Maggan mellan isbjörnar och pingviner
Strandlek
En skön dag på stranden, vandra i sanden och bara njuta ett tag. Tar och leker lite med kameran och slutartider.
Ska man fota dem så gäller det att inta låg position.
Krabborna dyker ner i sina hål och kommer sedan upp med famnen full av sand som den kastar ut i effektfullt mönster. Kul att sitta och iaktta dem. Sandbubblorna i bakgrunden är också något som krabborna gör.
Hoppsan, den vågen var lite för vågad. Bäst att dra.
De blåfotade sulorna flyger omkring här.
De dyker med dödsförakt rakt ner i havet. Tittar man noga så syns faktiskt de blå fötterna.
Sista från Peru
Tror jag i alla fall.
Vi bodde så nära stranden sista dagarna i Peru och promenader utefter stranden lockande för där var så mycket fågel. Inte bara sjöfågel utan även lite andra fåglar också. Som den här lilla falken.
Jag tror i alla fall att det är någon slags falk.
Mest var det förstås fåglar som höll till i vattnet.
Jag är tyvärr lite dålig på att artbestämma fåglar vid vattnet, men är väl ganska säker på att de här går in under benämningen vadare.
Lång böjd näbb har den, som verkar vara lämpad för att leta mat i strandkanten.
Kan bli lite svårt att hålla balansen då vågorna slår.
En lite minder sort som också letade mat vid stranden.
Sedan kan man flyga upp och ner.
Flamingon trampade upp och ned med sina fötter för att röra upp botten.
Och så ner med huvudet för att fånga bytet.
Det var ganska många flamingos här.
Liten häger. Den ser lite lömsk ut.
Måsen har fångat en liten rocka.
Strandliv
Läste lite recensioner om Aberdeen Beach och den roligaste var nog den här:
"Overpriced food at the outdoor cafes to much seagulls trying to steal your over priced food. Unless you like seagulls Looking at people with there faces covered avoid at all cost . The worst beach I've been in the uk ".
Men trots att stranden inte fått de bästa recensioner och trots att vi inte hade för avsikt att bada, man väljer kanske inte Aberdeen för en badsemester i september, så gick vi dit för att titta på havet.
Men det var inte många som badade, såg några badkrukor som höll till på vågbrytarna...
...och några som trotsade vågor och kallt vatten och plaskade omkring i strandkanten.
Några åskådare hittade jag också.
Diset och regnmolnen var påfallande och sikten ut över havet väldigt begränsad.
Nätt och jämt man såg fyren ute på udden. Dessutom så började det regna.
Så vi skyndade oss tillbaka till hotellet, väldigt dumt att gå ut utan att ta med sig paraply då man är i Skotland. Är man kanin så klarar man sig ändå, den här mötte vi på vägen tillbaka.
Men skam den som ger sig, har man bestämt sig för att de hur det ser ut vid stranden, och det hade vi gjort, så kan man återvända en dag utan regnmoln. Och se där, nu var sikten bättre. Det var så klart att det gick att se att det låg en hel del fartyg ute och väntade på sin tur att få komma in och lossa.
Fyren ute på udden är inte inbäddad i dimma och man ser till och med den gamla försvarsanläggningen på andra sidan sundet.
Det fina vädret har lockat ut lite mer folk.
Fast vi lämnar stranden för att besöka den gamla fiskebyn Footdee, eller Fittie som den kallas i folkmun.
Strandskator
Jag tycker att strandskator är en vacker fågel, som fått ett oförskyllt fult namn. Lite elakt mot skatan kanske att tycka att deras namn är fult, men det får jag väl skylla på associationerna man har till namnet. För vem vill bli kallad för att vara en skata.
Där jag bor så är det sällsynt att få syn på en strandskata, det har bara hänt en enda gång att jag sett någon här. På Orkney fick jag mitt lystmäte tillgodosett med strandskator, det fullkomligt vimlade av dem. De stora fält vi åkte förbi med bussen kunde vara fyllda av strandskator och de fanns även inne i stan. Som i bilden här ovanför, där de häckade på stranden bland tången.
I Kirkwall finns det en damm, Peedie Sea heter den och ena delen av den dammen är alldeles cirkelrund och med en vall som man kan promenera på.
Det var ju klart att vi måste testa att gå där. Lite halt var det på de platser där vattnet hade blåst upp och fåglarna hade lämnat sina visitkort, men å andra sidan så var dammen inte så djup om man skulle halka i.
Där på vallen trivdes även fåglarna.
Men de ville inte ha så närgånget sällskap.
Den här strandskatan gjorde oss sällskap bredvid bussen ett litet tag.
Det var bättre förr.
Jag har, sedan jag var i Kapstaden för ca. tre år sedan, skrutit om att Two Oceans Aquarium var så fint och att det var så vackert där. Därför ville jag återuppleva det och njuta av friden, stillheten och allt det vackra en gång till. Men som sagt, ibland var det bättre förr och det hade varit bättre att fortsätta att leva på minnet. Det blev ett ganska snabbt besök där inne. Kikade lite snabbt igenom de lite mindre akvariumen. Hälsade på muränan.
Kikade på de andra fiskarna också, men valde att kila ner till pingvinerna.
Där gick det även en strandskata omkring och pickade.
De flesta pingviner är här för att återhämta sig efter någon skada. Det syns på den här sydafrikanska pingvinen.
Här finns också några av mina favoriter i pingvinvärlden, nämligen klipphopparna.
De är tre stycken och kallas för Roxy, Hopper och Bubbles.
Gulliga fötter och en liten guldkrona har den här fått av lampan.
Det som jag blev mest imponerad av vid förra besöket och som nu mest blev en besvikelse var de jättestora akvariumen. Då hade jag kunnat sitta där i timmar och bara njuta av fiskarna som simmade förbi och lyssna på den klassiska musiken. Nu var vattnet ganska grumligt och musiken kunde man inte höra på grund av att det var så stimmigt. Fast vid hajakvariet blev jag lite nyfiken och ville titta lite närmare.
Där simmade två dykare omkring.