I örnarnas rike

Det är något speciellt med dessa stora rovfåglar. Det spelar ingen roll hur många gånger jag har sett eller fotograferat dem. Blir precis lika glad varenda gång jag får se en havsörn.

Pulsen stiger alltid när örnen har landat. Och jag försöker att sitta så stilla jag bara kan. Andas med lugna andetag och rör knappt kameran. Deras syn är verkligen otroligt skarp där minsta hastiga rörelse får dem att lämna platsen lika fort som de anlänt. De är riktigt vaksamma med andra ord.

Så det är alltid en utmaning att fotografera en havsörn där man inte sitter i något "vanligt" gömsle utan mer har "byggt" in sig i den naturliga miljön. Och här kommer verkligen ghillie suit till sitt rätta. Sitter man riktigt stilla med minimala rörelser så ser man ut som en lövbuske eller garn nysta om man så vill. Men så räcker det ju inte bara med att ha kamouflagekläder på sig. Nej det gäller att hitta riktigt bra buskage eller träd med mycket löv så att man smälter in, riktigt bra.

Om jag säger såhär, kan jag lura en havsörn så kan jag lura dig ;)

(Alla bilder är tagna med minus exponering för att minska isotalet)

En sen eftermiddag i augusti. Vinden hade blåst upp till 8 m/s. Det kändes mer höst än sommar den här dagen.

Hade verkligen längtat efter att återigen försöka få ner en havsörn eller två. Så packade mina grejer, tog en rejäl lång promenad med Maja innan det begavs ut mot sjön.

Vadade ut ut i viken med några stora braxar som jag lade ut vid stenarna för att sedan vada tillbaka till mitt ekipage som låg där bland träden. Blöt strax ovanför knäna drog jag på mig ghilliesuiten för att inta min position. Maja låg strax bakom, hon visste att det här kommer att ta tid. Monterade kameran på stativet som satt väl gömt bland buskaget. 

Nu kommer den eviga väntetiden...

Timme efter timme gick och jag kände flera gånger att nu fick det räcka. Måsar hade flugit förbi och gått ner några gånger. Men ingen av dem hade stannat särskilt länge...

Sen från ingenstans satt det en ung havsörn långt där ute till vänster om mig. Jag kunde inte vrida kameran åt det hållet, då hade jag rört för mycket i buskaget och avslöjat mig. Tittade mellan lövgliporna och såg konturen av en stor rovfågel.

Där satt den. Och den satt verkligen där en rejäl lång stund. Sen försvann den och det var återigen helt dött.

Men nu visste jag att örnen hade sett fiskarna och att den mycket väl kunde finnas här någonstans.

Text under bilderna:

Det tog nog ytterligare någon timme innan den här unga havsörnen kom fram och landade fint framför kameran här.

Här satt den en stund och blickade runt sin omgivning. Nu gällde det att sitta stilla som en staty, oavsett camouflage.

Med några raska vingslag, landade den en bit bort närmare fisken. Fortfarande mycket, mycket vaksam. Sen flög den återigen iväg och försvann.

-Såg den mig? viskade jag till mig självt med lugnaste tystaste röst.

Hör ett mycket vackert läte. Tittar åt vänster och där sitter en äldre havsörn på en sten långt där ute. Återigen så kan jag inte vrida kameran åt det hållet utan bara hoppas på att den kommer åt min riktning. Men jag ser den med mina ögon och tänker:

" Vilken bild det här hade varit" Där den står på stenen vid vågorna som slår, strax utanför viken. Samtidigt som den ropar sitt läte.

Nu är pulsen riktigt hög. Jag tar en snabb titt åt Maja för att se om hon ligger still. Är på riktigt jättenervös att hon skall höra detta och bli nyfiken och springa rakt ut till sjön. Men det gör hon inte. Hon sover lite lätt. Tack Maja, tack tack, tänker jag.

Den äldre havsörnen blir stående där ett tag tills den får följe av den yngre örnen som åter har anlänt. Sedan flyger den äldre sakta fram till fiskarna, där den med försiktiga kliv stegar framåt. Lägg märke till drillsnäpporna, de hade jag som kompisar hela kvällen :)

Jag trodde när jag fotograferade detta, att örnen kollade på mig. Men det den tittade på var en sädesärla som flög förbi :)

Här landade den äldre havsörnen. Gick bakom stenen där fisken låg. Tog sin kvällsmat.

Efter det så dröjde det inte länge innan ytterligare en äldre grann havsörn dök upp. Och den här kände jag igen genom ringmärkningen. Hade ju fotograferat den här förut :)

Fick fyra stycken havsörnar tillslut där jag låg gömd i buskaget. Två äldre och två yngre. Kanske var det samma familj?

Och efter en måltid så blir man ju törstig, samt måste tvätta näbben.

De var hela tiden mycket vaksamma.

Den äldre havsörnen plockade upp fiskrester från stenen.

Rengöra näbben sin.

Den här bilden skall egentligen ligga över de yngre örnarna. Den mindre äldre havsörnen hade precis anlänt till den övre och de båda höll utkik efter potentiella faror eller dylikt. De såg ut att "känna" varandra då de visade ömsesidig respekt mot varandra. Skulle tro att den överst är en hona och den andre en hane. Den översta är född i Finland i alla fall fick jag reda på från RC.

Honan tog en av fiskarna och flög iväg strax innan de två yngre havsörnarna anlände.

Nu började klockan närma sig 19 snåret.. Havsörnarna lämnade i full hast och jag tänkte att nu kom det väl en människa. Men icke. Det kom  en räv på besök.

Drillsnäpporna brydde sig inte det minsta även denna gång :)

Räven lunkade sakta mellan stenarna och nosade på varje vasstrå och sten. För att sedan norpa åt sig en hel fisk där den lämnade platsen.

Vi packade ihop efter att räven lämnat platsen med sin fisk..

Det här var ännu ett oförglömligt möte med de vilda rovfåglarna och en räv som bonus. 

Jag vet inte hur många som haft med sin hund för havsörns fotografering, men här är en i alla fall. Och jag måste säga att finare vän går inte att få <3

(Hon må va less på husse när det gäller havsörnsfotografering men nog är hon lugn & stilla när det väl gäller, och får en rejäl go "hunddag dagen efter")

Havsörnen är nog en rovfågel jag aldrig någonsin kommer att ledsna på.

Och det är en helt annan sak att fotografera just den här arten, för har den väl sett dig så kommer den inte tillbaka under den här dagen, eller i värsta fall på mycket länge...

Kajaktur

Några kajakturer har det blivit den här sommaren, med eller utan kamera. Dessa bilder här nedan är från olika tillfällen från kajaken när kameran var med på tur.

Detta är från en tidig morgon i juni. Det låg tunna moln framför solen, nästan som dis. Sjön var spegelblank. 

Samma sol men redigerad lite annorlunda.

Såg en vacker räv som var nere och drack vatten vid sjökanten. Den såg mig komma paddlandes där så den tog några steg upp för berget. Där den stannade kvar och följde mig med en nyfiken blick.

Jag sade god morgon till den.

Samma morgon, en bit ut på håll satt ett havsörnspar (bilden är beskuren) Möjligtvis en 3/4K örn och en 2K örn.

En annan kväll fick jag se dem flyga och landa på talltopparna, även dessa bilder är kraftigt beskurna.

Här kommer kompisen inför landning :)

3/4k örnen har koll på Stig ;)

Som vittjade sina nät en tidig morgon.

En brunkärrhöks hona tyckte att jag paddlade för nära vasskanten (förmodligen ett bo i närheten var min slutsats)

Hon fick sig en omgång av en gråkråka.

Eller kanske tvärtom?

Och så har vi ju fiskgjusarna som flög över en kväll. Gjusen bakom jagar iväg den första så detta är inte ett gjusepar. 

Fisktärnan dök men missade bytet i solnedgången.

Knölsvanen flög fint förbi. Man hörde tydligt vingslagen från den här kolossen när den flög förbi. Lägg märke till den fina skuggan på vingen.

En dröm som blivit sann

Ute på sjön med Stig. Gjusen har sett oss och anländer i rask takt. Han har ungar att mätta. Jag slänger ut en björkna som han dyker direkt på.

Kortar ner fiskgjusebilderna då den här bloggen får tillägnas min absoluta favorit i alla kategorier, nämligen havsörnen.

Easy catch!

Högt där uppe som en liten prick snurrar en svart fågel. Jag tycker mig se på konturerna att det är en havsörn.  Måste testa tänker jag. Slänger ut en fisk. Vi backar med båten en bit.

Den svarta pricken blir större och större när den sänker sig.

Pulsen den stiger snabbt nu. Havsörnen går ner! Helt otroligt!

Från att ha varit en liten prick blev den nu mäktigt stor, samtidigt som den dyker ner i en väldigt snabb hastighet.

Nu är Öhrnen både nervös och överlycklig!

Men så avbryter havsörnen precis ovanför vattenytan där fisken låg. Blicken mot mig samtidigt som den seglar upp igen.

Nu blir det helt plötsligt konkurrens, fiskgjusen dyker upp och gör livet surt för min käre havsörn som får utstå "bombattacker" från gjusen.

Här under kan du se storleksskillnaden på en fiskgjuse & en havsörn. Och fiskgjusen är ändå en stor rovfågel.

Fiskgjusen flyger bortåt när en ormvråk från ingenstans också bestämt sig för att "attackera" örnen.

" Men va fan, låt örnen va" säger jag tyst för mig själv.

Havsörnen gör ytterligare ett försök. Trots gjusens bombningar, ormvråkens närvaro samt måsarnas ständiga attacker.

Fort går det!

Havsörnen greppade tag om fisken men kameran/jag tappade fokus på den samtidigt som den släppte fisken?! Efter den här bild serien.

Mycket energi hade gått åt nu för den stackars örnen som flög till det närmaste trädet en bit bort där den satte sig för vila... Vi lämnade platsen i hopp om att den skulle göra ett försök att ta fisken igen när vi inte fanns där. Det kändes bäst så.

De två stora favoriterna!

Fiskgjusen & havsörnen. Har de börjat jaga tillsammans nu?

....En dag ute på sjön med dessa två giganter.... Öhrnen är lycklig och har fullt upp med redigering…. Må gott😁

The one and only

Åh det är havsörnen alla kategorier utan tvekan. Vilken jäkla majestätisk rovfågel det är. Så tacksam för att den har kommit tillbaka med råge, och det är tack vare havsörnen som jag håller på med "fågelfotografering".

Gick upp 05:30 i helgen för att ta kajaken och inventera fiskgjusebon. Och det såg mycket lovande ut. Fiskgjuse honan satt i bot där hon styckade fisk till sin unge(ar). Låg en bit ut och skådade genom kikaren. Paddlade vidare till nästa bo vilket även det såg bra ut.

Sjön var helt blank medans solen gassade på. Kan det bli bättre än såhär?? Ja men visst kan det det! :)

Paddlade vidare och kände hur armstyrkan ökade, härligt!

Runt 07:30 snåret hände det som jag så länge har drömt om. Precis från ingenstans dök den äldre havsörnen upp, och lika fort som den dök upp dök den ner mot vattnet.

(Har alltid med mig D500 i kajaken och inte Sonyn utifall man skulle välta.)

Bilderna bör förstoras om du är intresserad av havsörn och häftiga möten ;)

Bilderna på den äldre havsörnen är beskurna en del.

Lägg märke till havsörnens vingpennor på den högra vingen. De är riktigt långa. Hittade just en sådan vingpenna förra året som jag tog med mig hem. Den gick från långfingret nästan ända upp till axeln, nästan. Här har den gjort en vacker manöver och börjat dyka ner. Även om du inte är intresserad av fåglar över huvud taget så kan jag nästan lova dig.

-Att får du se en havsörn som jag gjorde den här morgonen, göra en fin luftmanöver för att sedan dyka ner och fånga en fisk framför dig, så kommer du förmodligen aldrig att glömma det.

Fort som tusan gick det vilket fick d500 att missa fokusen totalt när havsörnen väl greppat tag om fisken.... inte superlätt att fotografera från en kajak heller. Särskilt inte i action.

Havsörnen greppade och flaxade upp med bytet.

Den hade blicken mot mig hela tiden. Hjärtat skuttade nästan som om man var nykär 😁

Från fiskens perspektiv så kan man ju se det såhär. Nu fick den ju se sin "värld" från luften även om det förmodligen var det sista den fick uppleva.

Så jäkla glad. Vilken morgon!

***************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************************

En annan dag hos fiskgjusarna som aldrig kom. Men vad tusan gjorde det när man fick sådant här otroligt fint besök av en ung havsörn som jag skulle tippa på är en 2k örn.

Har sett den många gånger förut och kände igen den. Tror att den är en hon just för att hon är verkligen en riktigt stor havsörn jämfört med de andra örnarna häromkring, så därför kallar jag den här havsörnen för hon ;)

Hade slängt ut en fisk till fiskgjusen som aldrig kom som sagt, men vilken överraskning när hon dök upp och flög över i omgångar :)

Lugna vingslag med blicken mot fisken.

Måsen brydde hon sig inte om.

Men så satt ju jag här på berget...

Det gillade hon inte riktigt...

Med en blick mot mig medans hon svepte över.

Nej du, havsörnen gick aldrig ner vilket var väntat. Men vilka närbilder. Och framförallt att få höra havsörnens vingslag slå den här lugna vackra kväll.