funderingar

Inriktning? Nja, jag gillar att skriva. Meningen med att blogga har jag inte riktigt fattat men det ger sej väl.

Bilder från lilla franska staden Riquewihr.

En välkänd stad i Frankrike, fast jag har aldrig hört talas om den förrän jag kom dit.
Den ligger längs en av vinvägarna strax söder om Strasbourg.
Brukar vara proppfull av turister så jag antar att vi hade tur att det var lite sparsmakat av den varan när just vi kom.
Förutom de fina gamla korsvirkeshusen var stan översållad av påskpynt. Det blev nästan för mycket av det gulliga.
Men bara nästan, jag som älskar kvarter av Gamla Stan-karaktär fick frossa i härliga utsnitt och mysiga kvarter.
Nyrenoverade 35mm objektivet satt på och passade mer än väl att använda här.

Bilderna kommer mer till sin rätt om man förstorar!

Postat 2018-04-16 11:00 | Läst 1485 ggr. | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera

Semestern har lite svårt att släppa taget om mej, här är ett par bilder till

Vi gjorde några utflykter och ett par av bilderna från dem tycker jag själv lite extra mycket om.
Den här damen ville gärna sälja kaffe. Dessvärre sprang de flesta förbi henne men jag tog en kopp väldigt välsmakande kaffe.
Sätter man musiker med de här instrumenten i en kal lokal med stengolv blir ljudet de frambringar öronbedövande. Men glatt. Damen med kaffet skulle haft storkommers om hon stått här, jag hade huvudvärk efter några minuters konsert.
Den här lilla hamnen låg intill ett mangroveträsk med sin speciella växtlighet.
När man kom mera ut mot öppet vatten slog det in skummande vågor.
Några fiskare gled nära förbi oss för att lägga ut sina nät.
Nackdelen med långt teleobjektiv är att jag höll på att skicka karln som satt bredvid mej ur båten när jag svängde runt kameran för att fånga en bild på fiskarna. Han tog inte illa upp. Bara böjde sej artigt åt sidan så att jag fick knäppa färdigt....
Gatubild från Puerto Plata. Det är många tvåhjuliga fordon på gatorna.
Att landet är ganska fattigt syns rätt tydligt på bristande underhåll av byggnaderna.
Ännu en stadsbild för att jag gillar den sortens motiv helt enkelt.
Tidig morgon på stranden. Pga tidsskillnaden var det inga som helst problem att gå ur sängen och ner till stranden för att njuta av soluppgången. Och den fantastiska sanden.......
Sen slocknade i alla fall jag lyckligt vid åttasnåret på kvällarna, trött av sol, ljus, värme och intryck. För att vakna med ny energi kring fyra nästa morgon igen.
Postat 2018-02-24 19:27 | Läst 1636 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Vad man kan hitta på med en liten Lumix-kamera på semesterresan

Kameran är vattentät och inköpt för att ha vid snorkling.
Den presterar snäppet bättre än mobilkameran, är inte mycket att hänga i julgranen när det gäller bildkvalité men praktisk att ha med på så sätt att den är liten, oöm och har en mindre zoom så att man kan komma närmare motiven än med mobilen. Som jag inte heller är så förtjust i att använda.
Hur som helst har jag varit rejält oinspirerad och trött på att fota en längre period. Men på resa vaknar lusten till på ett nästan överväldigande sätt, antagligen för att det finns så mycket ovant och nytt i motiv-väg att rikta kameran mot.
Ett av projekten var att på de dagliga långpromenaderna i sanden spana efter mini-motiv. Jag letade efter sådant som man kan läsa som tecken om man vill, planen var att de sedan skulle kopplas ihop till collage. Skräp för vissa betraktare, figurer och tecken tolkade i min hjärna. Det var fantastiskt roligt och meditativt och jag har med en stor samling bilder på det här temat hem.
Det dök ibland upp helt andra motiv i sanden också och då hade jag till all lycka kameran i handen!
En vattentätad kamera behöver man inte skydda för vågstänk eller regn, klart befriande när man står utsatt för båda. En systemkamera är man mera försiktig om.

Ett till motiv i regn som kameran inte tar kål på. 
För att bidra till att återfinna fotolusten var kameran ett bra hjälpmedel. 
Bildmässigt är den mycket begränsande så det är ju tur att stora kameran var med på resan också!
Som gick till Dominikanska Republiken i januari, om någon undrar.

Samtliga bilder är fotade i jpg eftersom det är vad kameran erbjuder.
De har tagit en vända genom RAW-konverteraren och är sedan efterbehandlade i Fotoshop. 
Jag är inte nöjd med jpg-filerna som de kom ur kameran, de är blaskiga och med någon sorts grå hinna över sej.
Personligen vill jag ha en kontroll över "framkallningen" och det är mitt sätt att hantera de bilder jag tar.

Postat 2018-02-20 13:54 | Läst 1652 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Årets besök i Tallinn, den här gången medförande ett telezoom

När vi anlände till Tallinn började det regna, ett droppande som övergick till ihållande regn.
Förutom att det inte var något vidare väder för att fota var det kallt, vattnet forsade över gatorna och på stora torget lös stånden med hantverk som jag gillar att kika på med sin frånvaro.
Regnet upphörde på kvällen och plötsligt sveptes den blöta staden in i ett varmt kvällsljus. Fast då var det lite för mörkt för att fota....
Dag två bjöd på destå bättre förutsättningar. Ute tidig morgon hade kommersen inte startat än men stan var ändå full av promenerande turister som samsades med bofasta på väg till olika jobb.
Det var fullt av varutransporter också men med lite tålamod kunde man vänta ut vissa bilar som blockerade fotovänliga bitar av stan.
Det där med bildstabilisator hittar på nya outforskade resultat med bilderna. Småpartier av skärpa i annars suddiga bilder. Jag känner en viss entusiasm när jag tittar hemma på vissa bildresultat även om bilden ovanför ligger lite på gränsen till att vara jobbig att se på.
I den gamla stadsdelen händer det massvis med saker om man ger sej tid att vänta ut dem.
Ljuset på morgonen är mjukt och med fina solkattor överallt.
Valv och prång finns det också, ljusomfånget är enormt stort här men om man fotar i RAW går det att framkalla en hel del nyanser i efterskott i både högdagrar och skuggpartier.
Inte ofta folk ser så glada ut när de upptäcker fotografer!
Klart, den här mannen ser inte lika förtjust ut när han sett mej.
Har man tele är man i alla fall på behörigt avstånd i sådana här lägen.
Dessutom kan man trycka ihop stadsbilderna på ett sätt som jag uppskattar.
Synd att det är stort och tungt bara, ingenting att strosa omkring länge med utan att man blir ganska trött. Men fotandet har fått en nytändning och det behövdes verkligen!
Postat 2017-07-15 19:59 | Läst 1497 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Ska det regna på semestern ska det vara ett rekord!

Är just hemkommen från mitt första besök i Berlin.
Jag har varit nyfiken på staden länge men inte kommit iväg förrän nu. Kan konstatera att det är en svårfotograferad stad eftersom den är så gigantiskt storslagen, de flesta bilderna såg rätt ointressanta ut först men jag har till min förvåning hittat flera jag själv tycker om.
Vi hade tur med vädret de första dagarna. Sedan kom det där regnet som till och med var på nyheterna i Sverige. Vi var ute och vadade i vattenmassorna men blev som tur var inte strandsatta på något ställe långt från där vi bodde. Tunnelbanan var även den översvämmad på vissa stationer så den stod tydligen still. Det var ett ihållande regn som aldrig tog slut, det pågick i flera timmar....

Dokumenterat med mobilkameran. Den är ljuskänslig och presterar bilder där det är för mörkt för systemkameran. Med dassigare kvalitet förstås, men som ögonblicksbild kul att ha kvar!
Vi var själva sjöblöta upp till knäna efter den här turen. Hårtorken på hotellet gör underverk i ett sådant här läge när man reser med lätt bagage.

Detta är vid Alexanderplatz, forna östbebyggelsen. Gigantiska hus, breda gator.
Jag roade mej friskt med bilder som inkluderade speglingar från stadsmiljöerna.

Också Alexanderplatz, plötsligt larmade det till och ett gäng dansare uppträdde taktfast utan musik.
Svårfångat men kul när de interagerade bland folk som bara hängde på platsen eller passerade.
Ett vackert ljus vid Brandenburg Tor. Också en svårfotad plats mycket beroende på alla människor som myllrade där. Den här flickan backade så vackert in i bilden, gjorde det hon skulle i sin mobil och försvann sedan utan att ens lägga märke till att jag stod där.
Stan är full av graffiti.
Minnesmonumentet var ett härligt ställe att vandra runt i. Definitivt helt sönderfotograferat men ändå roligt att ge sej på!
Mitt i alla ganska nybyggda kvarter dök det upp en del äldre bebyggelse, det mesta var ju sönderbombat efter kriget. En hel del kyrkor och museer med överdådiga utsmyckningar finns bevarade. Jag tycker också mycket om utformningen på deras gatubelysning!
Den här väggen hittade jag nära en lång bevarad sträcka av muren där graffitikonstnärer fått fria tyglar att måla. Det mesta såg tyvärr ganska slarvigt ut men några av motiven var riktigt snyggt utförda.
(För min del är jag mera imponerad av den graffiti jag sett i Snösätra.)

Som sagt, en storslagen svårfotograferad stad. 
Kul ändå att ha varit där! Mitt under det värsta regnet på 60 år dessutom....

Postat 2017-07-02 12:53 | Läst 1940 ggr. | Permalink | Kommentarer (12) | Kommentera
Föregående 1 2 3 ... 5 Nästa