Återhämtning

För två år sedan försvann den gamla kraftledningsstolpen från allmänningen bredvid vårt hus – ett projekt som visade sig bli betydligt större än vi först trott (här kan du läsa mer om det ). Stolpen var nämligen målad med giftig blymönja, vilket slutade med att åtskilliga lass med jord fick köras bort tills bara det kala berget återstod.

Maskinerna grävde och grävde tills varenda gnutta jord var borta och bara det nakna berget gapade tomt. Men där de vuxna såg ett sår i naturen, hittade våra barnbarnsbarn en alldeles underbar lekplats.

​Idag, två år senare, är det fantastiskt att se hur naturen tar tillbaka platsen. Sakta men säkert samlas ny jord i klippskrevorna, och blomma efter blomma letar sig upp mot ljuset.

Jag tror att det är här är en rödblära.

Humlorna hjälper till med pollineringen också.

I skuggan av den växer en liten rödplister.

Vet att det fanns ett gammalt trädgårdsland på ungefär den här platsen och mirakulöst har något som jag tror är en praktiris klarat sig kvar.

Lite närmare. Tycker det nästan ser ut som om den sluter sina kronblad i en kram om det innersta i blomman.

Kan det här vara en harkål måntro.

Den blommar också.

Lite fältarv blommar också. 

Finlands vita ros är i full blom nu. Kort men intensiv blomning. 

Till sist akleja. 

Har jag benämnt några blommor med fel namn så rätta mig gärna, har gissat på de flesta.

niniz 2026-06-03 14:18

Så vackert det blev och naturen är fantastisk
/N

Svar från Margareta Cortés 2026-06-03 14:58

Tack Nini!
Naturen vet hur den ska göra, lite löv som blir till jord och lite frön som klarat sig kvar då fixar den det.

syntax 2026-06-03 14:31

Helt fantastiskt!
så mycket gamla frön det måste ha funnits kvar, som nu rivstartar när möjlighet ges.
Finlands vita ros är storståtlig - men var kommer den ifrån? Den ser äldre ut än två år?

Svar från Margareta Cortés 2026-06-03 15:06

Tack Peter!
Blev aldrig av att dokumentera de rena vita ytorna tänkte på det flera gånger men det blev inte av.
Men i dag då jag såg hur det blommade där ute så förundrades jag över hur mycket växtligheten det blivit.
Förvånad över att irisen kom tillbaka, men de fanns precis på kanten till det renrakade.
Rosorna växer precis vid tomtgränsen, där gränsen för den dåliga jorden fanns, så de är äldre, nu sprider de sig i en rasande fart.
Har fullt upp med att stoppa deras framfart in på tomten.
Den rosen är verkligen vacker när den blommar, men ack så kortvarig.

lersaker 2026-06-03 16:06

Det måste ändå vara skönt att den giftiga jorden är borta!
Så praktfull blomning som nu vuxit fram på platsen, naturen är fantasifull när den själv får ordna med växtligheten!
Hälsn Anne-Sophie

Svar från Margareta Cortés 2026-06-05 11:09

Tack Anne-Sophie!
Vi var lite oroliga att det där giftet skulle vara även på vår tomt, men de mätte noga ut var de va tvungna att ta bort jorden. En lilla häggplantan nära vår grind klarade sig kvar. Men nu är det intressant att se hur det kommer växter och blommor.

Carina H. Jacobsson ☮ 2026-06-03 16:56

Barn och naturen är fantastiska "varelser" de finner ut sina vägar själv. Beträffande namnen på dina blommor tänker jag inte yppa ett ord då jag är ganska dålig på det där själv ;-)
Ha det fint Margareta.
/Carina

Svar från Margareta Cortés 2026-06-05 11:10

Tack Carina!
Ska bli intressant att följa hur det området utvecklar sig. Tyvärr så har en tall som står väldigt nära vår tomt dött nu, den klarade tydligen inte av att jord en bit ifrån försvann.

pdahlen 2026-06-04 07:16

Fantastiskt att så mycket har återhämtat sig och lever i det som finns. Fint dokumenterat

Svar från Margareta Cortés 2026-06-05 11:11

Tack Peter!
Naturen är fantastisk!

sveka 2026-06-04 11:36

Mycket vacker och romantisk puffbild med Finlands vita ros.
Spännande att få se hur det kan börja växa på kala klippor. Det är hoppingivande att naturen kan ta tillbaka vad människan har förstört.
Hälsningar Sven

Svar från Margareta Cortés 2026-06-05 11:16

Tack Sven!
Gissar att den livskraftiga rosen säkert kommer att sprida sig vidare ut på berget bara det blir mer jord där.

Vibybo 2026-06-04 14:43

Det var ett vackert reportage, naturens fantastiska kraft. Så mycket fint som växer där. Blymönja var förr, inte så länge sen!, en ganska vanlig och mycket effektiv rostskyddsfärg och finns säkert på en del plåttak ännu, obehaglig tanke. Gick inte med Finlands vita ros hemma, den växte något enormt, tog över det mesta.

Svar från Margareta Cortés 2026-06-05 11:17

Tack Stefan!
Förstår att den rosen ville ta över hela tomten, den sprider sig in på vår tomt och jag klipper bort.