Arequipa - Staden med den eviga våren.

En tidig morgon tar vi flyget till Arequipa, lämnar Lima som ligger vid havsnivå och beger oss till lite högre höjder.

Inte så väldigt högt för Arequipa ligger på 2.380 m.ö.h, den omges av tre vulkaner. Innan vi beger oss till själv staden åker vi för att beundra utsikten mot de tre vulkanerna. Här i utkanten ser det inte ut som så mycket stad och det ser mer ut som om det är ett område under uppbyggnad, men så här är det på många ställen i Peru. Man bygger så länge pengarna räcker och så bor man där i väntan på att få råd att bygga mer.

Fast en del hus ser riktigt fina och helt klara ut.

Det som ser ut som en fågelskrämma ute i odlingen är faktiskt en människa som är ute och skördar.

 Vi har kommit till Mirador de Carmen Alto och här har vi en fin utsikt över de tre vulkanerna. Stiligast är El Misti, "en stilig man". Den hade sitt senaste utbrott 1784, men det pyser lite då och då i den.

De två andra vulkanerna som omger staden heter Chachani och Picchu Picchu. Ariquipa betyder platsen som brer ut sig bakom toppen.

Det är frodigt och vackert här med många odlingar och klimatet är så gynnsamt så man får tre skördar per år.

Vi beundrar utsikten...

...får smaka på lite lokala produkter. Här kommer vår lokala guide Beatrice med lite dryck på maka rot. En växt som har sina anor från Inkatiden och lär ha en hel del goda egenskaper, bl.a ökad styrka, mer energi, uthållighet, och sexuell funktion. Den var inte speciellt god så risken är nog inte så stor att man dricker den i stora mängder.

Så här ser roten ut.

Godare var då passionsfrukten.

Ibland säger man åt någon att dra dit pepparn växer och det borde inte upplevas så illa, för jag åker gärna till Peru och Arequipa. Här växer den röda pepparn.

Mimosa.

Fina fåglar har de här också.

En lite större flygande farkost.

Vi lämnar utsiktsplatsen och åker vidare.

Mount Batur

Det finns många vulkaner på Bali och minst en ville jag få se när jag var där så vi begav oss till Kintamani för att se utsikten över Mount Batur. Senast den hade utbrott var 2000.

Det går att vandra upp på vulkanen för att titta ner i kratern. Många vandrar upp dit för att uppleva soluppgången men då startar vandringen redan kl. 02.00 och dessutom är det  kallt då man kommer upp på toppen. Inte helt riskfritt heller. För år 2010 vandrade en liten grupp svenskar upp, en av dem snubblade när han skulle fotografera och föll ner i kratern, han föll 150 meter och omkom.

Vulkanen ligger bredvid sjön Batur.

Här i Kintamani, där man har fin utsikt över både berget och sjön, där passade befolkningen även på att få lite inkomster från de som stannar för att beundra utsikten.

Färggranna kläder säljs.

Och läcker frukt.

Det är inte bara berget som kan vara farligt även att ta sig fram på trottoaren kan ha sina faror. Någon ligger där och sover och när jag försöker ta mig förbi utan att störa får jag ta till den rikligt trafikerade vägen. Bilarna är ingen fara men motorcyklarna måste man passa sig för. Vår chaufför försöker schasa bort hunden men det vill jag  inte.

Det är ju den jag vill fotografera.

Jag ser att det byggs en hel del och jag vet inte om jag tycker att det ser så stabilt och säkert ut, ser mer ut som ett korthus som klättrar på bergväggen.

Tar en sista blick mot vulkanen innan vi fortsätter. Vi har tur den här dagen för det ligger ofta moln runt vulkanens topp.

Nere vid foten av berget syns det fortfarande spår av senaste utbrottet.

I detta svarta fält ser man även spår av aktiviteten där just nu. Vägar slingrar sig fram i den svarta lavan.