OCH JAG DRACK DET, LJUSET, I STORA KLUNKAR

***

Efter drygt en veckas massivt gråväder med dimma och omväxlande regn och snö  ljusnade det på eftermiddagen. Det kändes som att dra andan efter att "glömt" att andas ett tag. Inte solsken och klarblå himmel precis men molnen blev tunnare, diset försvann och det fanns blå gluggar med extra starkt ljus. Och jag törstar efter ljus precis som efter vatten och luft. Landskapet ute vid Västerbyhytta och södra Barken fylldes med ljuset och jag drack i stora klunkar......

*

*

***

DALAVINTER/ LJUNGÅSEN

***

Under nästan femtio år har I och jag åkt längdskidor uppe på Ljungåsen när vi varit hemma i Ludvika eller Korsheden. Sen ett par år får vi avstå från skidorna men det går fint att gå däruppe också.  Som det ligger nästan 500 m över havet finns där nästan alltid snö, även om det är klent med den varan nere i stan. Idag hade vi tänkt komma upp ur dimman som ligger tät i Korsheden men tji, lika dimmigt där. Men obeskrivligt vackert och massor med snö.......

*

Dalavinter som jag vill ha den

*

I älskar det minst lika mkt som jag

*

Naturen är nästan som fjällen med myrar och vatten....

*

....och fjällbjörk kan tänka

*

***

VILKA DAGAR!

***

Ja, vilka dagar - grått, disigt och regnigt. Och halt. Och blötsnö. Men det gör inget, vi har mysigt och har dukat för middag nummer två.......

*

Utanför Söderbärke idag

*

Och hemma hos oss, pappa B, Lovisa och Vilma

*

***

FAMILJEFISKSOPPA I KORSHEDEN

***

Idag kom "Stockholmsfamiljen" upp till Korsheden. Dom hade erbjudit sig att laga middagen idag och bestämt sig för fisksoppa. Efter en snabb bastu var pappa och Vilma var först i köket

*

Pappa B och Vilma vid köksbänken

*

Vilma älskar att vara i köket och extra kul när pappa är ledig och är med förstås

*

Torskryggen och laxen skär Vilma bitar. Dessutom gul paprika, lök, morot, fiskfond och chili och grädde förstås

*

Så ansluter mamma A. Hon  gjorde en guacemol med mkt vitlök att äta bredvid med en baguette och ost

*

En suverän fisksoppa kan jag intyga och medan jag fixade disken blev det familjemys och ormgrop på golvet i vardagsrummet

*

***

MINOLTA 85/1,4 ISO 12800 OCH SÅ LOVISA DÅ

***

Jag är oerhört imponerad av vad moderna kameror klarar av och jag inbillar mig att det inte spelar så stor roll om man har en Canon, en Nikon eller en Sony. Eller en Fuji. Eller Olympus. Eller en...... Dom är rätt bra allihopa tror jag. Vitsen är väl att känna att vi rimligt väl kan utnyttja kamerorna. Och här har jag uppenbara brister men jag lär mig, steg för steg. Kanske är det här en av orsakerna till att jag gillar foto som hobby, jag har fullt sjå att få min egen kunskap att hålla jämna steg  med kamera- och programutvecklingen. På programsidan är jag ohjälpligt efter, ändå tycker jag att jag lär mig hela tiden.

Extra roligt är också att  rätt smidigt kunna använda mina gamla favoritobjektiv som Minolta-85:an här.

*

Såklart finns ingen anledning att hålla på att byta kamera varenda gång en ny kommer ut. Ändå fick jag för mig att steget från Sonys A7RM2 till A7RM3  var värt att göra. Och jag ångrar inte en sekund. A7RM3:an tror jag kommer hålla länge, en helt annan känsla och bättre på nästan allt. Lågljusegenskaperna är påtagligt bättre än på 2:an och hur det hänger ihop när det är samma sensor vet inte jag. Dessutom är det en helt annan känsla att hålla i kameran..Och nu är jag tillbaka på RAW igen, det fick bli jpeg några veckor innan jag laddat ner senaste LR-utgåvan som också klarar M3:ans RAW-filer.

Lovisa dagen före julafton, ocroppat, 1/160 s bl 2,8, handhållet och ISO 12800.   Förstora gärna!

*

***