och ett och annat lejon. Mina resor i isbjörnarnas och pingvinernas land och alla ställen jag kommer att besöka mellan dessa utposter också. Inte bara bilder utan även lite berättelser och äventyr. Blogglista.se

Hantverksskolan Zorig Chusumfor.

Vissa platser och ställen i Bhutan är lite obligatoriska att besöka. En del av dessa är de stolta över och vill visa upp för sina besökare. Ett av dem är Hantverksskolan Zorig Chusumfor. Här studerar ungdomar och lär sig 13 traditionella hantverk.

"Four harmonious friends" är en populär scen ofta hittas som väggmålningar i buddhistiska religiösa byggnader och tydligen även på andra platser, för här vid skolan hittar vi den som skulptur. Det är en elefant stående under ett fruktträd som bär en apa, en hare och en fågel på ryggen.  Scenen hänvisar till en legend som berättar att fyra djur försökte ta reda på vem som var äldst.  Elefanten sa att trädet hade planterats när han var ung, apan sa att trädet var litet när han var ung, haren att han såg trädet som en planta när han var ung och fågeln hävdade att han hade burit frö från vilket trädet växte.  Så de andra djuren erkände att fågeln var den äldsta, och de fyra djuren levde sedan tillsammans i harmoni och levde för att hjälpa varandra att njuta av frukterna från trädet. 

Men som med många sägner så finns det flera variationer på den här också. En av dem är att Buddha berättade denna för sina lärjungar; en gång i en skog i Varanasi var det fyra djur som ifrågasatte ägandet av ett träd som de alla livnärde sig på. Det var en elefant, en kanin, en apa och en fågel (rapphöna). Elefanten sa att det var hans eftersom han såg det först, apan sa att det var hans eftersom han levde på frukterna från trädet. Kaninen i sin tur sa att det var hans för han levde på bladen från trädet redan då det var en liten planta. Rapphönan hävdade att trädet hade inte funnits om inte den hade spottat ut fröet när den åt frukten. De tre andra djuren bugade för rapphönan och betraktade den som sin storebror och de fyra djuren blev vänner och beslutade sig att dela på trädet i fredlig harmoni. Njuta av dess skönheten, dess doft och den näring de får av trädet liksom den skugga det ger. De andra djuren såg dem ofta så som skulpturen här visar och kallade dem för de fyra harmoniska bröderna. De fyra djuren betraktades som ett exempel för fred och harmoni. Det finns dessutom fler versioner där alla har en liten likhet med varandra och sensmoralen är Harmoni.

Efter att ha beundrat trädet och lyssnat på berättelsen om det vandrar vi in i skolan och tittar på de olika hantverken. Här är det färgning av garn.

Träsnideri.

Uppritning av mönster. Knappen som den här killen har på sin dräkt är inget vanligt idolporträtt utan en bild av kungafamiljen. Skulle vara kul att se någon tonåring i Sverige med en sådan på vår kung och drottning.

Bandvävning.

Sömnad.

Det hon håller på att sy är dessa traditionella skor.

Så blev det rast och eleverna strömmar ut på gården.

I det här klassrummet jobbades det med lera.

Broderi.

Med små, små styng förfärdigades det helt otroliga konstverk.

Vi passar också på att titta på området runt omkring skolan.

Hörde några barn som ropade, men kunde först inte se varifrån, men hittade till slut var rösterna kom. De vinkade för fullt och det såg lite kul ut med händerna som stack fram ur väggarna.

En liten restaurang och bar hade de här. Kanske inte den lyxigaste av dem.

Röka är mer eller mindre förbjudet i Bhutan men de tuggar något som heter doma istället. Förr var det endast överklassen som använde det men nu mera är det vanligt bland alla samhällsklasser och används var som helst och överallt. Det är betelnöt och kalk insvept i ett blad, det tuggas sedan tills det blir söndersmulat och en röd vätska kommer fram. När det sväljs känner man sig varm och därför brukar det kallas för det bhutanesiska värmesystemet. Den där röda vätskan brukar spottas ut och först när jag hörde det så förstod jag vad de röda fläckarna på trottoaren inne i Thimphu var för något. Innan dess så trodde jag att det var någon som droppat blod från ett sår, men kunde inte förstå varför det var på så många ställen.

När man tuggar doma får man ett så här charmigt leende.

 

Inlagt 2015-04-22 13:06 | Läst 3436 ggr. | Permalink

"Vilka färger och mycket fint verkar de arbeta med i skolan. Nålen med kungaparet var ju en intressant detalj och så helt olik vår kultur, åtminstone ungdomskulturen. Kul att du avslutar med några bilder från områdena utanför skolan. En väl avvägd blandning som du brukar leverera. Hälsningar Lena"


(visas ej)

Vad heter Disneyfiguren Kalle A*** i efternamn?
Tack Margareta! Nu fick jag förklaringen på alla "blodfläckar" jag sett i norra Vietnam :)
Jättefina bilder som vanligt!
/Uffe
Svar från Margareta Cortés 2015-04-23 09:02
Tack Ulf!
Jag funderade också här över dessa fläckar. De var för många för att inte grubbla men kul att få förklaringen sedan.
Tyvärr är detta tuggande cancerframkallande och även beroendeframkallande men butanerna tycker inte att et är så farligt för även kungen tuggar doma.
Vilka färger och mycket fint verkar de arbeta med i skolan. Nålen med kungaparet var ju en intressant detalj och så helt olik vår kultur, åtminstone ungdomskulturen. Kul att du avslutar med några bilder från områdena utanför skolan. En väl avvägd blandning som du brukar leverera.
Hälsningar Lena
Svar från Margareta Cortés 2015-04-23 09:04
Tack Lena!
Det var riktigt fina arbeten de producerade. Vi köpte en liten broderad sak och den är otroligt fint sydd.
De dyrkar sin kung där, våra guider pratade ofta om kungen varma ordalag.
Restaurangen var kul men vi vågade inte äta där.
Tänk vad mycket man lär sig när man läser din blogg! =)
Tackar för detta!
Svar från Margareta Cortés 2015-04-23 09:05
Tack Heléne!
Jag lärde mig mycket på den resan, det är ett intressant land.
Det var en annorlunda blogg i dag tänk att ni fick komma hit också och
se vad ungdomarna kan inom hantverk. Det bådar gott för framtiden.
Spännande som alltid få se dessa bilder.
Lärorikt också ...något nytt varje dag.
Hoppas det gick bra med foten
Gun-Inger
Svar från Margareta Cortés 2015-04-23 09:07
Tack Gun-Inger!
De var mycket duktiga dessa ungdomar och jag som sällan köper med något hem köpte faktiskt en liten sak, vepa skulle vi kalla det men heter något annat där. Den var så otroligt vackert broderad med små, små stygn och tunn tråd. Fast vi avstod från att testa doma och även att äta på den lilla restaurangen.
Foten hoppas jag läker ihop, ska ta fyra veckor sägs det. Har fått ett stöd som mer ser ut som en stövel istället för gips.
Fascineras över deras hantverksskicklighet och deras tålamod. Intressanta bilder och läsning, som du brukar leverera.
Ha det bra!
Svar från Margareta Cortés 2015-04-23 09:12
Tack Mikael!
De var verkligen skickliga.
Träsnideri gillar jag. Har varit en av de hobby jag provat på men den ligger på is sedan några år. Jag valde dock att tillverka mer praktiska föremål såsom skålar, knivar, ljusstakar etc. Jag har alltid uppskattat hantverk, jag hade ju ett hantverksyrke under nästan 15 år, men då handlade det om juveler. Trevliga bilder du delar med dig av.
Svar från Margareta Cortés 2015-04-23 09:14
Tack Ingemar!
Har en morbror som också snidar fantastiska föremål, du skulle se hans vandringsstavar. kanske ett ämne att blogga om. ;)
Väldigt intressant att läsa! Och det verkar vara oerhört hög klass på det som eleverna gör i skolan! Spännande!/ Björn T
Svar från Margareta Cortés 2015-04-23 09:14
Tack Björn!
Det som såldes i deras butiker var absolut inga nybörjaralster.
Kul och intressant att läsa och titta på bilderna från besöket.
Hemslöjden i Sverige är liten mot den var på -70 talet i
Jokkmokk har dock samernas folkhögskola en slöjdlinje.
Bra foton.
Svar från Margareta Cortés 2015-04-23 09:16
Tack Bo-Lennart!
Förr fanns det många hemslöjdsbutiker numera är det mer glest av de,
Minns när jag var i tonåren och jag och min mamma stickade och sydde till vår lokala butik för att få ihop pengar till min skidresa till fjällen. Jag tyckte det var helt otroligt, för att få ha roligt med handarbete och även få betalt.