Nu börjar äventyret.

Nu är det dags, vi har utforskat staden San José i två dagar och längtar nu efter att få komma iväg på den riktiga resan.

Tidigt på morgonen, redan före frukost blir bi upphämtade på hotellet.  Vi har bokat resan genom ett resebolag,  men det är ingen grupp vi reser i och ingen sammanhållande reseledare utan vi kommer att träffa på en hel del lokala guider och vi kommer att träffa på människor från jordens alla hörn. Dennis heter vår guide för de här första dagarna. Dagens resesällskap består av holländare, tyskar och amerikanare och även några costaricaner.

Dennis är förutseende och vet att dit vi ska finns det ingen bank och inga ATM-maskiner för att hämta ut kontanter, så då han hör att det är flera som har behov av att fixa det stannar vi vid en penningautomat. Vi har redan fixat det så jag kan sitta kvar i lugn och ro och kolla in vägmärkena. Den här har jag aldrig sett förut.

Men när alla är kontanta så kan vi lämna storstaden och bege oss ut i landet. Dagens tur ska gå till Mawamba Lodge i Tortuguero. Vi åker genom ett varierande landskap, det är regnperiod men floderna vi korsar ser väldigt torra ut och än så länge har vi bara haft en enda skur. Den kom i gårkväll och visade oss hur en störtskur ska vara, det fullkomligt öste ner i en kvart ungefär.

Resan går genom Braulio Carillo National Park och vi får se många varierande naturvyer, vi åker till och med genom en tunnel som går genom vulkan.

Efter två timmar i bussen är det dags för frukoststopp.

Här kan vi se vad vattnets kraft kan ställa till med, tur vi inte ska över den bron.

Här får vi även en första kontakt med den rikliga vegetationen. Det är som en vägg ner mot floden.

Gott om blommor, vackra fjärilar och andra djur som hörs inne i växtligheten.

Men hur vackert det än är vid frukoststället så måste vi åka vidare. Vi har förutom bussturen till hamnen en kanaltur på över en timme innan vi är framme vid vår lodge. Vi ska till väglöst land och enda transportmedelet där är båt. Som grädde på moset börjar det regna innan vi kommer fram till hamnen. Men det ÄR regnperiod så vi är beredda på det och plockar fram våra regnkläder. Lite värre är det med bagaget som ska förflyttas ner till båtarna. det är lerigt och geggigt där. Men vad gör det, är det äventyr så är det.

Nu åker vi.

I början på vår tur regnar det så kraftigt så sidorutorna på båten är nedfällda, men vi har tur. Det klarnar upp och sidorna rullas upp och vi får se lite av kanalen och regnskogen.

Det finns till och med vägskyltar i de här kanalerna.

Molnen ligger över trädtopparna.

Allt som behövs ute i de här väglösa områdena transporteras ut med båt. Visserligen är det fastland och inte några öar, men marken här är mer eller mindre våtmark.

Efter en trevlig båttur är vi så framme i Tortuguero. 

Och till vår lodge. Mawamba Lodge.

Här blir vi mottagna med kalla handdukar och något gott att dricka.

Vi bor i små mysiga stugor.

Efter lunchen ska vi åka till den närliggande byn för att få en liten inblick i hur lokalbefolkningen lever här ute.

Men det tar vi i nästa inlägg.

                                                             - föregående -                - nästa -

Strosa runt i San José

Första dagen i Costa Rica och vi har två dagar på oss att utforska San José innan vi beger oss ut på det riktiga äventyret. Vi har sovit gott och är morgonpigga eftersom tidsskillnaden är åtta timmar efter där hemma.

Först frukost och sedan ut på stan.

Klart vi måste testa på den typiska frukosträtten här i Costa Rica, Gallo Pinto. Det är en ris- och bönrätt och den serveras till nästan alla måltider här. Till dagens frukost bjuds det på en god korv därtill.

Men nu är vi sugna på hur den här staden ser ut. Vi bor nära Nationalteatern.

De är smarta här med att utnyttja solen, jag ser att trafikljusen drivs med solenergi.

Eftersom jag alltid spanar efter väggmålningar är det lite svårt att bara gå förbi den målade lyktstolpen utan att ta en bild.

Här i stan finns det dessutom gott om väggmålningar, jag skulle kunna fylla flera blogginlägg med bara väggmålningar så några måste få vara med här.

Den här tror jag är den mest fotograferade.

Vi kommer förbi "Our Lady of Solitude Church", en av alla kyrkor i staden.

Den ser inte så speciell ut innan man upptäcker pelaren vi sidan om kyrkan, där jungfrubilden står med fötterna på en flygplanspropeller. Jag har försökt få reda på sambandet med kyrkan och propellern, men hittar inget skrivet om det.

Det finns en hel del skulpturer runt om i stan, den här "The Street Sweeper"  kom till för att hedra alla de som håller staden ren.

Den står i Park Central.

Det frodiga damen La Chola är populär att  fotografera sig tillsammans med. Ser att många går fram och håller henne i handen.

Även farmarfamiljen är en populär skulptur, vill man få en bild utan alla dessa selfiefotografer får man vänta länge.

Hur det kommer sig att det finns en staty av Anne Frank här kan man ju fundera på. På sockeln står det. "Min dröm är frihet"

Är man på vift med en tonåring så dröjer det inte så länge innan man hamnar inne i shoppingområdet och alla dess butiker.

Ett par nya skor kanske?

Fast när jag hittade den här tröjan så kunde jag bara inte gå förbi, den fick följa med hem.

Handikappvänligt, på trappräcket upp till övervåningen upptäcker jag att det finns punktskrift.

Men vi sliter oss från alla butiker och promenerar mest ute i solen. San José ligger på 1 170 meter över havet, och är omgiven av höga bergstoppar. Mest låg bebyggelse men jag ser att det byggs en hel del och då är det  högre byggnader som växer upp.

Ett China Town finns det här i San José, men man får vara snabb om man ska se det, för det består mest bara av portalen och inget mer.

Trots sina problem är San José fortfarande en av Latinamerikas säkraste och minst brottstäta städer, men det till trots så uppmanas vi av hotellpersonalen att ta av oss guldsmycken och klockor och även lämna stora kameran på hotellet. Så alla dessa bilder är med mobilkameran. Det vimlar av poliser i stan så det kändes tryggt och säkert att gå omkring där, men tydligen får de ingripa ibland. Vad den här killen hade gjort vet jag inte, men han blev muddrad av poliserna.

Vi avslutar dagens promenad på gågatan.

Hälsar på en glad clown.

Och en söt liten vaktkatt.

Tar en G&T på terrassen före middagen.

                                                                 -föregående- - nästa-

Resa med barnbarn

Så var det dags för en resa, den här gången reser vi med vårt yngsta barnbarn Tilda. Hon hade en önskan att få komma till regnskog och det lät ju trevligt tyckte även vi. Gemensamt kom vi överens om ett resmål men upptäckte att den period som vi skulle resa var det regnperiod. Lät ju inte så jättetrevligt med regn under hela resan men Tildas konstaterande om att det är väl självklart att det regnar om det är regnskog avgjorde saken. Vi bokade en resa och en tidig julimorgon hoppade vi tre in i en taxi och for ut till Arlanda.

Frukost åt vi ombord.

Måste man stiga upp i ottan är det bra att kunna ta sig en tupplur sedan.

Första mellanlandningen har vi i Amsterdam.

En glad och förväntansfull Tilda då vi bordat nästa flygplan.

Flygplansmat är inte alltid så god och tilltalande men här får jag ge KLM en eloge för maten, den var väldigt god. En kräfttartlet och räkor med rotselleripuré, det låter väl gott.

Vi hade en lång flygresa framför oss och dessutom blev den lite länge när två passagerare hade irrat bort sig på flygplatsen i Amsterdam och det tog en timme innan de hittat dem. Tilda hann avverka några filmer och jag sov bort en del av tiden och plötsligt var vi framme i Panama. 

Panamakanalen har jag alltid velat få se så nu började jag spana ut genom fönstret. Ser att det ligger en hel del fartyg där nere så kanalen borde finnas här i närheten.

Vårt flygplan gör en sväng och plötsligt så ser jag den.

Den måste ju förevigas.

Vet inte varför jag blir så förvånad över att staden Panama består av så många och höga hus, hade inte föreställt mig den  så.

Efter förseningen i Amsterdam hade vi inte mer tid än att skynda över till nästa flygplan. Både vi och vårt bagage hann med det planet och nu hade vi inte lång tid kvar innan vi var framme på resmålet.

När vi sedan landar i San José är det kväller.

Vårt äventyr i Costa Rica kan börja, men först ska vi sova lite.

                                                                                             -nästa-

Händer inte så mycket nu.

Har inte varit så mycket till aktivitet i sommar, men härom dagen så tog vi en liten biltur. Jag ville upp till Naturfotografiska i Hallstahammar för att se utställningen Spår.

Maken tyckte det skulle vara trevlig med en biltur i det fina vädret så vi for iväg, vår vana trogen så undvek vi motorvägen och for  småvägar. Det är då man hinner se lite och på en av dessa vägar blev det ett stopp. För mitt ute i skogen fanns den här målningen. Den måste ju förevigas.

På en annan hangar intill fanns det också en målning, inte lika pampig och där var det lite bilar parkerade ivägen.

Nä, några vildsvin såg vi inte.

Bensträckare är bra att ta och en tog vi vid Irsta kyrka, lite ovanligt torn på den kyrkan.

Målet nåddes och äntligen fick jag se utställningen Spår.

Stolt och glad över att få vara med bland utställarna.

Riktigt kul att få se, men jag blev lite besviken över att bildspelet inte var igång. Hade så gärna velat se det också. Hittade en person som var villig att hjälpa till men hon satte igång tv-inslaget som TV-västmanland hade visat i samband med invigningen. Det hade jag redan sett.

Solen sken och när nu var så nära Strömsholms kanal så blev det ett stopp även där.

Lugnt och stilla även här, inga båtar som skulle slussa.

Men hemma på tomten händer det en hel del. I morse var det full fart på de här små. De skuttade och hoppade runt, blev lite stillsammare då jag klev ut på balkongen för att titta.

I morse var det bara två småttingar inne på tomten, jag hoppas på att mamman och den tredje var ute på allmänningen och väntade på de små busfröna. Så här små var de för några veckor sedan då de besökte oss första gången.

Bilden är ett klipp från filmen i viltkameran. Blir inte så tydliga bilder då man stannar filmen och klipper ut en bild. Filmen på de små finns här

Häromdagen var jag ut till Farsta och där tror jag att Sveriges snyggaste väggmålning finns. Den tredimensionella effekten syns bäst i verkligheten.Eller har du sett någon snyggare?

Det var allt för nu, i övrigt så tränar jag mina armar och klarar nu av att både bära på och fotografera med min ordinarie systemkamera och kämpar på med att få rätt dos på kortisonet.

Påskresa - Hemmåt

Stannade i Söderköping för en promenad. Göta kanal såg tom och stilla ut, lite för tidigt för fritidsseglarna.

För länge sedan var vi hit och då höll de på att bygga om silon till bostäder så nu var vi lite nyfikna på hur det blivit. Så här såg det ut 2004.

Lite skillnad nu.

Blev ju bra det där och lite extra kul ser det ut med byggnaden på toppen. Ser ut som om de ställt en villa ovanpå alltihop.

Lite kyligt den dagen så vi tar en snabb promenad tillbaka till bilen.

Nästa stopp tar vi i Norrköping.

Sedan är det inte så långt hem, men ett stopp för en köttbullssmörgås måste man hinna med.

Visst är det kul att vara ute på tur, men...

Där hemma stod krikonträdet i full blom och doftade underbart .