Livet på landet.

Har tillbringat några stillsamma veckor på landet. Bara kopplat av och även kört träning för mitt knä med lyckat resultat. Kameran var med men användes ganska sparsamt, har med andra ord haft en skön och fin sommar. Kanske var det lite för fint väder, för de få regndroppar vi fick räckte inte till för att kantarellerna skulle ploppa upp. Några få och små fick vi innan allt torkade bort.

Lite djurliv fick vi njuta av också. Redan samma dag vi kom ut till landet så kom den stiliga råbocken och hälsade på. Han blev nog lite snopen då det var folk i huset, gissar att han ansåg att det var hans mark och att vi var inkräktare på reviret. 

Vi fyllde på fågelmatbehållaren och sedan dröjde det inte länge innan det var full fart vid fågelrestaurangen. Först ut var nötväckan.

Tätt följd av hackspetten.

Sedan fylldes det på med andra fåglar. Lilla tofsmesen.

Grönfinken.

Många fågelungar kom också på besök, fast de satt mest och tiggde mat från sina föräldrar.

En del hade lite problem med landningen.

Andra fixade det galant och hade tagit tiggandet till sin yttersta spets. Det gäller att se liten och hjälplös ut.

Även en duva hittade till fågelmaten.

Ekorrarna här på landet var inte så rädda av sig, de kom och ville också ha del av fågelmaten men den hängde så till att de inte klarade av att ta för sig där. Hur de än försökte så var det för svårt.

En nyinköpt ekorrmatare var lite för svår också. Var tvungen att ta bort den innan ekorren klämde sönder sina små tassar. Lösningen blev en liten plastmugg på verandaräcket. Kanon tyckte Kurre.

Mer om ekorrarna och muggen senare.

I vår Herres hage!

När jag vaknade i morse och tittade ut så trodde jag först att det var räven som brukar besöka vår tomt som stod precis utanför staketet. Hade inte fått på mig glasögonen ännu och tyckte att den såg lite annorlunda ut.

För två år sedan föddes ett litet rådjur på vår tomt, det lilla kidet skadade sig senare och bröt benet. Troligtvis hade hon varit i närkontakt med en bil, viltvårdaren var här och sökte efter henne men då höll de sig undan, men vi såg henne halta omkring här många gånger. Stundtals hoppade hon omkring på tre ben. Det blev som viltvårdaren trodde, benet läkte ihop och hon kunde gå på alla fyra, men hon fortsatte att halta lite så därför känner vi igen henne. Finns ett inlägg om det här.

När jag fått på mig brillorna och även hämtat kameran så såg jag att det här var varken räven eller ett rådjurskid utan vårt lilla halta rådjur hade fått tvillingar.

Hon verkade vara en fin och omtänksam mamma.

-Vänta, du har en fläck till där.

Den lilla familjen upptäckte att vi röjt en hel del busk och vildvuxet och trodde nog att vi lagt ut lite mat till dem, dit tågade de nu iväg.

Mums vad gott.

Den lilla familjen stannade kvar vid vår tomt ett bra tag så vi tog vår frukost inne i köket och inte ute på altanen, så att de fick äta i fred.

Vi får ofta besök på tomten av rådjuren det syns ganska tydligt om  man tittar på våra odlingar, eller brist på odlingar. Vid ett tillfälle hade vi alla fem rådjuren på besök samtidigt på tomten så om alla håller ihop i fortsättningen så kan det bli sju rådjur samtidigt. De fem finns att se här.

Visst är de söta...

Bedårande och riktigt söta är de, de små ekorrarna. 

För visst kan det vara dekorativt med en liten ekorre i blomkrukan då blomman gett upp.

De skuttar runt i trädgården och ser allmänt söta och gulliga ut....eller?

Men de där små söta liven är ganska hungriga och energiska av sig också. Den här fågelmataren i trä blev kortvarig här hemma. Det här var tidigt vår och den hade redan blivit rejält naggad i kanterna.

Så nu sitter där en i plåt istället. Hacke har lärt sig att knacka på den då den är tom, det ekar i kvarteret och då vet jag att det är dags att fylla på.

Jag har tidigare berättat om vår fyndiga ekorre som klarar av att lyfta på lock och förse sig med frön från förrådet på altanen.

Ibland blir den tagen på bar gärning.

I år har jag solrosfröna i en större tunna och för att ekorren inte ska kunna lyfta på locket så hade jag lagt en säck med 18 kg blomjord ovanpå. I går morse när jag kom ut så hade ekorren lyckats flytta på säcken och ta sig ner till solrosfröna. Det är mig en gåta hur den klarade av att maka undan säcken på 18 kg? Numera heter den ekorren Arvid, som i Starke Arvid.

Men tydligen fick den träningsvärk för i morse när jag kom ut så fick jag se att den jobbat på ett nytt sätt. Kan gissa att den har en del jord i munnen, så ser ni en ekorre här i Bromma som ser lite jordig ut och tämligen rund om magen så vet ni var den varit.

Kan inte annat än beundra den för sin kämpaglöd och idoghet. Skulle faktiskt ha varit intressant att se hur den jobbade. Jag vaknade vid fyratiden och då hade den redan jobbat klart.

-VA? Beskyller du mig för det där, kan aldrig vara sant.

Ett litet tips också. Jag har inte hittat någon bra pryl för att fylla på fågelmaten med, har en manick som är som en slags vid tratt med spärr men den fungerar dåligt så när rapsoljan var slut så fixade jag till den här. Skar av toppen och värmde plasten lite för att forma till en pip. Öser nu lätt upp fröna i den och det går fort att fylla på i matarna.

Smutsig? ja det är ekorrens fel, den blir så av att ligga i en massa jord.

Strosa i Shanghai.

Har inte blivit så mycket fotograferande sedan jag kom hem från Shanghai, men mitt onda knä har gjort att jag kunnat gå igenom lite bilder så jag använder dem i bloggen istället.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Blev inte så många promenader och strosande i Shanghai som jag tänkt mig, men lite långsamma och korta blev det trots det onda knät och kryckor. Fast första morgonen vi var tillbaka i stan och jag kikade ut snurrade den här helikoptern runt i stan, varv efter varv kom den farandes utanför vårt fönster.

Ingen helikoptertur blev det för oss utan vi tog en promenad.  Det är kul att strosa runt i de lite trängre gränderna.

Där som folk lever och bor.

Där shanghaiborna handlar sin mat.

Där familjerna hjälps åt med de dagliga sysslorna.

Här är det ett myller av folk.

Tvätt hänger det överallt, till och med i kablar och ledningar. För den som gillar att fotografera och samla på tvättbilder så finns det oanade möjligheter här.

Vill man så går det även att hitta ett lugnt hörna för lite spel.

Transporterna är av de lite enklare slaget.

Ibland kan fordonet behöva lite omvård och omplåstring.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

I fredags blev jag opererad i mitt onda knä. Känns som om jag nu kan låta de här två röda, som hjälpt mig att gå sedan i februari, kan få pension och förpassas till en lugnare tillvaro i källaren. Har visserligen hel del rehabilitering och träning framför mig, men nu ska det bli skönt att få träna ordentligt och sedan kunna ta promenader.

Gå på Donken i Shanighai.

Nä, vi gick inte på Mc Donalds men när jag fick höra att kineserna brukade beställa hamburgare med ris så blev jag nyfiken på deras meny. Får väl säga att den såg lite annorlunda ut än den vi är van vid. 

Ett anat ställe som också lockade min nyfikenhet var M&M. Jag såg person efter person kom med kassar därifrån så vi kikade in.

En hel butik i två våningar med bara godis. Den här hörnan kallades för The Great Wall of Chocolate.

Färggrann var den.

Lite godisrelaterade saker fanns det också.

Glada golfbollar.

Mer matnyttigt kan man hitta ute vid gatustånden som  Chi cken steak, fast jag såg inte så många som köpte kyckling.

Det såg ut som om det var bläckfisk som var storsäljaren.