Conejillo de indias

Visst är de söta de små marsvinen, eller hur!

Här hemma har vi dem som husdjur och keldjur främst till barnen, men i Peru fick jag lära mig att dessa djur härstammar från Anderna och domesticerades av indianerna redan 5000 f.Kr, främst för köttets skull. Hit till oss i Europa kom de först på 1500-talet och då främst som sällskapsdjur. De blev snabbt populära bland överklassen och kungahusen, Drottning Elizabeth I och även vår kung Karl XI hade marsvin när de var barn.

I Peru är det lite annorlunda, de är förstås lika söta men troligtvis tycker de att vi är lite konstiga som har dem som keldjur. De har dem inte i små burar utan de springer fritt omkring i huset.

Här föds de upp som mat.

Klart vi måste testa de lokala specialiteterna i landet.

Går det här att äta?

Jo, det går ju. -Var det gott?

Njae, det var mest en massa ben. En del som vi frågade sa just det också, men andra hade det som festmat. Smaken är ju som alla vet, delad.

En sådan vacker morgon.

Vaknade ganska tidigt nästa morgon, trodde jag skulle vara stel och öm efter ridturen men det kändes bara bra och då jag tittade ut och fick se vad morgonen bjöd på så kändes det hur bra om helst. En sådan vacker morgon!

Det dagas undan för undan.

Ett kort stopp i Ørnes.

Är man morgonpigg är det ingen trängsel till frukost.

Den här morgonen serverades nygräddade våfflor.

Gott om plats.

Ganska trevligt att äta frukost och se hur det norska landskapet passerar förbi där utanför fönstret.

Kan inte se mig mätt på alla dessa berg.

och fjordar.

Sichuan House - ett smakrikt ställe.

Mat från Sichuandistriktet, hade jag både hört mycket om och läst att den skulle vara kryddig och god. Vi hittade restaurangen Sichuan House och slank in. Redan den eldiga skylten utanför tydde på att det skulle vara mat med krut i.                

De fösta små smakbitarna var goda, smakrika men inte starka i smaken.

Sedan kom det in något som jag trodde var soppa, men som tur var frågade jag och det var tea till maten. Man fick sila med locket på glänt för att dricka utan att få in alla örter i munnen.

En trevlig restaurant med hjälpsam personal.

Första rätten var både kryddig och vacker med all röd chili. Sichuanpepparn som lite känns som det kittlar i munnen var stark och har en lite ovanlig citrussmak som smakbrytare till chilin.

Tea-smoked Duck whith Chicken filling och till den serverades en nudelsoppa, gott var bara förnamnet.

Kommer jag åter till Hongkong så kommer ett återbesök på den restaurangen vara obligatoriskt. När vi gick så fick vi dessutom med oss en liten påse sichuanpeppar.

Vill man äta svenskt så går det bra att gå till Ikea och äta köttbullar...fast det ville vi inte.

Är man inte alltför hungrig och är sugen på nudlar, kan man ställa sig i någon av de köer som ringlar sig iväg utanför de populäraste nudelbarerna. På de populäraste ställena kunde kön ringla runt hela kvarteret.

Hungrig

Man blir hungrig av att gå omkring och titta på sevärdheter, så vi letade reda på ett matställe som såg trevligt ut och slank in. Fast nu var vi inte så bevandrade i den kinesiska matkulturen, så vi behövde lite vägledning.

Visserligen stod det också på engelska på matsedeln men trots det var den ganska kryptisk för oss västerlänningar och den som kom för att hjälpa till kunde bara kinesiska. Fler hjälpande servitriser kommer till undsättning. Med tre personer som visade och pekade så kom vi till slut fram till vad vi skulle beställa.                                                                 

Brickan med alla småskålar trodde vi först var bara till oss men vi fick förklarat att det var kryddor som vi skulle blanda i sojan som vi fått varsin skål av. Soja är inte min favorit, men med dessa kryddor i så blev den delikat att doppa maten i.

En stor gryta kom också in och ställdes på bordets värmeplatta. mer instruktioner om hur man skulle äta. Först öser man upp en slags buljong och äter som soppa.                                                                       

Därefter kom köttet in.

Vackert marmorerat. vi fick kika lite på de andra borden hur de gjorde och kom underfund med att det var något som liknade det vi kallar för fondue. Man tillagade sitt kött, fisk och grönsaker i den stora grytan. Smaksatte med sojan och åt. Underbart gott.

Det var tydligen en fin restaurang vi hamnat på, för hade du jacka, väska eller ryggsäck så kom de med ett överdrag som hängdes över stolsryggen.

Mätta och belåtna drog vi ut på stan igen.                 

__________________________________

Tai O - den lilla fiskebyn.

Den här lilla fiskebyn Tai O, går också under namnet "Hongkongs Venedig" inte så svårt att förstå när man kommer dit och ser de små hyddliknande husen som står på pålar längs Pärlflodens delta.

Förr var det bara fiske och saltproduktion som gällde här. Många fortsätter även nu att fiska och det ser man resultat av då man går i de trånga gränderna. Inte en enda butik som sålde kött, men mängder av fisk.

Mycket torkad fisk.

Färsk bläckfisk...

...och torkad bläckfisk.

Om jag inte missuppfattade det, så är det här torkade fiskgälar.

Det är kul att gå i gränderna och titta på allt som ligger framme till försäljning, men ändå är det nog husen på pålar som lockar till ett besök i Tai O.

På den här restaurangen åt vi inte.

Däremot så testade vi de här våffelliknande sakerna som gräddades över öppen eld.

En liten fläkt kyler ner bakverket, 15 HKD och mums så goda de var.

Vi tar våra "våfflor" och fortsätter in bland hus och gränder.

Sun Ki Bridge. Den byggdes 1979 av innevånarna i byn, före det var man tvungen att med båt staka sig över floden.

Städning av båten.

Lite detaljer.

Dags att dra sig tillbaka och vi går sakta tillbaka mot vår buss, samtidigt som vi även kollar in det lokala utbudet.

Perfekt tid för att återvända till Hongkong var det också, för just då skulle en buss gå och det började regna.

Vi hade verkligen varit ute på landet.

Lite mer disigt nu, så en tur upp med linbanan till buddhastatyn känns inte lockande utan vi går direkt till tunnelbanan och åker tillbaka.

Det är inte förbjudet att förstora bilderna. De blir bättre då.

________________________________________________