Iona, fler får än människor.

Vår första landstigning på resan blev till Iona och en mycket lugn sådan. Havet låg blankt och fint och vinden smekte våra kinder. Våra zodiaker tog oss smidigt i land och vi fick vad som kallas "en torr landstigning", alltså överdragsbyxor och stövlar kunde vi lämna i hytten om vi ville.

Iona är en endast 5 km lång och 3 km bred ö och här bor fler får än människor, fast när vi alla kommit i land så såg det ut som om vi mångdubblat den mänskliga delen något. Strax efter oss kom även färjan från Mull med några till människor men inga bilar. För bara de fast boende på ön får ta med sig bilar hit. Turisterna får gå.

Inte många boende här, men bar finns för de törstiga.

Även post, skola och affär finns det.

Måste säga att det kändes som rena idyl med får betandes bland husen.

Vi promenerade iväg inåt ön och stannade till vid ruinen av det gamla nunneklostret från 1000-talet.

Där Carol, som då hon inte är med som guide på vår resa arbetar som arkeolog för national Trust of Scotland på St Kilda, livfullt berättar om klostret och dess historia.

En av de lite märkligare sakerna på klostret är det här fönstret ut mot bygatan. Det ska symbolisera en naken kvinna med benen särade och med lite fantasi så kan man faktiskt se figuren i de grå stenarna. Det är tydligen något som är vanligt på Irland och ska vara som en symbol och för att avvärja ondska.

Fågeln som kommer och vill vara med och lyssna på Carol, kanske också är någon slags symbol. Vem vet!

Kan det här vara en klosterkatt?

Nästa stopp på vår promenad blir vid Macleans kors. Här stannade de medeltida pilgrimmerna för att be då de var på väg till klostret.

Man brukar säga att det är från Iona som kristendomen spred sig ut till övriga delar av Skottland och sedan ut över Storbritannien. Det var hit som den irländske munken Sankt Columba kom sedan han råkat i onåd i sitt hemland, efter en tvist om ett psaltarmanuskript som han kopierat och var sedan tvungen att gå i exil. År 563 seglade Colum till Skottland, tillsammans med tolv följeslagare. Slutligen tog de iland på Iona, där han lovats mark. Columba och hans munkar byggde upp en kommunitet, där gudstjänster och praktiskt arbete intimt hörde samman.

Här besöker vi den renoverade klosterkyrkan.

Sankt Columba dog på Iona den 9:e juni 597 och begravdes här. Klostret fortsatte att blomstra fram till 800-talet och sedan kom vikingarna. De levde tydligen upp till sitt rykte och plundrade och slog ihjäl de som kom i deras väg.

Sedan är det dags att utforska den lilla ön. Som sagt så är den här ön rena idyllen; frigående höns vandrar omkring och i en liten korg vid grinden till ett av husen kan man köpa ägg. Bara att ta för sig och lägga pengarna i korgen.

Grågäss traskar omkring bland fåren.

Ett tre dagar gammalt lamm bräker med sin spröda röst medan tvillingen betar med mamma får.

Vi som inte fördjupar oss ytterligare i kyrkohistoren vandrar vidare upp mot Dun Í för att se om vi kan få syn på några fåglar och även beundra utsikten.

Fortsättning följer...

Starten på resan och fortsättning

2014-05-07 14:41   Sten Björklund

Intressant guidning som vanligt när det kommer från Cortès. Vackert landskap, ruiner, kyrkor och kloster. Jag följer med dig på fortsättningen.
Sten

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2014-05-08 09:01

Tack Sten! Kul att ha lite fler medresenärer. Skottland och just Hebriderna var fascinerande att få uppleva.

Svara

2014-05-07 17:02   Bob Bovin

Hej,
Det är intressant att följa den resa. Ser fram mot fortsättningen.
Ha det bra
Bob

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2014-05-08 09:02

Tack Bob! Kul att du vill följa resan.

Svara

2014-05-07 23:16   niiiik

Man får tacka för dessa Skotska bilder :-)
/Niklas

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2014-05-08 09:02

Tack Niklas för att du tittade in.

Svara

2014-05-08 06:33   blj

Fint reportage från resan med Skottlands unika naturmiljö och tidiga historia.

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2014-05-08 09:03

Tack Bo-Lennart! Skottland och Hebriderna bjöd oss på en omväxlande upplevelse.

Svara

2014-05-08 07:47   Lena Holm

Den här är en miljö som jag skulle gilla att besöka. Inte en massa stress och hetsiga turister. Gillar att man måste gå till fots. På ön Sark i engelska kanalen som vi besökte 2010 fanns det hästdroskor och några traktorer, annars fick man cykla eller gå. Intresant skrivet och en fin blandning av bilder. Är inte fågel en råka?
HÄlsningar Lena

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2014-05-08 09:05

Tack Lena! Iona var verkligen en lung och avslappnade plats och det var ju inte heller helt fel att ha en så fin och solig dag där. På sommaren är den ön tydligen välbesökt av turister och många drygar ut inkomsterna från fårskötseln med att serva turister.
Säger du att fågeln är en råka så tror jag dig.

Svara

2014-05-08 12:24   Marianne Bengtsson Rosander

Härlig resa ni gör.
Är det på den här ön, som man kan ha retreat?
Marianne

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2014-05-08 19:24

Tack Marianne! Det stämmer att man kan åka dit på retreat.

Svara

2014-05-08 22:54   Gun-Inger Arvidsson

Jag gick in på Google för att se var ön låg.
Intressant läsning där också just om de resor som görs hit på grund av kristendomen.
Allt är så annorlunda när det gäller husen och naturen så skön.
Glad få följa dig på resan som jag redan skrivit.
Ha det gott på alla sätt
skall läsa nästa blogg också.
Gun-Inger

Besvara

Svar från Margareta Cortés 2014-05-09 08:38

Den ön ligger inte så långt ut från fastlandet men var en lung och avkopplande pärla.

Svara