Åka spårvagn och hamna i Hollywood.

Det är gott om spårvagnar i Helsingfors och det finns många linjer att välja på.  Så sagt och gjort vi gick till turistbyrån och köpte spårvagnsbiljett. En karta över spårvagnsnätet och en stadskarta (fås gratis på turistbyrån) är också praktiskt att ha med sig.

Så vi hoppar på en spårvagn och åker en sväng.

Den här gången tänkte vi åka ut till Arabia eller Arabiastranden som stadsdelen heter. Men vad nu? Vi trodde vi att vi var i Helsingfors och så hamnar vi i Hollywood!

Konstigt var det men till slut kom vi till Arabia ändå. Där byggs det för fullt. Tidigare var det ett industriområde med bl.a Arbiafabriken.

Nu är det en hel del nybyggda hus där. Arkitekterna har skapat lite speciella hus.

Längst nere vid stranden ser husen inte så ovanliga ut men de har fått fina fågeldekorationer i relieff.

Man är tydligen stolta över sitt område och sitt land för vid varje port finns det flagghållare och det flaggas för fullt.

Mitt i allt det nya ser det lite stökigt ut, men jag anar att det är något som kommer att bli fint med tiden. Pallkragar ligger där och ser ut att vara utslängda mellan de nya gångvägarna, men här är det folk ute och jobbar och jag antar att det är de boende som fått en liten odlingsplätt.

Jag ser en väldigt speciell balkong på ett av husen, den ser mer ut som ett skatbo än balkong. Får hoppas på att den är lika stickig på insidan.

Det är inte bara nybyggda och spektakulära hus här, det finns även kvar av den gamla bebyggelsen.

Vårt östra grannlands huvudstad.

Varför sitta hemma då man är ledig när man kan hoppa på ett flyg och på trekvart vara över i vårt östra grannlands huvudstad.
Vad gör man där då? Jag brukar förespråka att ta en tur med Hop-on-hop-off-bussarna så det gjorde vi även här.

Vi startade vid den vackra domkyrkan vid Senatstorget.

Vi har en varm och solig dag så det passar bra att sitta på övervåningen och försöka ta några bilder samtidigt. Här uppe får man en bra överblick och kan se hela Salutorget. Där brukar helsingforsborna ta sig en fika, en kaffe med munk är tydligen tradition. Pariserhjulet på Skatudden i bakgrunden är inte färdigbyggt ännu så där kan vi inte ta oss någon tur. Det skulle egentligen ha varit klart till Valborg.

Man får bra överblick här uppifrån och kan se ner på folk.

Kikar även ner på de som sitter och njuter av sol och kaffe på uteserveringarna vid Esplanaden.

Om man vill gå på ett riktigt traditonellt café så kan jag rekomendera Ekberg med anor från 1843. Där är det kaffe och napoleonbakelse som gäller om man inte hellre vill ha en örfil eller en smörgås på deras goda rågbröd.

Marimekko håller på och möblerar upp en av gågatorna.

Vid sidan om Kiasma som är ett museum för nutidskonst...

...hittar vi Marskalk Mannerheims ryttarstaty. En liten kuriositet är att hästen står i en pose som antyder att den skulle vara passgångare. Det anses att förebilden till hästen är den svenskfödda Käthy. Så vitt man vet så var hon inte en passgångare.

Man får en hel del information på de här bussarna och här kan man även lyssna på den på svenska. Där får vi bl.a veta att Lyktbärarna vid Centralstationen är ett av de populäraste motiven här i stan. Klart jag också måste ha en bild på dem.

Får även veta att vid statyn "De tre smederna" är det en populär mötesplats. Den står nära varuhuset Stockman så om man tappar bort varandra där inne är det en bra plats att bestämma möte vid.

I slutänden av rundturen passerar vi Finlands bank och statyn på J.V. Snellman.

 Det var Snellman som förespråkade och låg bakom att Finland fick en egen valuta, så det är väl en passande plats för honom att sitta framför Finska banken. Jag trodde att märkena och skadorna i sokeln var en del av skulpturen men det är skador från bomsplitter vid andra världskriget.

Vi åkte hela turen runt och konstaterade att har man varit lite i Helsingfors innan så är det inte ett så intressant sätt att komma runt och man ser inte så mycket mer än vad man kan gå runt med lite friska fötter. Jämfört med andra länder vi varit i och gjort liknande turer så är det ganska dyrt också kostade 230 skr. 

Det finns också en röd spårvagn som kallas för Spårakoff. Den är omgjord till en pub och åker till de viktigaste sevärdheterna. Det tar 40 minuter och då kan du svalka dig med en öl också eftersom de har en pub ombord. Tyvärr så såg jag bara den på långt håll. Den hästdragna vagnen såg jag däremot och på den kan man se det ursprungliga namnet på bryggeriet. Det hette Sinebrychoff från början men var för svårt att uttala, speciellt efter några öl så de döpte om bryggeriet till KOFF.

Vi hittade ett bättre alternativ. För 110 skr får man en tvådygnsbiljett på spårvagnarna och bussarna och kan åka hur mycket man vill. Kan dessutom åka båt ut till Sveaborg på den biljetten.

Lahti

Sista  anhalten på vår resa blir på ett regnigt skidstadion i Lahti. På parkeringen träffar jag på den här lilla filuren. Han får tydligen vänta i bilen när husse är ute på uppdrag.

Snön räcker inte riktigt till för en skidtur...

..men här känner  jag igen mig från de skidtävlingar jag sett på TV.

Ganska blött på målområdet också.

Hoppbackarna ser lite snöfattiga ut de också.

Läktarplatserna är en fint färgklick men jag tror inte jag vill slå mig ner där. Det ser blött ut.

Regnet gör att vi inte letar upp några fler platser att besöka utan åker raka vägen till Helsingfors och båten som ska ta oss hemmåt.

På väg och Keskusta.

Fulaste rondellprydnaden är härmed korad. Jag har ingen aning om vad det föreställer men inte var det snyggt. Tar tacksamt emot förslag på vad detta kan vara för något.

En sak man bör tänka på när man åker med bil i Finland är att överallt så finns det orter som heter Keskusta. Man kollar febrilt på kartan men hittar ingen ort i närheten som heter så. Men har man tur så har man startat sin biltur i ett område där skyltarna även finns på svenska och kommer relativt snart på att den där mystiska orten är centrum fast på finska.

I Kintaus hittade vi ett intressant museum, om man nu är intresserad av grävmaskiner. Här stod de på rad.

Lite andra fordon fanns här också.

Vi tar ett till världsarv.

Först stannar vi till för att se skidbackarna i Jamsä, där finns ett av Finlands populäraste skidcenter, Himos. Mycket snö i backarna och det var fortfarande öppet, vi mötte en hel del bilar med skidor på taket.

Men nu var det ett av Finlands sju världsarv vi skulle till. Var kan det vara? Vi får en fingervisning om vart vi ska gå.

Petäjävesi gamla kyrka. Det är en träkyrka byggd åren 1763-1764. Den gamla kyrkan ligger en kilometer väster om den nuvarande kyrkbyn i Petäjävesi och är ett typiskt exempel på en traditionell byggnadsstil som är unik för östra Nordeuropa. En mycket vacker kyrka tycker jag.

Vackert ligger den också mellan de två sjöarna Jämsä och Petäjävesi

Vi går över bron fram till kyrkan och på andra sidan bron står två sångsvanar och trumpetar.

Kom man landvägen hit så var det nog den här vägen man kom. Fast på den tiden då det var glest befolkat var det sjövägarna som var de vanligaste färdvägarna.

Den här kyrkan ersattes av en ny kyrka 1879, inne i Petäjävesi, men kyrkogården användes långt in på 1900-talet. Det ser man på gravstenarna.

Jag brukar inte fotografera gravstenar men här gjorde jag ett undantag. Den var så speciell och jag har inte sett någon liknande tidigare.