funderingar

Inriktning? Nja, jag gillar att skriva. Meningen med att blogga har jag inte riktigt fattat men det ger sej väl.

Äntligen har även jag besökt Barcelona

Just innan snöovädren slog till här hemma for jag till palmsus och 20 graders värme i Barcelona.
En stad som stått på måste-listan i väldigt många år.
En stad som alla talar längtansfullt och förtjust om, den beskrivs som underbar.
Klart att någon som jag med arkitektur och gatumiljöintresse har varit otroligt nyfiken på Gaudis avtryck i staden!
Så vi klev rakt in i lämmeltågen av turister och passerade förbi flera av de välkända platser som är signerade Gaudi. Det här taket på Palau Güell höll vi på att missa eftersom vi inte hittade passagen upp först. Det var en vänlig museivakt som ledde oss in i en hiss upp till takvåningen. Där uppe sluttade golvet åt alla håll och keramikern i mej blev alldeles förtjust i all inklädd mosaik!
Park Güell hade även den fantasifulla inslag med märklig skulptur och mosaik. Och en aldrig sinande ström av selfiefotande turister trots att vi reste utanför den stora turistsäsongen.
Mitt bestående intryck av staden är att den är stor, så stor att det är svårt att fota i den. 
Utanför La Catedral i  gamla stadsdelen var omgivningarna spännande och efter lite väntande blev det tomt mellan horderna av folk så det gick att fota också. Man behöver vara lika snabb som när man fotograferar fotboll för att hinna få till någorlunda renodlade bilder i de här kvarteren.
På förmiddagarna var ljuset härligt. Vi vandrade åtskilliga timmar om dagen och hittade stråket Wellington vid sidan av zoo på väg mot sandstranden. En plats dit stans alla joggare tycktes söka sej.
Sättet att försöka kränga pengar av turisterna var uppfinningsrikt!
Ett frekvent inslag i gatubilden var en massa graffiti, påfallande ofta väldigt skickligt utförd!
Jag slogs även av mängden med balkonger på byggnaderna och hur de dignade av krukväxter, cyklar och tvätt på tork.
Vi hittade en marknad med loppisinslag som mest liknade en soptipp. Där minglade ivriga besökare i jakt på fynden.
För att se lite mer än bara stadskvarter tog vi tåget till klostret Montserrat strax utanför stan. Välordnat för turister med sista transporten upp på berget med ett litet tåg. 
Trots spexande turister som kryllade kring klostret och kyrkan infann sej en kort stunds stillhet. Den bröts snabbt av  tjugotalet skolklasser som skränande vällde in i kyrkan och fick oss att snabbt fly ut därifrån.
Stillheten i utsikten från klostret är alltså missvisande eftersom jag bakom mej har mängder av turister, men det behöver jag ju inte låtsas om när jag visar bilden!!
Nu är jag hemma igen och fryser. Är lite obeslutsam över vad jag tycker om Barcelona. Det var lite för stort för min smak. Men jag är väldigt glad över att jag gjorde resan dit!!
Postat 2016-11-06 12:29 | Läst 1306 ggr. | Permalink | Kommentarer (12) | Kommentera