och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr.

Den globala nedkylningen

Vi sitter fortfarande fast i isen, har under natten tagit oss två sjömil tillsammans med Quest. Ibland med hjälp av dem och ibland fick de hjälp av lilla Origo. Fast då sov jag. Vi har tagit oss fram till det ryska fartyget som inte har lyckats laga sin motor ännu. Fendern som hänger kvar på Quest är ett minne från nattens äventyr då Origi knuffade på henne.

Lite bekymrade miner på bryggan.

Kapten Bertil kommunicerar.

Hur ska det här gå?

Här sitter vi.

Några sälar och även vikvalar kommer upp i vakarna bakom fartyget, då och då. Gott om fågel är det också, här har vi åskådarläktaren. Inte så ofta de har sådan här underhållning. I den vaken framför fåglarna hoppade plötsligt en val rakt upp.

Ett till ryskt fartyg ser vi. Det ser ut att komma närmare.

Så här mycket is brukar det vara norr om 82:a breddgraden eller på väg till Nordpolen, inte så här långt söderut, vi är bara på 79,54 grader Nord. Kan det var den Globala nedkylningen som är på gång?

Inte mycket att göra, bara vänta. Via sattelittelefon hör PolarQuestkontoret av sig och undrar om de ska boka om flygbiljetterna för oss passagerare. Man kan ju alltid hoppas! Stannar gärna här.

Något ska man ju roa sig med och Annica tar till det mest extrema av oss, hon får tillåtelse att äntra masten och upp i korgen där.