Återigen en vägg jag stoppade vid och väntade in någon förbipasserande.

Någon gatufotograf är jag inte, och jag känner ingen större motivering till att odla det heller. Att leta utsnitt är för min del tillräckligt intressant och kanske det blir lite omvänt att stå där och vänta på folk men jag gillar det.
När det väl kommer någon blir det stressigt. Att behålla motivet och inte vifta för mycket med kameran samtidigt som personen ska placeras i bild är utmanande, det går fort och så är ögonblicket förbi. Det är som med att fota humlor, det går många suddiga på en skarp!

Eftersom det var ett tag sedan jag tog någon vända med kameran och då jag ändå hade ett ärende in till stan, hängde jag kameran över axeln och åkte in.
Det var tidig eftermiddag och blå himmel, stark sol och slagskuggor.
Hur gör man för att få till några vettiga bilder i de här ljusförhållandena??

Jag har sedan ett tag tittat på skuggspel och efter solkatter. Det går att hitta väldigt fina ställen där ljuset gör skillnaden, där bilden inte skulle bli detsamma om inte solen hjälpte till.

Dagens sista skuggspel, om blickar kunde döda hade jag fallit död ner.
Nu var det dags att motvilligt åka hemåt och laga en ganska försenad middag....

Jag är inte ofta i stan tidigt, inte heller på natten. Det blir dagtid som står till buds och då gäller det att gilla läget.
Det går att använda ljuset utan alltför tråkiga resultat tycker jag.
Fast Kungsan skulle man ha för sej själv vid femtiden med helt andra bildresultat!!!

Sippor har så många lagt in fina bilder på, men jag smyger med den här i alla fall bara därför att!!
Efter allt mitt tjat och all längtan.......

Stod det i nya kallelsen från mammografiavdelningen.
I fem dagar har jag våndats, och de tankar som kört genom huvudet kunde
ge upphov till en hel roman. Olika scenarier har spelats upp tillsammans
med plötsliga tillbakablickar av diverse händelser från olika tillfällen.

Idag var det ny tid och ordentlig undersökning både med röntgen och ultraljud.
Man hittade ingenting.

Det var länge sedan jag fick en sådan spark i baken och jag har inte hämtat
mej helt ännu. När jag gick ifrån mammografiavdelningen var jag förklarad
frisk utan att egentligen ha varit sjuk. Bara i fantasin.

Jag hade tagit med kameran för att distrahera tankarna och tog en mycket
långsam promenad efteråt över Kungsholmen mot Centralen.

Plötsligt uppmärksammade jag detta brutalt världsliga skyltfönster med
fina solkattor.

Bestämde mej för att det var fasader som skulle studeras idag.
Det var solkattorna som fick mej att stanna till här.