Åka spårvagn och hamna i Hollywood.

Det är gott om spårvagnar i Helsingfors och det finns många linjer att välja på.  Så sagt och gjort vi gick till turistbyrån och köpte spårvagnsbiljett. En karta över spårvagnsnätet och en stadskarta (fås gratis på turistbyrån) är också praktiskt att ha med sig.

Så vi hoppar på en spårvagn och åker en sväng.

Den här gången tänkte vi åka ut till Arabia eller Arabiastranden som stadsdelen heter. Men vad nu? Vi trodde vi att vi var i Helsingfors och så hamnar vi i Hollywood!

Konstigt var det men till slut kom vi till Arabia ändå. Där byggs det för fullt. Tidigare var det ett industriområde med bl.a Arbiafabriken.

Nu är det en hel del nybyggda hus där. Arkitekterna har skapat lite speciella hus.

Längst nere vid stranden ser husen inte så ovanliga ut men de har fått fina fågeldekorationer i relieff.

Man är tydligen stolta över sitt område och sitt land för vid varje port finns det flagghållare och det flaggas för fullt.

Mitt i allt det nya ser det lite stökigt ut, men jag anar att det är något som kommer att bli fint med tiden. Pallkragar ligger där och ser ut att vara utslängda mellan de nya gångvägarna, men här är det folk ute och jobbar och jag antar att det är de boende som fått en liten odlingsplätt.

Jag ser en väldigt speciell balkong på ett av husen, den ser mer ut som ett skatbo än balkong. Får hoppas på att den är lika stickig på insidan.

Det är inte bara nybyggda och spektakulära hus här, det finns även kvar av den gamla bebyggelsen.

Vårt östra grannlands huvudstad.

Varför sitta hemma då man är ledig när man kan hoppa på ett flyg och på trekvart vara över i vårt östra grannlands huvudstad.
Vad gör man där då? Jag brukar förespråka att ta en tur med Hop-on-hop-off-bussarna så det gjorde vi även här.

Vi startade vid den vackra domkyrkan vid Senatstorget.

Vi har en varm och solig dag så det passar bra att sitta på övervåningen och försöka ta några bilder samtidigt. Här uppe får man en bra överblick och kan se hela Salutorget. Där brukar helsingforsborna ta sig en fika, en kaffe med munk är tydligen tradition. Pariserhjulet på Skatudden i bakgrunden är inte färdigbyggt ännu så där kan vi inte ta oss någon tur. Det skulle egentligen ha varit klart till Valborg.

Man får bra överblick här uppifrån och kan se ner på folk.

Kikar även ner på de som sitter och njuter av sol och kaffe på uteserveringarna vid Esplanaden.

Om man vill gå på ett riktigt traditonellt café så kan jag rekomendera Ekberg med anor från 1843. Där är det kaffe och napoleonbakelse som gäller om man inte hellre vill ha en örfil eller en smörgås på deras goda rågbröd.

Marimekko håller på och möblerar upp en av gågatorna.

Vid sidan om Kiasma som är ett museum för nutidskonst...

...hittar vi Marskalk Mannerheims ryttarstaty. En liten kuriositet är att hästen står i en pose som antyder att den skulle vara passgångare. Det anses att förebilden till hästen är den svenskfödda Käthy. Så vitt man vet så var hon inte en passgångare.

Man får en hel del information på de här bussarna och här kan man även lyssna på den på svenska. Där får vi bl.a veta att Lyktbärarna vid Centralstationen är ett av de populäraste motiven här i stan. Klart jag också måste ha en bild på dem.

Får även veta att vid statyn "De tre smederna" är det en populär mötesplats. Den står nära varuhuset Stockman så om man tappar bort varandra där inne är det en bra plats att bestämma möte vid.

I slutänden av rundturen passerar vi Finlands bank och statyn på J.V. Snellman.

 Det var Snellman som förespråkade och låg bakom att Finland fick en egen valuta, så det är väl en passande plats för honom att sitta framför Finska banken. Jag trodde att märkena och skadorna i sokeln var en del av skulpturen men det är skador från bomsplitter vid andra världskriget.

Vi åkte hela turen runt och konstaterade att har man varit lite i Helsingfors innan så är det inte ett så intressant sätt att komma runt och man ser inte så mycket mer än vad man kan gå runt med lite friska fötter. Jämfört med andra länder vi varit i och gjort liknande turer så är det ganska dyrt också kostade 230 skr. 

Det finns också en röd spårvagn som kallas för Spårakoff. Den är omgjord till en pub och åker till de viktigaste sevärdheterna. Det tar 40 minuter och då kan du svalka dig med en öl också eftersom de har en pub ombord. Tyvärr så såg jag bara den på långt håll. Den hästdragna vagnen såg jag däremot och på den kan man se det ursprungliga namnet på bryggeriet. Det hette Sinebrychoff från början men var för svårt att uttala, speciellt efter några öl så de döpte om bryggeriet till KOFF.

Vi hittade ett bättre alternativ. För 110 skr får man en tvådygnsbiljett på spårvagnarna och bussarna och kan åka hur mycket man vill. Kan dessutom åka båt ut till Sveaborg på den biljetten.

Innan vi lämnar Glasgow...

...tar vi en liten runda

Bra med gratis WiFi

En ganska så liten polisstation, eller är det en poliskiosk.

Det var bra ordnat för genomfartstrafiken.

En riktig skotte

Jobbigt att släpa på den stolpen, kan behövas en paus då.

Sista kvällen tog vi en promenad för att se hur Glasgow var på kvällstid. Vi hade sett att McDonalds drog till sig stora skaror av ungdomar på dagtid. De var inte så mycket inne, utan de stod och hängde utanför och nu på kvällen var det inget undantag, enda skillnaden var att det var ändå större skaror.

Vi anslöt oss inte till de unga utan gick bara runt och tittade lite.

9:40 from Glasgow och en halv ko.

Är man så nära Skottlands huvudstad som man är då man är i Glasgow så vore det dumt att inte passa på att ta tåget och besöka Edinburgh. Dumma var vi inte, så vi tog tåget och gjorde ett besök. Vi fick ett tips om att ta tåget från Queens street.

Så vi hoppade på tåget där.

Landskapet vimlade förbi utanför fönstret.

Efter mindre än en timme var vi framme i Edinburgh.

Visserligen behöver man mer än några timmar för att hinna se Edinburgh men lite ska vi väl hinna med. Edinburgh har gjort det lite lätt för sig med världsarvsutmärkelsena, man har utsett två hela stadsdelar till världsarv, nämligen Gamla staden och Nya staden. Det finns mer än 4 500 bevarade byggnader där. Vi börjar vår promenad med att gå mot Gamla staden.

Det som känns mest angeläget att titta på är slottet som ligger högt uppe på en klippa.

På vägen upp passerar vi en stor byggnad som mer ser ut som en kyrka än den universitetsbyggnad som det är.

Det är ganska branta backar och att få stanna upp för att ta någon bild är bra för andhämtningen.

Vi kommer upp till en stor öppen plats framför slottet, där kan man i augusti se Royal Edinburgh Military Tattoo.

Vindlande gångar leder oss in i själva slottet.

Mest imponerande ser slottet ut när man vandrar runt berget och ser det underifrån.

Vi fortsätter vår promenad runt klippan med slottet och hittar en halv ko.

Vi kommer till Princes street är som kantad av blommande träd.

Här nerifrån ser inte slottet lika imponerande ut.

Princes street är Edinburghs främsta shoppinggata men här finns även några äldre hus bevarade som huset med Romanes & Paterson Tea Room. Det var Sir Walter Scotts favorit tea room.

Inte så konstigt då att han fått sitt pampiga minnesmärke intill.

Mest känd är han för romanen Ivanhoe, kanske det är den boken han håller i handen här.

Vill man bli fotograferad tillsammans med en säckpipspelande skotte i kilt så går det bra här. Åtminstonde den här dagen, det var tydligen populärt för det var kö fram till honom.

Det var inte alla här som gick omkring klädd i kilt men det fanns betydligt fler än i Glasgow. Kolla in strumpan på den här killen. Verkar inte som de har någon knivlag i Skottland eller om killar i kilt är undantagna den.

Vi fortsätter Princes street frammåt. Den går mitt emellan gamla och nya staden och i slutet av den har vi Carlton Hill, som också är ett världsarv. Högt där uppe syns The Nelson Monument. Varje år den 21 oktober, som är Nelsons dödsdag, flaggas det med örlogsflaggan där.

Vid Dugald Stewart monument (Dugald Stewart var en skottsk filosof) kan man blicka ut över både nya och gamla staden.

Här uppifrån ser man hur den stora shoppingatan Princes street delar av staden.

En pampig byggnad som får mina tankarna att gå Grekland, men det är Skottlands nationella minnesmärke över skotska soldater och sjömän som dog i Napoleonkrigen.

Upp till Arthur's Seat hinner vi inte, även om det ser inbjudande ut.

Våra tågbiljetter gäller för "low peak" så vi nöjer oss med att titta på utsikten från den här kullen.Gamla staden.

 Nya staden.

Fotografer var det gott om här.

Vi traskar ner igen för att ta tåget tillbaka till Glasgow.

Inga tags.

Betydligt snyggare än klotter var dessa målningar. Vet inte om det här kallas för spraykonst, målningar eller grafitti, men den här färgglade eldiga tigern  var målad på ett plank nere vid floden Clyde i Glasgow.

Den jagar ett nystan.

På ett plank framför ett bygge intill vårt hotell fanns dessa målningar.

Först såg jag bara de stora målade ramarna och de ramar som var av trä och innehöll reklamaffischer.

Sedan fick jag syn på människorna som fanns däremellan.

På en gavel bakom en parkering var det någon som säkerligen varit utrustad med hög stege eller skylift som målat. Först hade jag tänkt sätta ihop bilderna till en lång bild men målningen var så detaljrik så det får bli så här istället.