Kiruna 2004

Satt och letade i bildarkivet efter en gammal bild och ramlade in på året 2004, vi var på besök i Kiruna. Det var januari och kvicksilvret hade sjunkit ner till under -30 grader, tur att långkalsongerna var med fast det var lite kyligt innan de kom på.

Första morgonen vaknade vi till ett soligt men svalt väder. Man behöver inte vara så morgonpigg där uppe för att vara med om soluppgången.

Efter frukost var det dags att åka ut och njuta av allt det vackra.

Så fint när det är vitt, vitt och vitt.

En del dagar var inte sikten så klar.

När dimman lättar lite går det att ana vindkraftsnurrorna.

Kryssled.

En tur ut mot Nikkaluokta.

Åter till Kiruna. 

Dubbel halo.

Stadspromenad.

Ibland blir bilderna bara kvar i kameran och upptäcks först när det är dags att använda kameran igen och jag tänker formatera minneskortet. Tog en promenad inne i stan en skön augustimåndag och dessa bilder kan ju få vara med som ett blogginlägg, inte så ofta jag har kameran med mig inne i stan.

Det här är ungefär vad jag såg.

Det byggs en hel del och en byggjobbare kan behöva en liten paus ibland.

Flaggallé fram till slottet.

Övergångsstället framför Grand hade en egen ordningsvakt, undrar vad som händer om man går mot rött.

Några kryssningsfartyg har anlänt.

Passade på att titta på Tullhuset innan det byggs och förändras där.

Ett Nobelcenter är tänkt att byggas här och byggstarten var planerat till 2016 men efter protester så har ännu inget hänt.

Ser att ett tyskt segelfartyg i modell större har lagt till vid Nybrokajen.

Folk flanerar i solen.

Andra sliter lite extra för kropp och kondition.

Östermalmshallen renoveras.

Under tiden kan vi handla i den tillfälliga paviljongen.

Jag fortsätter mot Hötorget och ser att Nick Brandt ställer ut på Fotografiska.

Ser också att PUB är ett minne blott.

Kikar in innan vi åker hem.

På kvällen får vi en otroligt färgad solnedgång, så jag kilar upp på översta balkongen och tar några bilder bort mot Nockebybron.

Efter en stund försvinner solen bakom skogen på Färingsö, som ett stort rött klot. en riktig augustimåne.

Tävling.

Skulle det här vara en tävling, nä det är bara lite graffiti som jag såg vid en park i Aberdeen.

Men i en butik i Aberdeen hittade jag en lite ovanligare form av tävling, kanske inte så svårt att vinna första pris och få åka polisbil alldeles gratis, men jag tror inte att jag  har någon lust att delta utan håller mig till de laglydigas skara.

Det fanns mer graffiti, så det kommer några till här.

xxxxxxxxx

Street art, fast den syntes ganska dåligt.

Vad jag såg i Aberdeen.

Att resa är kul och även lärorikt. Lärorikt på ett helt annat sätt än skolans geografilektioner där man fick plugga floder, berg och gränser, historielektionerna som översållades av årtal. Inte mycket av detta som jag kommer ihåg nu, men på resor så ser man så mycket mer än bara de klassiska sevärdheterna. Klart det var kul att få komma till Loch Ness och även alla andra ställen som turister vill se, men att få vara i andra länder och bara traska runt i städer och samhällen och se och känna in hur atmosfären är just där är nog lite intressantare.

Klart man kan gå runt och titta på statyer och minnesmärken, även de är en del av staden. Gordon Highlanders har blivit förärade en staty i Aberdeen med en soldat i kilt...

...men även där på sockeln finns det lite information som man inte kan läsa i historieboken.

Så följ med på en liten promenad i Aberdeen och se vad jag såg.

En skylt som bugar sig

En kille som slängt kilten men håller på att tappa brallorna.

Någon som matar duvorna.

En annan som väntar på bussen.

Någon som fikar med en liten tiggare.

Kan det här vara ett UFO som landat i parken?

Ett till.

En telefonkiosk och den är hel.

Svenskt.

Primark.

En paus i shoppandet.

Culloden, Balnuaran of clava, Corgarff Castle

Slaget vid Culloden var det sista fältslag som utkämpades under det jakobitska upproret. Fältslaget inträffade den 16 april 1746 vid Culloden som ligger inte så långt ifrån Inverness och Loch Ness. Vi stannar inte vid det historiska slagfältet men ser det från bilen.

Inga bilder att skryta över, men som minnesanteckning kan de duga.

Däremot så stannar vi vid "Balnuaran of clava" som är ett bronsåldersgravfält. Vår guide tycker tydligen att det är mer intressant än slagfältet.

Här finns tre cirkelformade rösen och visst är det fascinerande att det för tre-fyra tusen år sedan var människor här och byggde dessa rösen, men lika intressant är det att vi i Sverige har liknande rösen. Kom att tänka på Kungagraven utanför Kivik som liknar de här fast mycket större. De här är öppna och jag går in och kikar.

När jag kommer ut igen så har det kommit en fransk grupp som står utanför den största gravkammaren och nästan alla tar upp sina kameror och ska fota. Då kan jag inte låta bli utan tar en bild på de fotograferande, blev många skratt i den gruppen då.

De här två ser ut att ha det bra.

Vi lämnar gravfältet och inte långt därifrån finns den här pampiga järnvägsbron.

Sedan fortsätter vi upp till högländerna och de stora vidderna.

Men vill man idka lite skidåkning så går det bra här. Det finns både backar och lift.

Vill man vandra ifred så är det hit man ska bege sig, drar man ut i dessa vidder så kan man gå i tre dagar utan att träffa på någon bebyggelse.

Vi tar en liten bensträckare vid en utsiktspunkt

Vi lyder uppmaningen och tar en titt på utsikten.

Blåser det så kan man söka lä i konstverket.

Nedanför backen ligger Corgarff Castle, det slottet byggdes i mitten av 1500-talet av Forbes of Towie men brändes ner av deras fiende och lady Forbes och barnen dog. Det är på den händelsen som balladen  Edom o' Gordon bygger på.

Efter jakobitupproren  byggdes det om som en kasern och en avdelning  regeringstrupper var stationerade där. kikar man genom de borrade hålen i stenen så ser man att ett av dem är riktade mot slottet.

Det andra hålet ut mot naturen.

Här kan vi också se hur liten floden Don är här uppe i bergen.

Sedan började det regna...

...och vi åkte tillbaka till Aberdeen.