Återhämtning

För två år sedan försvann den gamla kraftledningsstolpen från allmänningen bredvid vårt hus – ett projekt som visade sig bli betydligt större än vi först trott (här kan du läsa mer om det ). Stolpen var nämligen målad med giftig blymönja, vilket slutade med att åtskilliga lass med jord fick köras bort tills bara det kala berget återstod.

Maskinerna grävde och grävde tills varenda gnutta jord var borta och bara det nakna berget gapade tomt. Men där de vuxna såg ett sår i naturen, hittade våra barnbarnsbarn en alldeles underbar lekplats.

​Idag, två år senare, är det fantastiskt att se hur naturen tar tillbaka platsen. Sakta men säkert samlas ny jord i klippskrevorna, och blomma efter blomma letar sig upp mot ljuset.

Jag tror att det är här är en rödblära.

Humlorna hjälper till med pollineringen också.

I skuggan av den växer en liten rödplister.

Vet att det fanns ett gammalt trädgårdsland på ungefär den här platsen och mirakulöst har något som jag tror är en praktiris klarat sig kvar.

Lite närmare. Tycker det nästan ser ut som om den sluter sina kronblad i en kram om det innersta i blomman.

Kan det här vara en harkål måntro.

Den blommar också.

Lite fältarv blommar också. 

Finlands vita ros är i full blom nu. Kort men intensiv blomning. 

Till sist akleja. 

Har jag benämnt några blommor med fel namn så rätta mig gärna, har gissat på de flesta.