Älgklanens folk

Tänk så mycket historiskt och så mycket information det finns om vårt land som man kan få alldeles gratis bara man stannar till lite då man är ute på en biltur. Som här vid vägkanten finns det information om hur vårt jordklot bildades för 4,6 miljarder år sedan.

Bara att läsa och ta till sig.            

Vem kunde tro att dessa stenar hade så mycket att berätta.

Inte långt härifrån finns också Glösa Älgrike.

Här kan vi få veta det mesta om hur Älgklanens folk levde för 8000 år sedan. I en gammal lada har det byggts upp en informationsplats där det berättas om dessa våra förfäder.

Inlandsisen smälte bort i Jämtland för ungefär 9000 år sedan och snart efter det så började lavar och mossor att växa på den nakna marken. Därefter rotade sig gräs och dvärgbjörk och lite senare även björk och tall. Det fanns då mat för djuren. Då det nu fanns mat för människorna också, så började även de komma hit. Det var då stenåldern började i Jämtland. Här vid Glösa var det troligtvis en samlingsplats för dessa människor.

På klipporna vid bäcken finns ristningar som är 4000 år gamla.

Vi kallar människorna som levde här för Älgklanens folk eftersom arkeologerna hittat så mycket älgben vid boplatserna, alltså var älgen ett mycket viktigt byte. Den gav mat samt ben och horn till redskap, skinnet användes till kläder, kärl, väskor och bostäder.

 På hällristningarna är älgen det vanligaste motivet.

Här i Glösa finns det också information om varför det hittats så många älgben. Här kan du läsa om det.

För de som inte är intresserad av historia så bjuder området här på en fin natur att ta vandringar i också. Det finns utmärkta vandringsleder.

Nu när vi var där i slutet av maj så blommade blåsipporna för fullt.

På sommaren finns här ett fik, nu var det stängt men även där finns en hel del information om hur landet har utvecklats. Här kan man se att det är inte bara nu som klimatet har förändrats.

Det finns en myt om världsträdet som ska stå i fjärran land och dess grenar ska sträcka sig ut och hålla upp himlavalvet.  Trädet är fäst i himlens mitt i polstjärnan. Den dag världsträdet faller, då faller himlen ner och allt liv på jorden upphör. För att  minnas myterna om världsträdet har de här rest ett tanketräd. Det var så högt att jag inte såg att jag inte fick med toppen av pinnen.

Här vid fiket finns också berättelser om trumman, den trumma som schamanen använder. Trumman ska tillverkas av virke från världsträdet, men trädet får inte skadas då virket huggs ut för om trädet dör blir trumman oduglig.

På andra sidan vägen finns det en hel del fångstgropar och även information om älgen.

Redan Julius Cesar hade tankar om älgen, han skrev i sin bok "Kriget i Gallien", omkring år 50 f.Kr att älgens leder var stela. Därför måste den luta sig mot ett träd för att sova, ett effektivt sätt att jaga älg var därför att nästan såga av träden i skogen. När älgen sedan lutade sig mot det ramlade den omkull och kunde inta ta sig upp med sina stela ben och blev ett lätt byta för jägaren.

Tänk så enkelt det skulle vara under älgjakten, fast problemet är väl att veta vilket träd älgen tänker välja.

Även vetenskapsmannen Plinius (år 60 e.Kr.) hade idéer om älgen, han skrev att älgen har så stor överläpp så att den måste backa då den äter. Försöker den gå framlänges så trasslar den in benen och ramlar omkull. Undrar om han någonsin sett en älg?

Så sent som på 1200-talet beskriver Bartholomaeus Anglicus att älgen har en påse under hakan. I den samlar han vatten som hettas upp när den springer, det heta vattnet använder den till att spruta på förföljande hundar och jägare som då bränns svårt. Detta märkliga påstående upprepas så sent som 1744 i ett brittiskt uppslagsverk om jakt.

Vi tar en promenad bort till fångstgroparna innan vi fortsätter vår resa.

 Inte bara svenskar som hittar hit, vi träffade på ett italienskt filmteam som också hittat stället.

Älgklanens folk.

För 9000 år sedan hade inlandsisen smält bort i Jämtland, på den nakna marken började lavar och mossor att växa och sedan rotade sig gräs och dvärgbjörk. Undan för undan kom det mer växtlighet som gjorde att det fanns mat för djur och de i slutänden gjorde att människan hade något att äta och därför bosatte sig i trakten. Stenåldern hade infunnit sig i Jämtland. Visserligen visste väl inte människorna då att de ansågs att vara ganska primitiva och att vi sedan skulle kalla dem för stenåldersmänniskor, men eftersom de lämnade lite avtryck efter sig så vet vi att de varit där. Här vid Glösa i Jämtland vet man att det fanns en samlingsplats för människor. De här hällristningar är ungefär 4000 år gamla.

Älgen var ett mycket vanligt motiv i hällristningarna i dessa trakter.

I Glösa knackade man in bilder av älgar för att få god fångstlycka, man hyllade makterna, tackade dem och bad dem om hjälp. Därför kallas mäniskorna som levde där för Älgklanens folk.

I utställningsladan i Glösa hängde det mängder av älgklövar och där fick jag även en förklaring till varför det hittats så många älgben på ett och samma ställe. Det var för att man trodde att när älgen återuppstod till nytt liv så skulle den snabbt hitta sina klövar och om den inte gjorde det skulle den bli krympling och skulle då straffa människorna och de skulle få svårt att döda fler älgar.

Nu i dag såg jag inte till några älgar här men desto fler andra djur.

Säg inte att får är dumma, det här fåret hade hittat sig en alldeles egen ryggkliare. Den gick fram och tillbaka under trädstammen för att klia sig på ryggen.

Träffade också på ett gäng nyfikna kossor.

De kom farandes och ville se vad det var för folk som kom på besök. De här två knuffades och buffades så att det såg mest ut som om de sa: "Kan du ta och flytta på dig, det är mig hon ska fotografera".

Till slut enades de om att en gruppbild också var bra att ha.

Vi tog farväl av kossorna och for till...

...Åre.