Påskresa - Vadstena

I påskas blev det en liten resa söderut, otroligt fint väder blev vi överraskade med och njöt av att få komma iväg. Visserligen packade jag med mig min kamera i hopp om att mina händer skulle återhämta sig, men med onda händer så blev den kvar i väskan mest hela tiden och min mobilkamera fick visa vad den gick för. Måste säga att kameran i Huawei Mate 20 Pro imponerade på mig.

Ett första stopp tog vi i Brevens bruk, promenerade runt lite i det vackra vädret och bara njöt av solen.

Brevens bruk med anor från 1300-talet.

Målet för dagens tripp var Vadstena, eller (vas:,te:na) som vi fick lära oss att det ska uttalas. Vi checkade in på Vadstena klosterhotell. Den här byggnaden var från början klosterbrödernas hus.

Den vistelsen var en födelsedagspresent från min dotter med familj.

Mysiga rum med inredningar i Jobs textiler och tapeter.

Välkomstpresent på rummet.

Efter att ha installerat oss på rummet så längtade vi ut i solen. Vi startar vid Mårten Skinnares hus, ganska naturligt eftersom vårt rum ligger alldeles bredvid det.

Det byggdes som en del av ett hospital så tidigt som 1519.

Flott var det med inomhustoalett också, fast jag vill inte riktigt veta hur det såg ut under det "prevet" på den tiden.

Vackert mönster är det med teglet, Tegel var dyrt på den tiden så det huset ansågs nog vara riktigt fint.

Vi promenerar vidare och beundrar de fina husen.

Vadstena klosterkyrka tänker vi besöka senare.

Tar en sväng ner på stan istället. Bra vidvinkel i min nya mobil.

Där nere på stan träffar vi på en äldre dam som har en liten butik, Ögontröst.

Hon berättar att mönstret mitt i gågata är ett gammalt spetsmönster och det mönstret får barnen lära sig knyppla i skolan.

Samma mönster finns på blompottorna. Fast den här damen tyckte inte om att de är rostfärgade.

Senare på dagen hade hon tröttnat på alla prylar i sin butik och satt upp en kul skylt.

Torghandeln är i gång.

Utanför herrklädesaffären har en man slagit sig ner och klinkar fram fina låtar på sin gitarr. Ingen tiggerihatt, utan han verkade bara sitta där för att öva lite.

Vid kyrkan nere på stan...

...står en fin och mycket välvårdad "bullmerca" parkerad.

Fast nu är det dags att dar sig tillbaka till klosterhotellet för en välkomstdrink i vinkällaren.

Jag frågade inte varför de har ett skelett på dörren ner till vinkällaren.

Men vi vågade oss ner ändå.

Sommelierien häller upp lite bubbel.

Han hälsar oss välkomna och berättar en hel del om hotellets och klostrets historia.

Efter det så beger vi oss upp till matsalen som förr var munkarnas sovsalar.

För att njuta av en god middag. vad sägs om lite sparrissoppa och sedan fjällröding till huvudrätt. 

Skål!

Fyra små piller.

Det är tydligen sant att det finns mirakel på burk.

Ett tag trodde jag att det var dags för mig att lägga ut hela min kamerautrustning på Blocket och skaffa mig en sefliepinne för att kunna hantera mobilkameran med enhandsfattning. De senaste två veckorna som gått har jag blivit sämre och sämre, händerna näst intill obrukbara och värken spred sig med lavinfart över fler och fler kroppsdelar. Kände mig tämligen hjälplös då jag till och med behövde hjälp med påklädning.

Prover togs och undersökningar gjordes och till slut så började min läkare komma fram till en misstanke om vad det var. Men då mina symtom inte följde läkarboken till punkt och pricka så var hon alltför osäker för att våga sätta in någon behandling. Mina symtom började på fel ställe,  så då skickade hon mig till akuten. där satt jag i många timmar i går, fick träffa en mycket sympatisk och kunnig läkare som visste att alla sjukdomar inte följer det föreskrivna schemat utan kan ta sina egna vägar. Han konstaterade att jag drabbats av en reumatisk sjukdom med det stilig namnet Polymyalgia reumatika (PMR). 

En liten lättnad att få en diagnos och kanske hjälp. Hjälp fick jag en pytteliten burk med piller, visserligen så svåröppnat lock att apotekspersonalen fick vrida upp det åt mig och jag kunde ta mina första fyra piller.

Vaknade i morse som en ny människa. Ett under på burk.

Helt fantastisk, har fått sova en hel natt kom upp ur sängen själv och kunde klä på mig helt själv också. Kortison var det som behövdes och nu ser jag fram emot soliga påskdagar då värken kommer att släppa undan för undan. kanske kommer även kameran fram.

Ville bara dela med mig av lite glädje och önska ALLA en härligt och GLAD PÅSK!

Wait, wait!

Nu har vi hamnat i Galle som är Sri Lankas fjärde största stad.  Staden har en lång historia och i korta drag så kom 1505 en portugisisk flotta hit, den var på väg till Maldiverna men hade hamnat på fel kurs och tog skydd i Galles hamn. När de nu ändå var här så byggde de en befästning i Galle, Svarta fortet. Handlingskraftiga resenärer på den tiden, vad de som redan bodde där tyckte om det, det förtäljer inte historien.

Det sägs också att det staden fick sitt namn av att de hörde tupp gala och eftersom gala heter galo på portugisiska blev det Galle. Finns flerförklaringar till namnet men den med tuppen är lite roligare än de andra.

Vi tar en promenad i staden, går in genom porten i muren.

Tänker besöka den holländska reformerta kyrkan, men av någon anledning är den stängd i dag.

Fortsätter vår promenad i de trånga gränderna.

Kommer ner till Fyren vid Utrachtbastionen där man kan promenera på murkrönet och få en fin utsikt ut över havet.

Men innan vi kommer dit så stannar jag till vid ett café och läser på skylten utanför, kul text tycker jag och tar en bild. Ägaren står bredvid och frågar var jag kommer ifrån.

Sweden svara jag och då får han bråttom. 

Wait, wait, säger han och försvinner in till sin lilla servering, wait säger han igen innan han försvinner.

Klart jag väntar lite nyfiket på vad det är han vill och ut kommer han med den här skylten som han mycket stolt håller upp.

Trots de lovorden om den allra bästa glassen någonsin så blev det ingen glass för mig då, vinkade till pojkarna i de muslimska skolan och gick iväg för att äta lunch istället.

Sedan tog vi farväl av gruppen och begav oss tillbaka till Colombo för några avslutande dagar på egen hand.

                                                                  föregående

Styltfiske

Innan resan till Sri Lanka hade jag sett en del bilder på styltfiskare, i både solnedgång och soluppgång med fantastiska färger på himlen. Nu hade vi inte så många dagar där det blev sådana färgsprakande himlar. När jag dessutom fick höra att dessa styltfiskare mest var en turistattraktion numera, lite som att besöka Skansen, då tyckte jag att det inte var någon idé att åka iväg för att försöka få den där färggranna bakgrunden utan väntade tills vi var på väg förbi där fiskarna brukade hålla till.

Traditionen med att fiska sittandes uppflugen på en stylta härstammar ända tillbaka till andra världskriget. Då var det brist på både mat och båtar och fiskeplatserna var fulla av andra fiskare, då var det någon som kom på den ljusa idén att sätta upp pålar längre ut i havet och sitta på dessa för att fiska. 

Har ingen fakta på om det verkligen är så att det inte används så mycket för fiske numera, utan mer som ett sätt att bevara en tradition och även ett sätt för lokalbefolkningen att få tjäna en slant. Arbetslösheten är stor i landet så den inkomsten dessa fiskare får är nog välbehövlig.

Turisterna kommer och fiskarna skyndar sig ut på plats.

Det ser i alla fall ut som de fått lite fångst, påsarna för fisk ser inte tomma ut.

Avslutar med en bild på två fiskare.

                                                                    föregående  - nästa

Morgonsafari Yala Nationalpark och jakten på leoparden.

Tidigt före solens uppgång klättrar vi in i våra safaribilar igen och åker ut till Yala Nationalpark.

Ganska omgående då vi kommit in i parken så hör vi hur det knakar och brakar inne i buskarna. När vi tittat noga efter så står det en elefant där och äter frukost. Den verkar vilja vara lite ifred och stannar inne i buskarna, så vi åker vidare.

Titta där! Säger plötsligt Leffe, en mungo. Den har hittat något gott att äta.

Jag tycker att det här trädet såg så vackert ut och tar några bilder, de andra i bilen börjar spana efter vad det är för djur där men  det var bara trädet som lockade mig till att fota.

I en del andra träd sitter det fåglar, har inte något vidare tele på min lilla Sony. Det 210 mm som jag har räcker  inte till några riktiga fågelporträtt, men jag tyckte trädet med dess spretande grenar var vackert och inte gör det något att det sitter en drongo i det.

I nästa träd tronar en asiatisk gapnäbbsstork.

Och här sitter en skarv och luftar vingarna.

Både träd och natur är fin tycker jag och kul att djuren är lite mer alerta nu på morgonen.

Plötsligt blir det lite trafikstockning  och alla börjar spana runt för att se vad det är någon har siktat, jag letar igenom alla träd i närheten men kan inte hitta något spännande. Men någon viskar att det ska finnas en leopard någonstans. Kikarna söker av alla träd och då trafikstockningen lättar lite och vi får byta plats i kön så ser jag den. Jo, det är den skygga lankesiska leoparden som ligger där i ett träd och vilar.

Zoomar in så mycket det går och förstorar sedan upp lite till, så har jag i alla fall ett bildbevis på att jag sett leoparden. Ingen bild att sätta upp på väggen precis, men jag fick ändå se den.

Vi lämnar leoparden som ser ut att ha det bra skönt där på sin gren och strax efter ser jag något i ögonvrån.

Det är mamma buffel som vill korsa vägen med sin lilla unge.  Ungen skuttar på för fullt för att hinna med mamman.

Sedan dröjer det inte så länge innan det brakar ganska rejält i buskarna igen

En till hungrig elefant. Den här är inte lika blyg utan visar sig i sin fulla storlek. Noterar att de här indiska elefanterna ser betydligt mindre ut än de afrikanska.

På andra sidan vägen är det frierier på gång.

Påfågelhanen spelar ut hela sitt register för att charma honan.

Den visar alla sina vackra fjädrar, hukar i dansen och viftar frenetiskt på stjärtfjädrarna.

Damen i fråga tittar först lite intresserat.

Men antingen är hon inte alls intresserad av något frieri just nu eller så var väl hanen inte tillräckligt stilig, hon letar lugnt vidare efter något ätbart.

Fast man vet ju aldrig, kanske spelar hon bara lite fjär eller så har hon ett gott öga till den andra hanen som sitter uppe på en gren.

Under tiden har elefanten ätit klart och tänker sig ut på en promenad och då den passerar bilen ser man att den inte är så stor.

Innan det är dags för att återvända till hotellet ser jag en jacana.

Och i en liten vattensamling går en ibisstork och letar mat.

Dags för oss att avsluta safarin och åka tillbaka för frukost, på vägen åter träffar vi på några apor.

                                                                                          föregående  - nästa