NORRSKEN ÖVER FINSPÅNG

***
Norrsken också i kväll, trevligt, jag missade i går kväll. Gjorde en vända runt Dovern mellan 21.30 och 22.30 ungefär. Riktigt fint norrsken. Mest grönt men också en del rött och tydliga draperier ibland. Några riktigt starklysande områden. Lat som jag är körde jag på fri hand, mestadels 1/5 s, ibland tom 1/2 s, alltid bländare 1,4 på 24 mm vidvinkel. Blir det fler kvällar ska jag ta fram stativet.....

*

Utanför S:ta Maria

*

Utanför S:ta Maria

*

Doversund

*

Doverstorp

*

Doverstorp

*

Doverstorp

*

Från Linköpingsvägen

*

Frän Linköpingsvägen

*

Bönnern

*

Bönnern

*

***

27 FEBRUARI

***

Det är bra med negativalbum, där finns anteckningar lika bra som moderna metadata. Bilden är tagen den 14 juni 1955 med bl 8 och 1/50 s med min Nettar, och det är mamma Maj och Heimo på bilden. Mamma, född 1909, skulle  blivit 114 idag. Just den här bilden passar eftersom Heimo var finskt krigsbarn hemma på Jesper Svedbergsvägen 5 i Falun åren 1941-43. Mamma hade stark känsla för att alltid göra rätt för sig och hjälpa till där hon kunde. Att mamma och pappa var en familj av alla dom familjer som tog hand om ett av dom 70 000 krigsbarnen känns naturligt (som jämförelse fanns juni 2022 ca 40 000 ukrainare i Sverige). Trots att jag var med minns jag inget, jag fyllde 3 först i nov 1943, men att han var flera år äldre än jag vet jag. Det här är första gången Heimo hälsar på mamma och pappa sedan kriget. Jag är 14 är, Heimo är nog några år över 20.

*

Bilden är tagen vid Mossplan, Ludvika 14 juni 1954

*

***

BILDER ELLER KAMEROR?

***

Själv tycker jag bilder är roligast. Det här är dom vanliga Risingebilderna fast med 99:an och Minolta 85/1,4. På förmiddagen var I och jag därute, utan kamera eftersom I behöver mitt stöd (fysiska) stöd hela tiden. Sen gjorde jag en eftermiddagstur på egen hand, med kamera. För det mesta sitter 135:an på 99:an, men inte idag alltså. Det skrivs mycket om kameror och objektiv här på bloggen. Trots ganska långa utläggningar och mkt kompetenta skrivare är i regel dom egna kamerorna bäst. Ytterst sällan ser jag någon som tycker att andras kameror är bäst, inte ens lika bra faktiskt. Det är förvillande för oss amatörer, jag vet fortfarande inte om det är Leica, Contax eller Fuji som är bäst. Det också förvillande att höra att vissa gamla objektiv har unik skärpa, varken för mycket eller för litet, utan precis lagom, bara för att nästa vecka läsa inlägg från samma bloggare där hen säger att skärpa är oväsentligt. Klart man blir förvirrad. Mitt förslag är att låta Råd och Rön testa kamerorna så vi får klart för vilken som verkligen är bäst. På det sättet skulle jag också slippa köpa Fotosidan Magasin och länka in på DP Review stup i kvarten.

*

Det funkade rätt bra med 85 i stället för 135, mkt lättare faktiskt. Dessutom fick jag med lite mer på bilderna så jag behöver inte ta så många bilder. Om bilderna blev bra? Vad är det man mäter efter nu igen, jag har glömt vilken skala jag ska gå efter men är tacksam för förslag. Det är väl kanske ISO, DIN eller Scheiner möjligen. Nämen vänta, det finns säkert svensk standard, SIS nånting. Det vore bra.

*

Fast nu är det ju så att Osho säger att det inte är så klokt att jämföra. Bra eller dåligt, superior eller inferior, vem är vilket här på bloggen? Varför ska vi jämföra allting? Behövs det? Blir vi gladare av det? Så här

"From the very beginning you are being told to compare youself with others.

This is the greatest disease; it´s like a cancer that goes on destroying your very soul because each individual is unique, and comparison is not possible.

I am just myslf and you are just yourself.

There is nobody else in the world you can be compared with".

* 

*

*

*

*

*

*

*

***

ETT BLODRÖTT ÅR

***

Himlarna brinner fortfarande där borta över Ukraina. Ca 200 000 människor har dött, hur många skadade och hur många förstörda familjer vet vi inte. Ukrainarna vill vara en del av Europa, inte diktaturen Ryssland med despoten Putin, där varken demokrati eller personlig frihet råder. Ukrainarna vill in i EU och NATO. Finland har levt i skuggan av Ryssland och vet vad det innebär, och Finlands politiska frihet har varit beskuren. Nu vågar dom äntligen ta steget in i NATO och kommer dom in  före oss är det inte mer än rätt. På årsdagen av den ryska invasionen av Ukraina förvånas jag över att det fortfarande finns dom som hellre häcklar EU och NATO än Putin. För mig är valet lätt, frihet och demokrati. Och demokratin förminskas inte av att vi har lagar och regler som vi behöver följa, inte heller av att vi har samarbetspartners som vi efter fritt val har samarbete med och som innebär både fördelar och förpliktelser. I alldeles för många länder har människor inte ens frihet att välja, bla Putins Ryssland.

För ett år sen skrev jag om en blodröd morgon ( här) Efter ett år är färgen fortfarande blodröd.

*

*

***

INIFRÅN OCH UT

***

*

*

***