och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

Lijoen silta

Vår vana trogen så lämnar vi stora vägen och slingrar in på de små vägarna. Hittar en hel del som man inte ser annars. En del blir det en bild på annat stannar i minnet tills det bleknar. Det som fastnar på bild bleknar inte lika fort och finns kvar och är bra att ha för att friska upp minnet, som den här bron som vi körde över vid Yli-li. Lijoen silta heter den men jag har tyvärr ingen information om dess uppkomst eller historia.

Vet inte heller om den övre delen av bron, som är en järnvägsbro, är i drift. Det kom inget tåg då vi var där. Fast att det bor en ilsken och väldigt envis geting där, det vet jag. Det var knappt att jag fick någon bild alls för den gjorde sitt bästa för att anfalla mig. Getingar är inte mina allra bästa vänner.

Den här dagen regnade det och det regnade och regnade, hela tiden. Det blev inte mycket stannande i det regnvädret, men i Kemi hade jag läst att det skulle ligga ett vackert gammalt träskepp nere i hamnen så dit for vi. Men i hamnen syntes inget skepp till och för att se Kemis ishotell var vi antingen för sent ute eller för tidigt. Jag fick nöja mig med att ta en bild på kyrkan.

Sedan var det inte så långt kvar till den plats där vi skulle sova i natt. Haparanda stadshotell var både charmigt och huset hade en intressant historia

Utanför vårt hotell satt den här norrländska damen, tur att det hade slutat regna för hon var väldigt lättklädd i kortärmat och kjol.

Det var lääänge sedan jag var här sist, då fanns det en bro där körfälten gick i kors eftersom vi hade vänstertrafik i Sverige på den tiden. Inte så konstigt att jag inte kände igen mig nu. I Tornio var det så förändrat så vi körde fel flera gånger när jag skulle visa vägen, stan var sig liksom inte lik som jag kom ihåg den. Något som ser ganska sig lika ut på de flesta platser är turistmålet över alla andra i Haparanda.

”Världens mest internationella IKEA”.  Första året räknade Ikea med en miljon besökare, det kom två miljoner

 

Inlagt 2012-09-26 09:52 | Läst 5333 ggr. | Permalink


(visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?
:-) Den gamla PV:n och dagens IKEA, härlig kombi!
//Ewa
Svar från Margareta Cortés 2012-09-26 10:37
Hade tyvärr bara med mig min lill G10 ut och den är inte så snabb i starten så jag fick int med hela PV:n.
Tack för reportaget! Jag har inte varit i Haparanda sen mina föräldrar flyttade därifrån 1997!

IKEA, vem hade trott det - det var ju där vi spelade bandy på vintrarna!
Kul att det går bra, 11000 i kommunen är normalt ett för litet upptagningsområde för ett IKEA varuhus? :-)

Jag ser att du beskar högra sidan av stadshotellet - det var nog ett bra drag!

Men det tycks att både du och http://www.fotosidan.se/blogs/claes-wahlin/anglok-till-haparanda-tor-antligen-framme.htm missade det ståtliga stationshuset som tydligen är det maffigaste norr om Stockholms Central!

Allt ser väldigt grönt ut för att vara september, men du hade väl tur med vädret :-)

Ha det fint!
Johan
Svar från Margareta Cortés 2012-09-26 15:47
Haparanda hade förändrats sedan jag var där också, men det var för sååå länge sedan så det var inte konstigt om något hänt. Till höger om stadshotellet tyckte jag det inte var så snyggt med det nya stadshuset eller om det kallades för komunalhus.
Men stationshuset har jag inte missat, jag tyckte det var värt ett eget inlägg....kommer snart. Hade sådan tur då vi var dit.
Din resa fortsätter norrut. Du har nu lämnat " Nordens vita stad ", staden Oulu bakom dig. Fick i skolan lära mig att staden kallades så av sjömän, då staden såg så vit ut då man utifrån havet såg den. Paradoxalt var nog stadens största exportvara förr "trätjära" som till sin färg är nästan svart. I slutfasen av det andra världskriget drog de tyska trupperna förbi denna trakt, på sin väg mot Narvik, och Norge. En pastor som jag hade som lärare under min gymnasietid berättade mig att han bakom gravstenarna på Kemi kyrkogård, låg och skjöt på tyskarna. I krigets slutfas var Finland i krig mot Tyskland. Tyskarna brände alla gårdar efter sig då de längs Torneåälven fortsatte norrut. Min ex. kom från en av dessa gårdar, och kunde från den Svenska sidan över gränsälven se, hur gårdarna en efter en brändes ner. Kul för mig sedan 1957 boende i Sverige , få följa med på din resa i mitt gamla hemland. Hans
Svar från Margareta Cortés 2012-09-26 21:50
Tack Hans för din utförliga kommentar.
I skolan så avskydde jag historia eftersomman nästan bara skulle plugga årtal och jag kom aldrig ihåg dem,
siffror var inte det jag gillade. Nu tycker jag historia är kul och väldigt intressant, slipper ju årtalsförhör. Extra kul är att höra självupplevda berättelser.
Det var hårda tider under krigen.
Den där IKEA bilden är ju för härlig med den röda gamla bilen och den stora vägskylten som pekar åt Finland eller Sundsvall.
Hälsningar Lena
Svar från Margareta Cortés 2012-09-26 21:45
Lite synd att bilen var aningen för snabb för mig.
Jag är inte van vid att kameran inte tar bilden direkt då man trycker på knappen, får väl träna mer med
min lilla kamera.
Kul att su såg skyltarna, det var därför jag valde den vinkeln, bilen kom som en bonus.