SNACKET GÅR - EKBACKEN RISINGE

***

Vi är ju några som har varit här längre än alla ni som läser nu. Vi står bra där  vi står. Grovhudade och en smula råbarkade är vi, men vi står kvar, också när det blåser. Lite svinn får man ju räkna med när man är upp i åren. Men vi byter inte fot bara för att partisympatierna skiftar och mediedreven går. Inte ens valet av Trump rör oss i ryggen, vi har varit med om värre. För att inte tala om Eurovisionseländet. Men vi vet vad som händer, folk pratar och pratar och vi lyssnar när dom är i närheten. Om ni visste vad folk pratar. Och så många som tror dom vet. Det värsta är att folk aldrig lär sig. Det låter lite olika, men dom pratar om samma saker som dom gjorde för trehundra år sen, tom för femhundra år sen. Inte mkt nytt under solen här inte. Ja prylarna förstås, bilar och mobiler är ju nytt, men dom pratar om samma gamla saker, kärlek och svek, intriger och skvaller och om dom besynnerliga grannarna. Och alla invandrare tex, redan för typ trehundra år sen beklagade dom sig över alla valloner som kom hit till Finspång, de Geer och de Besche och vad dom nu hette. Fast vi har ju förstått att utan dom hade ju inte Finspång funnits nu, men det har dom glömt. Nä, nu pratar vi om något roligare, vårsolen tex.....

*

*

*

*

***

KARLARNA, DOM VÄRPER I ALLMÄNHET INGA GULDÄGG.....

***

Idag är det ju inne och modernt att vara feminist, nästan nödvändigt för politiker ur alla läger. Och på tiden är det ju. Så har det dock inte alltid varit. Jag sitter fortfarande ibland och bläddrar i det släktforskningsmaterial mamma och pappa lämnade efter sig och hittar ett och annat guldkorn. Den här gången är det ett tal som mamma skulle hålla i en damförening (ja, det fanns såna då) i Ludvika 1980, alltså för snart 40 år sen, själv var hon då 71.  Mamma var ju trebarnsmamma,  efter några år också yrkesarbetande lärare  och därutöver  mycket aktiv kommunalpolitiker. I hennes handskrivna anteckningar hittar jag bla följande

"Vi kvinnor är alltför timida och försiktiga, tror oss om för litet. Gå till ett fullmäktige (-sammanträde) och hör på karlarna, de värper i allmänhet inga guldägg. Men de tror sig om. Vi kvinnor har den representation vi förtjänar. Vi måste våga lite mer, ta lite mer samhällsansvar, inte något som andra ska sköta åt oss"

Kanske något som tål att sägas också idag?

*

Mamma Maj, på min bild här straxt under 50

*

***

TORSTORPSSPÅRET OCH MÄSELN

***

Att få strosa ett par timmar ute vid Torstorp och Mäselnspåret är en tröst för vem som helst och en lisa för själen. Ibland känner jag också mer än annars att det är just det jag behöver. Sen flera månader har jag nästan tappat fotolusten, inte bara fotolusten förresten. Och när det är så är det ju bara att gå ner på sparlåga ett tag, det går inte att tvinga fram något, vare sig bilder eller annat, det är bara att vänta. För vänder gör det mesta, både årstider och sinnelag.

*

Idag blev Torstorpsängarna och Mäselnspåret räddningen. Därute trivs jag. Och strosa är nog rätt ord, ingen motionspromenad i alla fall. Kameran var med och på den hade jag satt ett makro, Tamrons lilla behändiga 90-millimeter. Som de  flesta vet är det en stjärna, särskilt i förhållande till priset. Tanken var att få några bilder på de sista blåsipporna och några av vitsipporna. Och 90 millimeter funkar alldeles utmärkt som kort tele också

*

Förstora gärna!

Dom fina asparna får fungera som eye-catcher även om dom egentligen kom senare under promenaden

*

Det som först glädjer mig är att stigen börjar vara grön

*

Blåsippor finns kvar men har börjat blekna

*

Det ser man också bakifrån

*

Vitsippor behöver jag inte leta efter, dom täcker marken på stora områden

*

Ofta fotar jag dom bakifrån där det rosa syns så tydligt, framifrån blir dom ofta bleka

*

Men med riktiga närbilder funkar det framifrån också

*

Inte bara blommorna är värda uppmärksamhet, därute finns många vackra lövträd, vackra också innan löven slagit ut

*

Också andra växter, vide tex

*

Videkissar med makro kan bli ganska fint

*

Vårvinterns gulbruna ängar börjar nu äntligen slå om till grönt

*

Mossan blommar för fullt, men för att se det får man kolla rätt noga, dom här är 2-3 cm höga

*

Ytterligare en vitsippa

*

Och en till

*

Som sagt, vitsippor är det gott om

*

Strandkanten erbjuder andra motiv.....

*

....precis som dom mossiga stenblocken

*

Vanlig blåsippa

*

Röda blåsippor...

*

....och igen

*

Över Mäseln ligger typiska aprilmoln

*

Långt lidet på eftermiddagen och skuggona blir allt längre

*

Och tillsammans blir allt bara så vackert......

*

På väg tillbaka ser jag någon som är ute och lägger ut redskap

*

Och här kommer asparna på min väg tillbaka

*

Del av den förtrollade stigen

*

Nästan tillbaka vid starten igen noterar jag tydligt lystern gräset fått i motljuset

*

***

KLASSISKT GÖTEBORG

***

*

*

***

FEMTON

***

I går fyllde äldsta barnbarnet Hilda 15, en otroligt fin och go tjej! Och I och jag som åkt ned till Gbg under dagen gladde oss att vara med på eftermiddagen och kvällen. Under eftermiddagen kom förstås ett gäng kompisar för att gratta

*

Hilda under ballongmolnet

*

Kompisgänget. Mamma kollar en stund

*

Tårtan

*

***