En promenad ner på stan i Reykjavik

Reykjavik är Islands huvudstad med ungefär 120 000 innevånare. Namnet fick staden av Ingolf Arnarson som på 870-talet kom hit från Norge. Han tyckte de såg rökigt ut med all ånga som pyste upp ur marken och döpte platsen till Rökviken.

Nu var jag nyfiken på staden och tog en promenad. Eftersom jag gick så behövde jag inte bekymra mig om att jag inte fick ta med traktorn ner in i själva stan.

Reykjavik är ingen stor stad men en ganska ung stad och med många moderna hus och även en hel del färgglada hus.

Fina vattenposter har de här.

Även om det byggs väldigt mycket i Reykjavik så finns det en hel del små mysiga ställen kvar som kafféer i 50-talsstuk.

Fler hus i glada färger.

Trollen på Laugavegur var flitigt fotograferade och troll fanns det gott om att köpa i alla souvenirbutiker. Att det finns troll och lunnefåglar och annat som hör Island till att köpa kan jag förstå, men att de även sålde små isbjörnar har jag svårare att förstå. De få isbjörnar som lyckas ta sig till Island, dessa skjuter de ju.

De få dagar vi hade här på Island så fick vi uppleva vad islandsväder är för något, undrar om de här figurerna har något med det vädret att göra. I mina ögon så tolkar jag det som att en hukar under regnet och den andre tittar upp och undrar när det ska börja regna igen.

Många museum finns det här i Reykjavik, det här var väl ett av de lite ovanligare. Det besökte jag inte.

Lite fler hus.

Husmålningar och byggen.

Har du problem med att knyta slipsen så finns det hjälp här.

Avslutar dagens promenad med att hälsa på en katt.

Nästa om Island

Jag flög min väg.

Mycket politik och val, både här i bloggarna och i alla tidningar. Jag gjorde ett val och flög iväg hoppades på lite andra val och framför allt lite nya vyer. Färden gick lite norrut men mest västerut.

De här vyerna har jag inte sett från ovan förut men det var lite kul att molnen lättade och jag fick se de norska fjällen uppifrån, de var vackra även där. Enligt kartan i flygplanet så var det Jotunheimens fjäll vi passerade.

Stiger man upp lite tidigt kan det vara svårt att hålla sig vaken och titta på utsikten. Sovstilarna varierade.

Vi närmar oss resans mål som är Island. Satt på fel sida i planet för att kunna få en glimt av Vatnajökull och Bárðarbunga men Vestmannaeyjarna var på min sida.

Även den lilla vulkaniska ön Surtsey som dök upp ur havet på 60-talet fick jag se.

Sedan hopade sig molnen och jag såg inte land innan det var dags att landa. Jag kikade nyfiket ner på detta land som vi skulle utforska i några dagar.

Jag var verkligen nyfiken på det här resmålet. Mellanlandade här på väg till USA för många år sedan och har velat komma hit sedan dess. Så det är med spänning vi går genom ankomsthallen i Keflavik.

Inte hade jag en aning om att jag uttalat det namnet fel i alla år. Eftersom det är ett fl i namnet så ska det uttalas Keblavik. Men det har jag lärt mig nu på min korta vistelse på ön.

Vi stannar förstås inte på flygplatsen utan åker iväg för att ta ett varmt bad.

Men det tar vi i nästa inlägg.

Nästa om Island