precis lika glad när jag få se en örn ⭐️

Ekorren sittandes på en gren ätandes, visade sig vara två stycken :)

Kompisen satt på samma höjd, men hade valt en plats i solen.

En nöjd Maja vilandes :)

Lördag kväll bjöd på älgmöten vid två olika ställen. Dessa närbilder på älgarna är fotograferade från bilen. De befann sig så extrem nära vägen så jag stannade vid vägkanten för att fotografera dem.

Mor & kalv.

Känns nästan som om att de är fotograferade på ett zoo, vilket det inte är.

Gillade kvällsljuset samt det lyster som omgav Maja genom kamerasensorn. Hon ville inte fota, hon ville leka☀️

Älgarna vid slottet. Behöver nog inte gå in på vilket slott det är. Här hade de flesta lagt sig ute på åkern i det vackra kvällsljuset. Jag hade åkt med markägaren där jag fick tillåtelse att gå ut i åkern för att fotografera dem framför slottet.

Markägaren stod med bössan och sköt några skrämselskott. De reste sig upp, stod bara och tittade på honom.

Efter den här bilden så sprang de iväg in i skogen. Om någon undrar varför han sköt och ville få bort dom så är svaret enkelt. Dessa sex stycken älgar har frekvent vandrat runt på åkern och frossat. Så jag förstår markägaren. Självklart kom ju älgarna tillbaka vid mörkrets intåg.

Och till sist. Besökte den vackra fiskgjusen :)

Mars/april och lite fåglar från trädgården

 Tiden går fort. Redan april, och vintern kom tillbaka. Förhoppningsvis på ett väldigt kort besök. Många fåglar har ju återvänt från sina vinterkvarter, vilket märks ute i trädgården.

Har skrapat ihop lite bilder på några av alla de gäster som besökt fågelmatningen nu under mars och början på april. De vanligaste som blåmes, talgoxe , koltrast m.m fick inte hänga med i denna blogg.

Med några äpplen så lyckades jag få en ensam sidensvans på besök, så länge det fanns äpplen på plats.

Stenknäckarna har dykt upp titt som tätt under jan-mars. Men för att fotografera dem så har jag varit tvungen att använda mig av ett gömsletält.

Domherrar har varit frekvent på besök i flockar. Här en hona.

Gråsiskor har hälsat på vissa gånger. Sittpinnen har uppskattats av många.

Grönfinkar har kommit och gått.

En ståtlig domherre med blicken mot fotografen.

Den här ”domherrinnan” i mitten av bild körde bort allt å alla.

Solrosfröna var hennes.

Här har hon precis kört iväg en hane, tyvärr utanför bild. Men visst har hon en härlig attityd :)

Vintern kom tillbaka så passade på att fylla på fågelmatningen igen. Bergfinkar dök upp.

Bofinkar likaså.

Och grönsiskor i mängder. De här var tuffa småfåglar. Vissa av dem körde iväg allt å alla. 
Talgoxe till höger om bild som får ge vika.

Blåmesarna hade det inte heller så lätt när grönsiskorna tagit över platsen.

En bofink gick ner för landning.

Grönsiskan gjorde sitt bästa för att schasa bort den.

Bofinken var större och gav inte vika. Tyvärr så missade kameran fokus på följande bilder, så fick nöja mig med de här.

Sen får jag nog krypa till korset, om ni inte har förstått det än så är det Maja som ligger bakom havsörnsprojektet. Själv så ligger jag kvar i sängen och sover medans hon håller på med sina projekt där ute ;)

Här hade hon ”lånat” min mobil för jag skulle ut på annat med kameran. Jodå hon lyckades pricka en havsörn med Iphonen :)

Skogens konung

Det blir alltid lite extra roligt när man får tillfället att stöta på en älg djupt inne i skogen (dagtid utan pannlampa) under vandringen. Den här gången dock, befann vi oss mitt i bland dem.  Det var Maja som först hade fått vittring på en utav dem så genom att följa hennes blick fick jag syn på den första älgen där uppe på krönet.

1.

2. Kröp sakta upp för det lilla krönet. Då älgen hade vänt om och backat. Där borta stod en annan.

3.

4.  Maja fick ligga kvar vid väskan medans jag smög mig vidare en liten bit till in skogen. Men jag hade hela tiden koll mot henne för säkerhets skull.

5. Älg, älg, älg, massor av älgar. Häftigt!

6. De hade alla hört mig sedan länge och de stod utplacerade här och där, alla med blicken mot fotografen. Förmodligen så hade vi stött på vilande älgar som slagit sig till ro efter en natts ätande ute på rappsfältet.

7.

8.

9. Såg fem stycken älgar totalt den här dagen i skogen. Och det kändes riktigt fint att få fotografera älgar efter ett långt fotouppehåll. 

Bonusbild från helgens arbete hemmavid, före och efter älgfotograferingen. Det hade blåst ner en del träd efter stormen tidigare i år. Kapningen är nu klar. Sen kommer etapp 2. Vedklyvning. Så har vi lite ved till vintern igen :)

Sparvhöken

Fotodagen var inte slut än visade det sig. För när jag lämnat Kinnekulle och skulle parkera bilen vid garageuppfarten här hemma, fick jag se ormvråken sittandes högt upp i trädet, och under den fyra skator som betedde sig lite annorlunda. Lade märke till att alla fem tittade ner mot marken så även jag. Blicken fastnade mot något litet grått där sittandes vid skogskanten. En sparvhök som slagit ett byte.

Tog genast fram handkikaren där jag satt och följde händelsen. Vågade inte gå ut ur bilen först då jag inte ville skrämma iväg denna vackra rovfågel. Blev sittandes i bilen en bra stund, men den inhandlade matkassen var ju tvungen att hamna i kylskåpet så jag öppnade försiktigt bildörren och gick ut med kassen i handen på väg mot entédörren. Gick med sakta små lätta steg mot entrén. Ormvråken lättade direkt och flaxade iväg med ett jamande läte, likaså skatorna som suttit under. Höken dock, följde mina steg med en intensiv blick där den satt några meter bort. Får tillägga att sparvhöken befann sig strax bortom entréingången till huset. Låste upp dörren och gick in. Packade upp matvarorna, in i kylskåpet. Gick sedan ut igen mot bilen där både Kameran och Maja låg kvar. Släppte ut Maja och tog med henne till baksidan av huset där hon fick vara i den inhägnade bakgården. 

Det här var min chans att få en vacker sparvhök på bild. Då sparvhöken har legat på önskelistan väldigt, väldigt länge. Och nu befann sig en sådan vacker rovfågel alldeles vid trädgården. Lade mig ner på den blöta marken och fotade några få kort. Sparvhöken tog ingen notis om mig längre så jag ålade mig stegvis fram mot den. 

Det var en vacker sparvhökshona som slagit en skata. Hon verkade dessutom helt utmattad, så jag antog att de två måste ha hållit på en bra stund kämpandes på liv och död, iaf för den stackars skatan som hade fått sätta livet till. 

Det var med lite vemod som jag låg där och fotograferade sparvhöken som plockade bort fjädrarna från skatan. Den levde ju när jag satt kvar i bilen, och för en stund där och då så ville jag ju hjälpa skatan samtidigt som jag lät bli. Höken behövde ju också mat för att överleva. Och vem vet hur länge den hade fått kämpa där med sitt byte... 

Naturens lag som jag fick bevittna på väldigt nära håll. Och det genom kameran på den här vackra jägaren.

De fyra första bilderna här under har jag redigerat lite mörkare än de övriga. 

Här sitter hon vackert med vingarna utfällda för att dölja sitt byte, med blicken mot fotografen. Eftermiddagsljuset kommer fram i bakgrunden. 

Sista bilden så kan man nästa se att höken är lite utmattad. Jag återvände in till huset med genomblöta kläder. Tittade ut från köksfönstret och där satt hon kvar och åt. Sannerligen en upplevelse för en som gillar rovfåglar!