Provar nytt makro

Eftersom jag har en skruv lös när det gäller att köpa på mig kamerautrustning investerade jag i ett nytt Z105mm makro.
Det finns en gammal trotjänare i kameraväskan, en Nikon 105mm, vars autofokus krånglar med nya Z-systemet.
Övertalade mig själv att det nya kommer användas flitigt.
Har börjat prova det så smått och blir hela tiden glatt överraskad över vad det presterar.


Motljus är inga problem.


Bra blurr i bakgrunderna.


Fixar pyttesmå miniblommor i gräsmattan.




Jag intalar mig själv att det är ett bra köp!
Snart kommer insekterna och jag får prova det grundligare....

Varken gatufoto eller cityscapes

Igår gick jag mina vanliga stråk i Gamla Stan. Dock på en helt annan tid på dagen.
Oftast föredrar jag morgon och förmiddagsljus vid fotandet och på den här platsen är det lite färre folk som kryllar omkring då.
Nu passade jag på innan en tid att passa och mina vanliga spots befanns ha ett helt annat ljus. Så det var nästan som att se dem på nytt.
Miljön är det primära för varför jag stannar vid platser, det är en bonus om det placerar sig människor i bild men de är inte huvudmotivet.
Jag är obekväm med att köra upp kameran i näsan på folk så gatufoto kvalar inte bilderna in som. Men jag har gärna mänsklig närvaro i bilderna så ren cityscapes blir de inte heller.

Har alltid varit svag för solkattor och på eftermiddagen fanns det gott om dem lite till min förvåning!

Att gå med musik i lurar verkar påverka gångstilen helt klart.

Det var allt för den här gången!

Ågestasjön idag, bara jättevanliga motiv

Det var skönt att vara ute i morse, lagom molnigt och inte alltför varmt.
Jag skrev i ett forum här på Fotosidan att jag är missnöjd med mitt teleobjektiv, Nikons Z 180-600mm. Fick svar att det troligare är kamerahuset som spökar.
Uppgraderade kamerahuset till en Nikon Z6iii och fick bättre resultat med bilderna. Är inte helt nöjd men får väga in vikten på objektivet och kostnaden för det. Man ska helst orka lyfta kameran, annars är det ingen vits om den inte hänger med ut. Nu håller jag på med det där att försöka "gilla läget" och att högen av objektiv hemma inte ska utökas. (Därför skaffade jag förstås ett makro Z 105mm och ska ge mig ut på detalj-jakt vad det lider samtidigt som jag skakar på huvudet åt mig själv och mina inköp....)


Landskapet kring Ågestasjön är rätt kuperat och inte alltför tokigt för en som inte brukar fota landskap.


Kanadagässen är illa omtyckta men ändå lite fina.


Supervanlig men supersöt.


Mamma ser nöjd ut, men ungarna har lite dinousarielook. Jag har tydligen inte träffat på såna förut.


En pytteliten törnsångare enligt Merlinbird, vanligt förekommande men gullig. Ny bekantskap på min lista.


Det var jättekul att fota kombon måsar / betande häst. Där blev jag stående ett bra tag.

Svalan är också ny på listan. Det svärmade runt ett stort gäng svalor i bobyggartagen. 

Full fart mot en stor pöl med lerig gegga.

Här mosade de runt med kvistar och annat i leran.

Sedan satte de full fart tillbaka till bobyggandet.

Det var allt för idag. Det går många suddiga svalor på en skarp!

Angarnssjöängen

Nu är det så länge sedan jag gjorde ett inlägg här i bloggen, så jag minns knappt hur det går till.
Hamnar jag rätt bland ikonerna kanske det blir något att visa....

Tänkte utnyttja mina på senare år uppkomna sömnsvårigheter med att starta tidigt och åka till Angarnssjöängen på andra sidan stan.
För att slippa fastna i morgonens rusningstrafik stack jag hemifrån redan vid kl 6.
Jag hade någon sorts illusion om att få komma till ett rikligt fågelliv och någon sorts landskap. Det sprack rätt fort.
Marken är platt, tuvig och det ligger en del spångar utplacerade. Men det är långt till vattnet och fågellivet där.
Helhetsintrycket var att jag fick se hundratals gäss med ungar, och en mängd kossor. Och platta hagar med gräs, hur mycket som helst!
Fast väl hemma vid datorn fanns det ändå mera på minneskortet. (Glad emoji)


Hur som helst travade jag iväg längs promenadleden, cirka 7 km totalt är det runt området.
Det var svalt till att börja med men solen värmde upp allt eftersom.
Marken var på sina ställen lätt smågeggig men inte såpass att man fastnade.


Ungefär var hundrade meter flög det upp en tofsvipa och gav mig en utskällning, när jag gick längs beteshagarna.


Jag håller på att lära mig att alla naturbilder inte behöver förställa något med två ögon.
Det går trögt men jag vill ge det en chans.

En kraftigt beskuren bild, man kommer som sagt inte alltför nära trots telet.
Måsarna och även kråkorna var påtagligt irriterade över det här besöket.
Jag var däremot synnerligen förtjust!


Lite vackert var det på sina ställen.


Saker med två ögon gör mig ändå lite mera lycklig måste jag erkänna.
Har mycket att jobba på när det gäller att fota landskap.


Gäss drällde det av, men det var kul att få dem när de lämnat marken!

Jag har stegräknare i mobilen och dagens mål är uppnått dubbelt upp.
Men är en smula tveksam till om det är värt besväret att åka ända till Angarnssjöängen igen, vi får se!