Gausjosjö
Vid Gausjosjön nära Överuman finns det ett gammalt sameviste. Här vid Överuman har det levt människor i över 6.000 år. En av anledningarna att det kom folk hit var för att hämta råmaterial till sina stenredskap. Uppe på Artfjället fanns en speciell vit kvartsit, inte för att jag vet vad det är för material i stenarna som låg nere vid sjön men även jag lockades att stanna för att beundra de vackert mönstrade stenarna där nere.
Sedan var det dags att börja promenaden till samevistet.
Det skulle bara vara 2 km dit.
När vi kom till platsen som någon markerat med ett kryss av benknotor trodde jag att vi var framme.
Men så var det inte, stigen fortsatte och vi gick vidare.
och så gick vi ytterligare en bit till.
Till slut var vi äntligen framme och jag tror nog att dessa 2 km var mätt med ett töjbart måttband.
Gausju är ett vår- och höstviste som har använts ända fram till 1960-talet.
År 1919 då de norska renbetsområdena stängdes för nordsamerna beslöt länsstyrelsena att ett antal samer skulle tvångsförflyttas söderut. Det speciella med den här platsen är att här samsades både nordsamer och sydsamer.
De flesta kåtor var låsta men en var öppen så man kunde kika in i den.
Tilbaka var det lika lång väg men vi fick en fin dag ute i naturen.
Dessutom med att få se mitt livs första blåhake.
Kan det bli så mycket bättre?







Särskilt kul att läsa eftersom jag är uppvuxen i Storuman kommun.
Kan anta att du haft en lycklig barndom som fått växa upp i dessa trakter.
Så fint där.
Jodå! Jag är bortskämd på mitt vis, även om jag bodde mer i skogslandet än i fjällvärlden.
Bilden på blåhaken är nog den jag är mest glad för. På vägen till samevistet så hörde jag något i buskarna som lät lite som vatten som droppade och jag försökte få syn på vad det var men lyckades inte, på väg åter hörde jag det på nästan samma ställe och fick sedan syn på fågeln.
Stenarna var ju helt fantastiska också, med sina former och mönster. :)
Det är ju tur att naturen är vacker när sträckan är mätt med töjbart måttband. :D
/Anna
Det måttbandet var nog rejält töjbart för jag tyckte att vi gick och gick hur länge som helst. Var säkert 5 km och inte två.
Tack Mikael, jag älskar våra svenska fjäll. Önskar jag kunde tillbringa mer tid där.