Nyfiken på Copacabana.

Vi bor i Copacabana  och de första vi tänker göra i Rio är att utforska och kolla in hur det ser ut på Copacabanastranden.

Rioborna är morgonpigga och innan vi ens hunnit äta frukost så är det många som badar och är ute på sina paddelbrädor.

Många tar sig en promenad utefter den fyra kilometer långa stranden.

Bygga sandslott är inte bara något för barnen.

Matserveringarna och barerna börjar öppna.

Mera dricka anländer.

I dag då solen hänger bakom diset så kanske inte den paraplyförsäljaren har så stor framgång, bättre gick det nog dagen innan.

Det inte färdigbyggda bild och ljudmuseet har ett lite eget utseende.

Försäljarna börjar komma och lägger ut sina produkter till beskådan.

Fler sandslott.

Trottoaren har sitt lite speciella mönster.

Det mönstret går igen på souvenirerna.

Köp, köp, köp!

Glad väskförsäljare, han hade lite roliga väskor där hela väskan var sydd av dragkedjor.

Det eleganta och 5-stjärniga Belmond Copacabana Palace erbjuder lyxiga rum med marmorbadrum och panoramautsikt över havet.

Forte Duque de Caxias tronar längst bort, ser att det finns en gångväg utefter klippan så vi går dit.

Här är det fin utsikt utöver hela långa stranden.

Morgonrastning.

Gångvägen slingrar iväg runt klippan.

Den gick inte runt hela klippan utan tar slut och där träffar vi på några fiskare.

Brädpadling är väldigt populärt här.

Fina vågor att surfa på också.

Verkar som om husse är mer intresserad av att få kontakt än vad hunden är.

Så var det under strecket och vad var då typiskt för Rio de Janeiro_________________________

Nu har jag en skruv lös.

Efter Bangkokresan behövde jag få en skruv urskruvad. Fast det behövdes en specialskruvmejsel till den skruven och när den var beställd fick jag min tid för det. Inte behövde jag vänta speciellt länge heller innan min mekaniker hade tid med mig. Ibland har man tur...

...och nu med skruven i en liten påse i fickan istället för i min tå kunde jag bege mig iväg på en ny resa, enda kruxet var att stygnen i tån skulle tas. Ställa in resan kändes inte som någon bra lösning så jag erbjöd mig att ta stygnen själv,  jag har en flexibel doktor så det blev en deal. Visst var det en snygg skruv i vacker blå färg. Nu när allt det praktiska med fot och läkare var avklarat så drog jag iväg till Rio de Janeiro.

Vi anlände till ett Rio i ösregn, inte bara ett vanligt ösregn utan mera som skyfall. Blev lite funderingar på om vi valt fel årstid att åka dit, men det var kväll och vi la oss för att sova på saken.

Vaknade till bättre väder och kikade ut och såg att folk började redan inta stranden vid Copacabana. Ute på udden ligger Copacabana Fort.

Soldaterna vid fortet återvände efter sin morgonövning.

Och nedanför vår balkong hade någon redan intagit poolen.

Nu kände vi oss redo att gå ut och utforska Copacabana. Jag hade visserligen badförbud, men utforska Copacabana kan man göra ändå.

Flyga över Iran.

När vi lyfte från Bangkok var det mörkt, men vid mellanlandningen i Doha kunde jag se hur de byggde där. De verkade bygga och bygga och när de vill ha mera land så skapade de det.

 Vårt flyg undviker luftrummet över Syrien, men numera går det bra att flyga över Iran.

Det börjar skymma, men än kan man se bergen där nere. På topparna ligger det snö.

En snöklädd bergstopp sticker upp.

Ta bara foton, lämna bara fotspår

När jag vandrade i Nepal för många år sedan så hade de en uppmaning där, samla bara minnen, ta bara foton och lämna bara fotspår. Här hade någon tagit den uppmaningen till en annan nivå och lämnat sin spår för evigt i betongen.

Väderleksrapporten sa regn.

Lite regn kom det, men inte var det mycket inte.

Molnen såg ganska hotfulla ut men, det var mest bara hot.

En liten skur och sedan sken solen igen.

Någon var glad för de droppar som kom och offrade sitt the och ett glas vatten till gudarna.

Och jag kunde titta på folklivet igen.

Efter regn kommer solsken och eftersom det var så få droppar behövs det mer vatten för att hålla staden grön.

En del har ganska små kontor.

Religionen har stor del i thailändarnas liv, blommorna är viktiga, bilförarna har den för att inte råka ut för olyckor, taxichaufförerna för att få många kunder.

En del träd är tydligen heliga och offerplatser.

Olika seder och bruk så det förvånade mig inte, men det som förvånade mig var att allt det här fick vara ifred.

Även allt detta som, också var något slags tempel, fick vara ifred. Ingen förstörelse.

Mycket arbete utförs för hand utan en massa maskiner.

Fortsätter att vandra runt och bara njuta folklivet.

Är det varmt behöver man lite rast och även fylla på med vätska.

Någon såg mig.

Några var upptagna.

Andra rusade förbi.

Det går bra att ha sin sömmerskeateljé ute på gatan också.

Här kan du få råd.

Kul hus.

under strecket_______________________