funderingar

Inriktning? Nja, jag gillar att skriva. Meningen med att blogga har jag inte riktigt fattat men det ger sej väl.

Drottninggatan igår

Folkvimmel, utvikt skärm på kameran och nu går det att fota mer än ryggar på stan!

Bilden på det här söta paret har usel teknisk kvalité men jag tycker om uttrycket i bilden så den får vara med i alla fall!
Med optik med manuell skärpa blir det svårare att ha full koll på avståndet när kameran hålls i midjehöjd men jag kommer att fortsätta öva på det. Samma som med att fånga flygande humlor, det går många suddhumlor på en skarp.

När folk inte misstänker att man fotar dem får man helt andra ansiktsuttryck.
De behöver inte förhålla sej till en hotfull situation, de knappt märker att man går där och tar bilder av dem.
Fast jag tycker i alla fall bäst om att få med miljön i bilderna. Det får gärna vara lite stökigt. Det är kul att titta på andras bilder där fotografen gått jättenära.
Själv har jag som roligast när det blir mycket information i bilderna och de inte är så snabbavlästa.
Lite svårstyrt var det, många bilder lutade betänkligt. Men det är så roligt att studera olika typer av folk och ännu roligare att lyckas få med dem som tänkt!
Bilden på de här fikande farbröderna är väldigt stökig men jag tycker om stämningen dem emellan.
Det är nog så här jag vill ta mina bilder. Eftersom jag letar form för hur jag vill använda kameran är det ett bra spår och jag känner redan lust att åka tillbaka till stan och ta en vända till bland folk!
Postat 2018-06-05 14:52 | Läst 1213 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Ny tillgång, en utvikbar skärm!

Jag har aldrig känt mej bekväm med gatufoto. Bara påträngande och för feg för att gå nära.
Med den mentaliteten blir det lättast att fota cityscapesbilder med inslag av passerande människor.
Men om man plötsligt utrustas med kamera som har en utvikbar skärm förändras hela världsbilden känns det som.
För där står man positionerad och glor som alla andra ner i någonting, till synes harmlös och lika borta som gemene man på stan.
När folk inte känner sej iakttagna börjar de hitta på oväntade saker. Det nya problemet är att rikta kameran på så sätt att man kan komponera bilden, få ordning på skärpan som inte är lätt att se på skärmen, samt att fatta när man ska krama av avtryckaren.
Inte lätt att komma ihåg alla delarna när man är otränad på nya utrustningen men plötsligt är det väldigt roligt att fota igen!
Jag trodde att den här turisten poserade för en extra tjusig selfie men såg sedan i bilden på hennes mobil att hon fotar fasaden framför sej.
Lyckades tydligen ratta in skärpan ok i det här försöket. På kameran sitter en hederlig gammal 35mm f1,4 med total avsaknad av automatiker. Min favvoglugg för tillfället.
Man måste komma hem med felexponerade bilder för att få den sparken i baken att komma ihåg samtliga inställningar!!
Det är väldigt jobbigt att gå uppför på söders höjder, det är mycket lättare när det går utför för en!
Testade svåra ljusförhållanden och blir imponerad av vad kameran fixar. Det var skuggorna i förgrunden som intresserade mej mest men jag fick hyfsat ljus bakgrund också vilket förvånar mej!
Så där sitter jag på en bänk på Mosebacke Torg och ser ut att pilla så där modernt med någonting i knät när jag egentligen smyger mej på omgivningen å det fulaste.
Det var så roligt så jag måste in och prova detta mera!
Postat 2018-05-31 19:30 | Läst 2323 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

Irriterande oskärpa

Jag har försökt fota pelargången vid stadshuset flera gånger men landar med bilder som är irriterande oskarpa. Fullt förståeligt när jag drar ut telezoomen fullt och ljuset inte riktigt räcker till. 
Är inte riktigt klar över vilken tidpunkt på dygnet som är lämpligast heller. Trodde att stan skulle vara folktom på valborgsmorgonen men fick sällskap in till stan med en massa människor som skulle jobba på klämdagen.

Vid stadshuset vimlade det av japaner. Man fick vänta ett tag för att få en någorlunda renodlad bild och då blir den naturligtvis lite oskarp.
Men det är bara att åka tillbaka igen framöver och hoppas på mera ljus. Kamerahuset är inte så välpresterande när jag drar upp ISOt över 400, det blir fort grynigt i bilderna.
I Kungsträdgården hittade jag resten av japanerna som njöt av blomprakten. Igen fick jag en bild jag gillar men med irriterande oskärpa. Folk i rörelse får man ingen andra chans att fota heller.

Körsbärsblommorna flyttar sej inte så långt dessbättre. De svajar för vinden men man kan knäppa på tills någon av dem fastnar hyfsat på bild. Så då har jag fotat årets blomning och får grubbla över hur jag ska få till det tekniskt till nästa år så jag slipper gräma mej över alla jobbigt suddiga bildresultat.

Postat 2018-05-01 09:00 | Läst 2677 ggr. | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

Bilder från lilla franska staden Riquewihr.

En välkänd stad i Frankrike, fast jag har aldrig hört talas om den förrän jag kom dit.
Den ligger längs en av vinvägarna strax söder om Strasbourg.
Brukar vara proppfull av turister så jag antar att vi hade tur att det var lite sparsmakat av den varan när just vi kom.
Förutom de fina gamla korsvirkeshusen var stan översållad av påskpynt. Det blev nästan för mycket av det gulliga.
Men bara nästan, jag som älskar kvarter av Gamla Stan-karaktär fick frossa i härliga utsnitt och mysiga kvarter.
Nyrenoverade 35mm objektivet satt på och passade mer än väl att använda här.

Bilderna kommer mer till sin rätt om man förstorar!

Postat 2018-04-16 11:00 | Läst 1500 ggr. | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera

Reparerad 35:a och lite nytändning för foto

Köpt begagnad, trög och strulig för att till sist strejka. Mitt Nikon 35mm f1,4.
Det tog tre år att komma till skott med reparationen, hittade till sist L-Foto i Vansbro som förbarmade sej och gav den en ny chans.
Knepig att reparera, den var tydligen skev. Men nu är den tillbaka och med den monterad åkte jag in till stan för att testa vad den går för.
Hade ju just kommit på att den fanns i kameraväskan och var ganska rolig att använda när den gick sönder.
Klarar den motljus? Jo faktiskt riktigt acceptabelt. Kanske bättre än de personer som lapade sol fast det var nollgradigt ute?
Den klarar till och med av Taube, fast i form av staty. Mer än vad jag gör.... Fast det var stadshuset och kråkan som intresserade mej mest.
Inte rätt brännvidd för min idé om pelargången vid stadshuset. Det blev på ett annat sätt och nu har jag utforskat det.
Skuggspel och utsnitt i Gamla Stan, där kommer den till sin rätt! Fast färgerna gjorde den mera lämpad att visa i svartvitt. Det finns en enda recension om den här gluggen på Fotosidan, och där skriver man att linsen är behandlad på ett sådant sätt att den ger fel färgåtergivning och att den passar bättre för svartvitt. Om man inte utsätter den för UV-strålning för då förvandlas den till en användbar glugg för färgåtergivning. Jag är djupt frestad att prova.
Balkong som brukar vara överlusad av krukväxter. Ny lägenhetsinnehavare??
Stans märkligaste postvagn.
Oj vad den klarar av skärpedjup!! Och stort kontrastomfång.
Engelen hängde jag på som ung, restaurangen lever fortfarande kvar och så gör juldekorationerna fast mars snart övergår till april. Det kanske är för jobbigt att ta ner så mycket ljusslingor?
35:an ska jag använda mera, idag var det roligt att gå runt och fota på stan!!
Postat 2018-03-29 23:50 | Läst 1518 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera
Föregående 1 ... 3 4 5 ... 13 Nästa