funderingar

Inriktning? Nja, jag gillar att skriva. Meningen med att blogga har jag inte riktigt fattat men det ger sej väl.

Fotopromenad med viss frustration

Ska den förlorade fotolusten återerövras måste jag sluta försöka klara mer än jag bemästrar hela tiden.
Det har tidigare varit bästa avkopplingen att gå en promenad på stan med kameran.
Men sista tiden har jag saknat behovet och gnistan att ta bilder.
Antagligen försvann den i samband med att jag skulle ge mej på att lära mej fota med studioljus. Plötsligt var varenda detalj oerhört viktig både i ljussättningen och motiven och någonstans gick lusten till bilderna förlorad när jag hittade fel och skavanker i varenda bild jag tagit under ett halvårs tid.
En promenad på stan brukar vara bästa medicinen. Man kan vara här och nu, komma bort från allt som gnager en stund och bara titta på det som utspelas framför näsan. Söder och Gamla Stan är givna stråk.
Nu var det ett tag sedan tiden fanns att flanera på stan och det tog också ett tag innan rätt sinnesstämning infann sej.
Det är med en viss sorg jag konstaterar att så mycket på Slussen är rivet. Butikerna i Blå Gången har bommat igen, Kolingsborg är nedmonterat och Katarinahissen liknar mest ett stålskelett.
De här armeringsjärnen har varit blottade i flera år och rostar vackert, men gör de jobbet att hålla brokonstruktionen uppe??
Det blev flera trappor fotade under promenaden men det var bara den här som var rolig att göra något av efteråt. Jag kan verkligen konsten att ställa skärpan på fel ställe! (Använder ett manuellt objektiv)
Det är inte min ådra att sticka upp kameran i näsan på folk jag möter, jag vill ha dem på distans där de ingår i miljön. Människor är intressanta på sina olika vis men att försöka klämma mej nära på gatufotovis tycker jag är skitjobbigt och det förtar återigen lusten att fota eftersom jag inte vill tränga mej på så som jag borde för att bilderna ska funka sen. Bara för att komma hem och vara missnöjd över att jag inte var djärvare där på plats..... när möjligheten fanns....
Här ovanför var det ljusblänken i vattenpölarna som intresserade mej.
Jag tycker om miljöer och har gärna levande inslag i dem, men det är kombinationen som är viktig.
Därmed har jag automatiskt valt att lägga ambitionerna utanför poolreglerna för både Gatufotogruppen och Cityscapes här på Fotosidan.

Solen befann sej bakom molnen idag, just när jag skulle ta mej hemåt sprack molnen upp ovanför Mariaberget och jag fick bråttom att hitta lämplig position för att fota från i stället för att lufsa in till tunnelbanan för att åka hem.
Ljuset ovanför husen gick inte att förmedla i bilden men när jag ser den tänker jag att andra nog tycker att den är skittråkig men det skiter jag i för det är den här sortens bilder jag själv tycker om att ta. Hädanefter ska jag försöka inse min förmåga när jag fotar och ta bilder som jag själv tycker om att ta på det sätt jag bäst gillar att ta dem.
Kanske ett nyårslöfte??

Gott Nytt År önskas alla Fotosidankompisar!! :-)

Postat 2015-12-30 20:21 | Läst 1192 ggr. | Permalink | Kommentarer (8) | Kommentera

Rapport från en nybörjare med studioljus

De där softboxarna jag inköpte i våras har visserligen kommit till användning men jag har inte ägt den minsta kunskap om hur de ska hanteras.
En man i fotoklubben som har arbetat länge med studioljus och porträttfoto förbarmade sej och tog en eftermiddag för att förklara och visa. Dottern som sedan barnsben vant sej att stå framför kameran ställde upp som modell.
Bruksanvisningar i all ära men de är ruskigt krångliga ibland. När någon på ett praktiskt sätt visar handgripligen har jag så mycket lättare att förstå. Hittade funktioner både på ljusmätare och softboxar som fram till nu varit - vad ska jag skriva; ohittade??
Dottern var tapper och levererade bra i ett par timmar och sedan var hon med all rätt trött!
Det är inte bara blixtarna man ska förstå sej på. Placering av lampor, mätning av ljus på olika ställen av motivet. Hårstrån på kläderna som ska bort, ostyrigt hår som lägger sej framför ögonen. Vinklar, ansiktsuttryck, skuggor och högdagrar. Konstiga veck i kläderna, noppor och band och färger som sticker fram där de inte ska.
Det är roligt men väldigt mycket. Kanske det blir mindre att försöka komma ihåg om man fotar sej till en rutin av allting. Just nu känner jag mej lite smått överväldigad av allting men jag är ju också ny på det här med ljussättning. Ljuset tar fram både önskat och oönskat och alla bilder hittills ger upphov till tankar om förbättringar och förändringar.
I längden smått frustrerande....
I varje bild ser jag genast sånt som borde ha fixats på plats. Fotoshop i all ära men målsättningen är att få hålla på så lite som möjligt med efterarbete där.

Tur att ungarna inte backar från att vara försökskaniner framför kameran, när de tröttnar har jag stilleben att jobba med och det är ju inte särskilt mycket lättare!!

Sven-Erik fotade med sin Hasselblad och negativ svartvit film. Det var länge sedan jag stod i mörkrum och saknar det ibland fast jag vant mej vid digitalkameran och efterbeatbetningen av bilderna i datorn.
Hur hans bilder blev får vi se när de är labbade....

Varmt tack till Sven-Erik Johansson för tid och engagemang i porträttstudion i fredags!!!

Postat 2015-12-21 09:15 | Läst 1657 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera