Khalad Photography Blog

Bilder, tankar och reflektioner jag gärna delar. Både lek och allvar och framförallt mer hjärta än förstånd

ROCKEFELLER CENTER TILL FINSPÅNG?

***

Jo, jag vet, det finns en skridskobana i centrala New York, vid Rockefeller Center. Men den är inte i plast. Och med nånstans mellan 10 och 20 miljoner människor i omgivningarna finns det alltid några som vill åka, eller visa upp sig, dygnet runt. Och där ser den upplysta isen rätt häftig ut mellan skyskraporna. Här på torget i Finspång ser det inte lika häftigt ut. Inte alls lika häftigt.

*

Innan den här plastbanan kom på plats i dagarna fanns ett stort schackspel med näst intill manshöga schackpjäser. Och en liten lekplats intill med gräsmatta. I plast. Jag såg aldrig någon spela schack där och heller aldrig några barn leka där, men jag var ju inte där hela dagarna. Det känns inte så trevligt, rätt konstlat faktiskt. Så jag förstår barnen.

*

Jag tror inte kommunen riktigt vet vad man ska göra med ett gammalt torg, det enda som finns i Finspång. Det ligger mitt i centrum, det brukar torg göra. Ofta är dom centrum för affärer och lokala verksamheter, men det kanske man inte vill i ha i Finspång, det är nog bättre att folk åker till Norrköping eller Linköping i stället. Jag har hört att det ska finnas en framåtriktad utvecklingsplan för Finspång som vill ha 30 000 invånare om några år, idag är det ungefär 20 000. Men jag tror ju inte att tivolikänsla på torget är ett bra första steg. Men jag kan ha fel, vi får väl se. Det går att åka skridskor på plasten, hjälpligt.

*

*

***

Postat 2018-11-30 23:27 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

SVARTVIT MEN INTE CROPPAD

***

Ursäkta, men det fick bli en till. Samma bild som i förra bloggen, svartvit men inte croppad, och samma "råa" ton.

Ni från Stockholm vet naturligtvis vad gångtunneln heter, där från Sveavägen till andra sidan nånstans....

*

*

***

Postat 2018-11-30 16:21 | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

ATT FASTNA I GAMLA SPÅR

***

Förfärligt vad svårt det är att ta sig ur gamla spår. Jag kör ju nästan bara landskap och naturbilder om jag bortser från familjebilderna och dagboksbilderna. Gärna med fint ljus och då och då en lämplig solnedgång, eller allra helst en stund efter själva solnedgången då ljuset är som vackrast. Nu är det inget fel i det, och det kommer säkert vara mina vanligaste motiv också i framtiden, det kommer jag nog aldrig tröttna på för gott. Men sådär tillfälligtvis känns det ungefär som att Nu får du väl ge dig, kan du inte hitta på något annat än Saxevägen i Korsheden och Risingelandskapet i Finspång? Världen är så stor och det finns så många fotostilar som alla ger mig glädje eller andra känslor när jag tittar på andras bilder - från kända fotografer eller era här på fotosidan eller Insta. Trots att jag bestämt mig ett flertal gånger för att åtminstone för några dagar byta inriktning blir det inte. Dels vet jag liksom inte hur man "gör", lite naivt uttryck, dels hittar jag straxt något vackert landskap eller fin himmel som bara ropar efter att bli fotograferad. Och så är jag där igen....

*

Gråvädret och diskbråcket gör att promenaderna just nu både blir kortare och färre, följaktligen tittar jag lite då och då på gamla bilder. Och där finns ju ett helt annat möjligt förhållningssätt till det nya - varför inte leta efter dom uttrycken jag söker bland gamla bilder - plocka ut delar av bilderna eller ändra uttryckssättet radikalt? Det stämmer väl med den tanke jag skrivit om flera gånger tidigare - jag vet ofta inte exakt vad det är jag försöker uttrycka när jag tar bilderna - det gäller fö landskap också. Någonting i landskapet eller situationen eller hos personerna får mig att knäppa just där och just då. Exakt vad det är vet jag inte. Alltså kan skälet till bilden ligga på ett annat plan än det först och omedelbart synliga. Och som kanske/ möjligtvis kan plockas fram i en helt ny version eller i en detalj.

*

Så har bilden här kommit till. Den är dessutom lite påverkad av en fotograf jag fastnat för på Instagram. Om hon, för det är en hon, är känd vet jag inte, men jag gillar alla hennes suddiga bilder, nästan alla med personer som viktiga element i bilden. Olga Karlovac heter hon, ni hittar henne lätt som olga.karlovac på Instagram. Bilden är ett utsnitt på 700 x 700 pixlar, croppad från en bild på 4000 x 6000 pixlar. På köpet får jag både lite brus och allmän otydlighet, precis som jag söker. Och så blir den i svartvitt. Förstås.

*

*

***

Postat 2018-11-30 12:15 | Permalink | Kommentarer (3) | Kommentera

CITYSCAPE

***

*

*

***

Postat 2018-11-29 10:45 | Permalink | Kommentarer (7) | Kommentera

ENSAMT?

***

*

*

***

Postat 2018-11-28 22:27 | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera
1 2 3 ... 9 Nästa 

Innehållskategorier