Projekt Havsörn

Det var en mycket tidig sommarmorgon i juni som jag var där som jag hade lyckats att få min "drömbild" https://www.fotosidan.se/blogs/joakimohrn/min-drombild-ar-uppnadd.htm  

Så jag åkte dit igen några dagar senare men denna gång så hade jag två frysta fiskar med mig som jag placerade ut på berget längst ut vid sjön. Hade helst velat placera dem där jag fick havsörnen sist men då hade man behövt simma eller i alla fall fått vada ut till det berget. Och det var inget jag var sugen på i full mundering ( Ghillie suit).

Lade mig till rätta under ett träd vid en buske och inväntade, kände mig som en prickskytt från ett specialförband ( SOG eller liknande) där jag låg och andades lugnt med sökaren mot fiskarna.

Havsörnen kom tillslut, den hade satt sig på toppen av några träd och jag såg den ur ögonvrån men rörde varken kameran eller huvudet. Låg ganska så synlig för den där den satt så det var bara att hoppas på att jag smälte in i omgivningen här och att den skulle landa.

Den landade och gick med sakta och vaksamma steg fram till den första fisken, allt medans den tittade sig runt omgivningen. Det var en ung havsörn som jag hade här, tror till och med att det är en havsörn som var född detta året och kanske rent ut sagt gjorde sina första flygrutter.

Började att fotografera lite sakta.. hjärtat slog snabbt även nu...det kändes hela tiden som om att den visste att jag var där... höll in på serietagningen.. vred till låg serie tagning....

Den greppade tag om en fisk och tog sig en liten bit...

Även om jag fotograferade med låg serietagning och höll inne på tagningarna så räckte det för att bli avslöjad... Mission failed, you have been exposed!

Förmodligen så blev kameraljudet för mycket och när den väl hört vart ljudet kom ifrån så var det nog inte så svårt för den att se kameran också...

Och där gick det fort, den lyfte snabbt med fisken i sina klor och försvann...

Ändå mycket nöjd med den dagen och det var här som jag fick den verkliga ide'n till att spara lite fiskar i frysen till denna vinter. Det har gått sådär hittills..., ja ni som har läst bloggarna vet ju hur det har gått.

Men det är kul när det fungerar ibland som när man får dessa ståtliga rovfåglar på nära håll :)

Sen kom gasolkanonen, och resten är historia från den platsen.....

Sista bilden innan jag blev upptäckt här ovan.

Innan mörkret faller

Äntligen helg och lördag! Äntligen kan man bege sig ut när det fortfarande är hyfsat ljust där ute och inte becksvart när man kommer hem. Så det fick ju bli en rejäl vandring idag, upp emot 1,5 mil gick vi (kikade mobilen) plus/minus stopp för fågelskådning/ fotografering.

Har lagt alla fågelbilder som tumnaglar, men fick se ormvråk, havsörn, massa sångsvanar, korp och gråkråkor å sen de små bland träden :)

Dock så blev det mycket roligare att fotografera vovven i detta väder och sen redigera lite som jag ville här.

Bytte Samyangen 135 mot 85mm 1,4 istället för någon vecka sedan, vet inte hur jag tänkte där egentligen men autofokus är ju bra om man skall fota hundar framöver :)

Nu är det örnspaning på hög nivå!

Flera olika fåglar, havsörnen är bilderna 1 & 8 :)

-Kan mycket väl finnas sork här omkring.

-Fanns ingen! Du lurade mig!

Nåväl jag tycker om dig ändå husse :)

Det var nästan så att jag hann att sätta mig innan fotot togs :-)

Här under en superglad tjej! precis som det skall vara :)

( hon fick en rejäl dusch sen)

Aj då, nu krockar vi!?!?!!

Walk

          "Blessed Are The Curious For They Shall Have Adventures"

Bra citat från någon klok människa :)

Har fotograferat lite annat än fåglar på sistone och nu känns det som man verkligen får passa på att ta vara på ljuset innan det släcks för några månader (-helgerna då).....

Här är ett ställe där många av mina bloggar kommer ifrån. Det finns ett rikt fågelliv här som nu har avtagit men å andra sidan när skogen byter skepnad från grönt till gult & rött och när man kommer ut till sjön där man får se att den ligger helt spegelblank, ja det är Lisa för själen...

Sen gillar jag ju att vandra, vandrade jämt med Maja innan fågelfotot tog över. Får nog ta upp det igen till vintern :)

Testade 100-400 för lite djur och landskap/skogsmiljö förutom den första som är fotad med Google Pixel 3A kanske den heter. 

Ett av ställena som man kan komma ut till och här har det tagits många fågelbilder.

Början på vår "lilla" promenad :)

Ekorrar finns det gott om i denna skog som är en riktigt fin skog, finns lite av varje trädsort men kanske mest ek.

Och Maja nosar upp de flesta korrar ;)

Den lilla björken ute på den lilla ön

Detta lilla berg som Maja står på är en egen liten ö som man får vada över till vanligtvis men nu är Vänern så låg så nu kan man hoppa på större stenar för att nå det. Ett fint berg som vi har fotat gjuse/örn/skarv/lärkfalkar m.fl ifrån och badat såklart :)

Fin utsikt har man också därifrån.

Eller hur? ;)

En annan vinkel av det "lilla" berget.

Stöter även på mycket folk särskilt nu efter jobbet när vi stannar till här och vissa har vi fått en riktigt bra kontakt med. Maja har fått en ny vän (hund kompis) så när vi stöter på varandra så blir det oftast inget fotande utan det blir "hundpromenader"

Och så har Maja fått ett äldre par som nya favoriter här, de satt och fikade en gång och Maja är ju inte sen med att komma fram och säga hej.

Det gjorde hon och hon fick Digestivekex så nu när vi stöter på dem här ute så får hon alltid ett eller 2 st digestivekex hehe :)

Det är något som jag har märkt, har man en hund så blir det ofta att man "stannar till" och pratar med okända människor. Och det är något som jag uppskattar nu för tiden. Annars så är det ju typiskt svenskt att knappt säga hej till okända människor. Men skulle du möta oss så kan du vara så säker på att vi kommer att hejja :)

Så med andra ord man lär helt enkelt känna nya människor genom sin hund, och det hade ju knappast hänt annars, nä jag hade förmodligen varit en sådan där "typiskt svensk" ;)

Solen bryter igenom de tunga molnen och skapar ett vackert ljus över sjön.

En ensam skarv hoppade upp därute och flaxade med vingarna. Tror att den torkade sig :)

Solen har nu nästan gått ner och Iso talet är högt på väg tillbaka mot bilen. sådana här fina stora ekar finns det gott om här och det gillas mycket!

Allt för oss denna gång :)

3 oktober.....

Lördagen hade alla förutsättningar för att bli en helt perfekt dag. Inget regn bara hårda vindar. Hade hittat ett grymt ställe där jag tänkte tillbringa större delen av dagen med att försöka få en havsörn att landa och ta en fin stor brax. Hade till och med vadat ut i viken för att lägga fisken på en stor sten. Det här skulle bli bra :) Vadade tillbaka och tog på mig ghillie suiten för att sätta mig under en gran. Hällde upp kaffet och drack. Vinterkängorna var blöta men va gjorde det. 14 grader varmt, ingen risk för förkylning här inte.

Tiden gick, några gråkråkor såg intresserade ut men landade aldrig. Tiden fortsatte tills en trut/mås ( förmodligen min kompis sen sist) landade i vattnet och simmade till stenen där den gick upp. Jag följde med kameran utan att fotografera. Den fick inte vara kvar länge innan örnen kom. Och nu var det en vuxen sådan :) 

Jag tog 4st bilder lite utzoomat för att få med bakgrunden. Den cirkulerade ovanför fisken utan att landa eller ta fisken i luften som den förra unga örnen gjorde sist. Den här flög åt mitt håll och satte sig någonstans bredvid granen där jag satt.

Och vad hjärtslagen gick upp, jösses!

Jag såg den inte för alla grenar men ville heller inte röra på mig utan att avslöja min position.

Och så händer det som inte får hända, sitter med ena knät på marken och får efter en bra stund sådan kramp i vaden så jag måste helt enkelt lyfta benet. Trampar på en kvist (såklart)....

Hör hur örnen lyfter och flyger iväg.... blir riktigt förbannad på mig själv samtidigt som jag svär åt örnen i mitt huvud för att den ska vara så jäkla rädd för precis allting....En kvist som bröts, det var ju inte ens en stor kvist, pytteliten... Fegis!!

Sitter kvar i ytterligare 2h timmar utifall den skulle komma tillbaka. Men nej inget mer besök. Truten/måsen har anlänt i alla fall och jag lämnar både den och fisken för hemgång..

Och med det så lämnar jag örnarna tills vintern kommer, för i alla fall ett eller två försök till.

De borde ju vara mer hungriga/utsvultna och kanske mindre skygga då än nu, med tanke på födotillgången till vintern.

Tänker på mina lokala gjusar, där kunde man stå öppet helt synlig och slänga ut en fisk, här får man verkligen vara så gott som "död" för att få dem nära ;)

Men det finns ju så mycket annat att göra/fotografera som förr när vi tog våra små äventyr jag & tjejen :) 

Hunt for food!

25 september, en sen eftermiddag som man kommer att minnas. Mulen dag, vid ena sidan av viken var sjön stilla medan den andra sidan var Vänern arg och vågorna piskade. Jag och Maja valde att gå till den lugna sidan, hade fått syn på otroligt mycket fåglar som låg där ute. Såg att det var en ofantlig stor mängd med skäggdoppingar, aldrig sett så många på ett och samma ställe. De hade sällskap av måsar och trutar. Förmodligen så var det en rastplats här just denna eftermiddag för vidare flytt kanske....

Kommer ihåg att jag sade till Maja att " Här kommer det förmodligen att hända något spännande kanske"

Nyfiken som man är så var det ju bara att sätta sig vid sjökanten och invänta ifall det skulle hända något intressant.

Det dröjde faktiskt inte så länge, kanske 1h innan det brakade loss..... så här hade jag verkligen tur att det som hände, hände innan kvällsljuset slog till.......

Alla måsar inklusive trutar lyfte från vattnet för att ta till flykten, och inte en enda skäggdopping flög! Nu blev det riktigt intressant.

Jag lokaliserade örnen som hade dykt upp från precis ingenstans. Den hade valt ut sitt mål och vad jag kunde se så såg det ut som en ung trut av något slag (vågar inte chansa på havstrut....) som örnen hade i sitt sikte.

Och nu blev det en kamp på liv & död för den truten. Skulle man spela in istället för att fotografera? Hade kanske varit lite roligare med en film. Det blev ändå fotografi på det här.

Havsörnen gjorde snabba eleganta manövrar och följde truten i riktig snabb hastighet. Ett tag så trodde jag att örnen hade greppat tag om truten för de var precis på varandra men nej, truten var fortfarande fri och den hade en fördel vad jag såg, den var kvickare i svängarna.

Märkte också att många av de övriga måsarna och trutarna som hade tagit till flykt flög mot mig och Maja där de cirkulerade sakta ovanför oss. Fick en känsla av att vi ingav "trygghet" för dem då örnen inte vågade närma sig oss? Det kändes så där men kan ju också vara så att vi var på land och de ville mot träden :)

Efter någon/några minuters jagande så gav havsörnen upp, energiförrådet var slut, krafterna lika med noll för en sådan stor rovfågel. Den avbröt och satte kurs mot land mitt emot där vi satt. Truten kunde skatta sig lycklig, ytterligare en dag att få leva!

Det är precis såhär jag helst vill se och uppleva havsörnarna, när de är på jakt och man får bevittna alltihop. Nu fick jag det och jag fick en fin serie, enligt mig själv med både en fin ung havsörn och fin bakgrund :)

Ang skäggdoppingarna så blev jag mycket förvånad då inte en enda av dem flög iväg, någon/några kanske dök under ytan men de flesta flöt lugnt kvar på ytan... och att de var så ofantligt många, helt otroligt. 

Bilderna ligger inte i ordning tyvärr, och det blir en hel del men det ska det också vara här, ett sådant här möte får man inte ofta!

Trotjänaren D500 var mitt verktyg denna dag.

Det här är bara en liten del av alla fåglar som fanns här, men du ser vad skäggdoppingar :)

Nu blev det på liv och död för truten

Tänk dig att vara den där som blir jagad av någon som vill äta upp dig!!..... oj oj oj...

Här var det i alla fall några doppingar som dök...

************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************

Vad fick vi just se Maja?, Vilket möte! :)

- Och jag är fortfarande hungrig .....

************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************

Det sista jag såg när allt var över som flöt mot oss var en sargad kropp från vad som ser ut som en trut/mås. Vingarna var intakta sen fanns inget mer och det du ser i mitten är ryggraden.

Jag tror att en vuxen havsörn har vart här och jagat tidigare med lyckat resultat och att detta kadaver har flutit hit från andra sidan...