19. Taxco och en huvudlös ängel

Dags för en utflykt, Roberto vår guide för dagen, kommer och hämtar oss i sin minibuss och vi två svenskar och fem peruaner beger oss iväg på en tur ut på landet. Första stoppet blir i staden Cuauhnáhuac som ligger i den i den mexikanska delstaten Morelos.  Cuauhnáhuac betyder ungefär "skogsbacken", det har kanske varit en skogsbacke en gång i tiden men nu ser det mer ut som en idyllisk småstad. Det vi främst ska besöka är katedralen, det är en av landets äldsta katedraler.

Fina väggmålningar finns det där inne. De berättar en historia om hur spanjorerna försökte frälsa och omvända japanerna.

Saliga äro de som......

Träffade på en dam i röd klänning.

Den taggiga muren som man ser längst bort på gatan är Palacio de Cortés, det palatset byggdes som en befäst bostad  för Hernán Cortés och hans andra hustru Juana  Zúñiga ; det byggdes 1526.

Vi stannar inte sä länge här utan fortsätter färden mot Taxco, som är det egentliga målet för vår utflykt. Den inbillade bilden som jag har av Mexiko som förmodligen kommer från filmens värld är väl ungefär som den jag ser här. Tyvärr så var både bilen jag satt i och ryttaren i rörelse så jag hann inte med att få någon bra bild. Men den kändes så typisk och ändå ovanlig i nutid så den får vara med ändå.

Vi närmar oss Taxco.

Huvudattraktionen på resan är Santa Prisca kyrkan.

Den är byggd av av José de la Borda som gjorde sig en förmögenhet på silvergruvor. Han tyckte att Gud varit så god mot honom och ville återgälda det på något sätt och lät då bygga den här kyrkan i Taxco. Den högra dörren som står öppen här är ingången som indianerna fick använda.

På knagglig engelska berättade Roberto om både kyrkan och dess grundare. José de la Bordas porträtt hänger här i hörnet.

Kyrkan var pampig, imponerande och fin, men intressantare var själva staden. Som synes så klättrar den på ett berg.

Med små trånga mysiga gränder.

Ganska kuperat är det också.

Även om det var trångt så hade ingen kommit på tanken att enkelrikta gatorna.

 Alla taxibilar var vita Bubblor.

Staden blev grundad på 1500-talet på order av Hernan Cortés på grund av silverförekomsterna här. Därför är silver den vanligaste souveniren i Taxco, men är man på shoppinghumör så finns det även annat att köpa.

Comprar un sombrero!

 Taxco är en mycket vacker och charmig stad.

De här tre figurerna står utanför San Bernardino kyrkan.

Högt uppe på berget breder Jesus ut sina armar och vakar över staden.

Någon varnar för att det är regn på gång.

Det är tydligen dags för regnperioden nu för det blåser upp och vår resas första regnskur med åskväder drar in över staden. Undar hur den huvudlösa ängeln klara sig utan paraply.

Efter att ha beundrat blixtrarna som lyste upp den kolsvarta himmlen, sökte vi skydd inne i kyrkan tills ovädret dragit förbi. Mycket vatten var det som kom och det var säkert välkommet för både brunnar och växtligheten.

18. Matmarknad.

Blir nog lika förundrad och imponerad av matmarknader när jag är ute på resa, det första som man tänker på är hur öppet allt ligger och att vår hälsovårdsmyndighet skulle få slag om de såg det. Här var det så trångt och även så mycket råvaror så det var svårt att gå i gångarna utan att stöta till något köttstycke.

Man fick även passa sig för att inte halka, för golvet var allt annat än rent, där låg det köttrester och var ganska halkigt. Men utbudet av alla slag av kött och fågel var rikligt.

De här styckena som mest liknar en ullfäll såg spännande ut.

Kycklingarna såg ut våra som majskycklingar så jag antar att de var uppfödda på majs.

Här hackas kötter till små små bitar.

Köttet såg fint ut.

Även fisk kan man köpa här.

Och torkade räkor.

Även utanför hallen var det trångt, bilar och mat i en enda röra.

Kan det här vara delikatesserna som anländer till butiken i bakgrunden.;)

Det var inga problem att få ta bilder, ingen som blev sur eller irriterad snarare tvärtom.

Skomakaren trängdes med korvar och kycklingar.

Grönsaker och frukt såldes i stora mängder.

Någon svart banan köpte jag inte. Om jag inte förstått helt fel så står det "De avundsjuka går inte långt" ovanför bananerna. Är det någon som är duktig på spanska så rätta mig gärna.

17. Hyr en Hummer.

Vandrar man runt i Mexico City så ser man snart att butiker med samma slags sortiment samlat sig på en och samma gata. Där finns gatan med alla skoaffärer.

Där finns gatan med cykelhandlare och på en annan gata håller järnhandlarna till.

Är man intresserad av hobby och pyssel eller letar efter garn så går man till en annan gata. Det var min favoritgata och där frossade jag bland alla garner.

På vår promenad hamnar vi bland alla bröllopsbutiker, här finns ett överdåd av klänningar och tillbehör, ute på gatan står bilarna som man kan hyra för evenemanget. Vad sägs om att få åka i en rosa VW-Bubbla som är förlängd till en limosin med lyxig inredning därtill. Ljuset inne i bilen skiftade i alla de färger.

Eller den här vita skönheten.

Kanske en rosa Hummer passar bättre.

Vill man i stället trängas med folk och titta på lite av varje då passar det bra att gå till de gator där marknaderna håller till och de var inte få. Där finns nästan allt. Enorma områden med marknader finns det och det är tydligen där alla handlar för där var allt folket. Trångt med andra ord.

Här kan man också få en matbit.

Även något att svalka sig med.

Nivea köps tydligen i stora mängder.

Vill man få vackra naglar så är det bara att slå sig ner och få lite manikyr.

Husen i de här områdena är inte så lyxiga, snarare mer åt det fallfärdiga hållet. jag undrar lite hur golvet ser ut inne i det här huset. Svänger det lika mycket som det gör ut på utsidan.

Det finns inte så mycket av de moderna bekvämligheterna som vatten och badrum i dessa hus, vatten levereras och bekvämlighetsinrättningarna har man ute på gatan.

Dessa finns det gott om och på flera kan man även passa på att köpa dricka och lite andra saker.

Eller passa på att telefonera.

 Jag passade på att prata lite med en gatuhund.

16. Promenad på bakgatorna.

Vill man se mycket och få ett snabbt grepp om en ny stad så tycker jag att sightseeingbussarna är bra, man kommer runt på ett större område och får se många sevärdheter. Men vill man uppleva stadens anda och komma lite närmare det som "verkligen" är staden, då är nog det allra bästa att ta till apostlahästarna och traska runt.

 Det är då man kan se de små detaljerna, som här en morgontrött gata med en skinande röd stol.

En lustig byggnad som ser ut som de ställt in en husvagn åt tandläkaren.

Få en liten inblick i hur folk bor.

Lite tvätt på tork.

På många ställen står det sådana här heliga figurer uppställda.

Fast alla såg inte så behagliga ut. Även om den var smyckad i rosa så kändes den lite skrämmande för mig.

Lite gulligare var ankorna i sin balja, fast jag tror att de inte var så glada, de väntade antagligen på att bli middagsmat för någon.

En liten pojke som satt på sin balkong och betraktade gatulivet.

En fotokurs, kan det vara något?

15. Latinamerikanska tornet och jordgubbar.

Vill man se Mexico City lite från ovan så är ett bra tips att åka upp i det Latinamerikanska tornet. Det är 183 meter högt och har 45 våningar. Är det klart väder har man en fin utsikt där uppifrån.

Av någon konstig anledning så fanns det skyltar som sa att man inte fick fotografera med systemkamera eller filmkamera från den allra högsta utsiktsplatsen; med en liten kompatkamera så gick det bra. Eftersom jag inte såg det och ingen sa något heller förrän jag redan hade klarat av min fotografering så gick det bra ändå.

Här uppifrån ser människorna på gågatan, Francisco I Madero, så små ut och skuggorna blir till en extra följeslagare.

Försäkringsbolaget La Latinoamericana hade sitt huvudkontor här, därav namnet på tornet. Det blev berömt då det klarade sig oskadat undan en jordbävning med en magnitude på 7,9, på Richterskalan. Även den stora jordbävningen 1985, som hade en magnitude 8,1 klarade den.

Här uppifrån kan man beundra den vackra kupolen på El Palacio de Bellas Artes (Palatset för de sköna konsterna).

Där inne finns flera teaterscener och även rum för utställningar av konstverk. Det är långa köer för att komma in.

Mexico City är byggt på gammal sjöbotten och många hus har problem med rejäla sättningar, det syns tydligt på Bellas Artes. Det är inte jag som lutar kameran.

Fast nu var det utsikten över staden som vi åkte hit upp för. Trots all luftförorening så kan man ändå skymta bergen som omger staden.

I den gröna oasen bakom alla höghus ligger en nöjespark.

Där har de en berg och dalbana byggd i trä och som liknar Balder på Lisseberg.

Gågatan som leder till det stora torget,  Plaza de la Constitución, brukar vara sprängfylld av folk men så här tidigt på dagen är det ganska tomt där.

Det torget är ett av världens största. Söndagen 6 maj 2007 samlade fotografen Spencer Tunick drygt 18000 nakna personer på torget för att slå rekord i nudism och ta konstnärliga foton. Något liknande fick inte jag uppleva men det hände alltid något på det torget.

Vi både hörde och såg hur det var när de hade konsert på det torget. Kan gott säga att det var mycket folk, så mycket så den stora flaggceremonin uteblev och flaggan fick vara hissad hela natten.

Trots att det var populära artister som uppträdde och det var så mycket folk, gick allt städat till, inget bråk....men det hördes. Det var så hög ljudvolym så personalen på vårt hotell kom och knackade på och hade med sig en liten ursäkt för oväsendet, trots att de inte kunde rå för det.

Jordgubbarna var goda och öronpropparna i det medföljande brevet kom väl till pass.

 Kikar ner på några hus uppifrån tornet innan vi tar hissen ner igen för en promenad på stan.