Khalad Photography Blog

Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd

VIBBERBO

***

Säkert minns ni den där heta sommaren för två år sen, 2018. Jag vet precis när den började, på kvällen den 11 maj. I alla fall i Korsheden med omnejd. Jag var ensam däruppe, och på seneftermiddagen den dagen kom ett riktigt skyfall. Inte bara i tio minuter, jag skulle säga det fullständigt vräkte ner i en timme. När det slutade ångade marken och dimman kom krypande i alla sänkor. Jag tog kameran och bilen och körde en liten runda, Korsheden - Larsbo - Vibberbo - Korsheden. Hela trakten var magisk. Bilderna är tagna ungefär halv nio på kvällen. Efter den dagen var det strålande väder och allt varmare under säg tre månader. Så är det inte i år, det är 14 maj och vi hade tre minusgrader i natt, i Finspång.....

*

Åt väster fanns fortfarande det rosa kvar

*

Fortfarande väster men framme i Vibberbo

*

Tolvsen mot norr, där fanns inget rosa kvar, bara det dimgrå

*

***

Postat 2020-05-14 22:48 | Läst 461 ggr. | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

SAXE - VÅTMARKEN VID SPÅNGEN

***

Här kommer ett gäng bilder på våtmarken i sig själv, alltså mer landskapsbilder än fågelbilder även om en och annan fågel är med.

*

*

*

*

*

*

*

*

*

***

Postat 2020-05-10 12:19 | Läst 673 ggr. | Permalink | Kommentarer (10) | Kommentera

HUMLORNA

***

Naturen är en ständig källa till skönhet och förvåning. I fjol vet jag att det fanns bloggar som uppmärksammade det minskade antalet insekter, inte minst humlor. I år tycker jag ser humlor överallt och hela tiden. Jag har naturligtvis inget vetenskapligt underlag, jag bara noterar att jag ser humlor mest hela tiden. Det gäller mina promenader hemma i Finspång, men det är likadant här uppe i Korsheden. Humlor och fjärilar finns mest hela tiden. Det gläder mig såklart. Helst hade jag hoppas kunna visa bilder på rördrommen men det är nog att hoppas för mycket. Jag hör den regelbunden på mina promenader, men ser den gör jag inte. 

*

Två dagar har jag haft ostörda här uppe, med strålande väder. I morgon bär det av hemåt igen. Det passar bra, har jag förstått väderleksrapporterna rätt ska den bli kallt, snöblandat regn häruppe och nära noll grader. Jag har alla fall hunnit med att klippa gräset och rensa bort överblommade växter runt huset, ormbunkar bland annat. Annars har jag tagit det ganska lugnt, mediterat och så där. Igår kväll hörde jag råbockarna skälla bakom huset och lite senare på kvällen hörde jag kattugglans karakteristiska läte. Mysigt, djuren finns därute. Ensam är man aldrig. Naturen finns där men pockar aldrig på uppmärksamhet, den finns för den som ser och hör. Det påminner mig om att jag är en del av det hela, det stora, men bara en liten del. Jag hör dit, vi hör dit, vi är en del av  existensen. Det känns bra. Natti, natti!

*

*

***

Postat 2020-05-09 23:38 | Läst 532 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

SAXEVÄGEN OCH SPÅNGEN, PRECIS SOM VANLIGT

***

I går kväll, när jag konstaterat att huset stod på plats och allt var OK (nästan, vildsvinen har bökat runt en del) blev det den vanliga promenaden, Saxevägen ner till Spången. Redan när jag närmade mig Stefans gård hörde jag rördrommen utifrån våtmarken.

*

Stefans gård - den vanliga vyn

*

Och här är den lilla träbron, Spången kallad. Björkarna är utslagna men har inte kommit så lång som hemma

*

Och härute nånstans, antagligen lite till vänster, skymd av träddungen, finns den, rördrommen.

*

Också i förmiddags hörde jag den men när jag nu på seneftermiddagen tog med kameran och långtelet var det tyst. Förstås. Därute fanns ändå några gäss, både grågäss och kanadagäss. Inga rariteter precis men jag tycker dom gör sig därute i sin naturliga miljö

*

*

*

*

***

Postat 2020-05-08 22:14 | Läst 694 ggr. | Permalink | Kommentarer (5) | Kommentera

PAUS I KORSHEDEN

***

Idag åkte jag upp till Korsheden. Det är tre månader sen jag var här. Jag har med mig lite mat för att slippa handla. Den självvalda karantänen har gjort att jag känner mig en smula handlingsförlamad, men jag behövde en paus. En paus från vardagslunken, men också en paus från ansvaret hemma. Jag har konstant dåligt samvete för att jag inte orkar möta I som jag vet att jag borde, jag fixar helt enkelt inte det jag vill och det jag borde. Nu är äldsta dottern hemma så jag kan ta några dagar på egen hand. Om någon undrar så har I en Alzheimerdiagnos sen tre år. Det mesta funkar fortfarande rätt bra och jag är full av beundran hur hon själv möter sina motgångar och sina besvikelser, men jag behövs mer och mer.  

*

Bilden tog jag förra gången jag var här, i februari.  Stjärnhimlen fascinerar mig alltid, den påminner mig om evigheten, livets utsatthet men också om livets skönhet. Bloggar gör jag ganska ofta för att få försjunka i mig själv då och då, för att få vara i min egen värld en stund. Då och då är en underdrift, egentligen är det alldeles för ofta en ursäkt för att göra något annat, istället för att göra det jag borde. Men nu är det här jag är. Undrar om det inte är Orion därnere vid horisonten förresten.

*

Natti, natti.

***

Postat 2020-05-07 22:55 | Läst 546 ggr. | Permalink | Kommentarer (18) | Kommentera
1 2 3 ... 95 Nästa