DUNGEN MED BJÖRK OCH ASP

***

Strålande vackert på förmiddagen. Några timmar senare försvann solen i mörka moln just när vi började Torstorpsspåret. Dom sista strålarna gav ljus åt dungen med björk och asp och dom mörka molnen blev passande fond. Växlingar, hela tiden växlingar. Dag efter dag, vecka efter vecka, år efter år, hela tiden växlingar. I hjärtat såväl som i naturen. Eller om det är själen kanske.  

*

*

***

I STAN

***

Är man i Finspång och säger i stan menar man Norrköping förstås. Jag var där i fredags eftermiddag och har redan visat några bilder. Här kommer några till, i färg den här gången. Alldeles utanför konserthuset stod ett gäng ......

*

Den första jag träffade på var den här glada damen. Hon berättade att hon samlade fimpar och förundrade sig över att dom finns överallt, inte bara på gator och trottoarer utan i planteringar tex

*

Här stod också ett litet gäng med plakat. Dom flesta hade miljön som tema men kärnvapen fanns också med. Dom verkade ha det gemytligt där på fredagseftermiddan.

*

Bara några meter därifrån satt det en tjej som tog paus

*

Jag blev lite fascinerad då jag såg att hon skakade fram en ny cigg omedelbart efter att ha fimpat den förra.

*

***

NI MISSADE VÄL INTE?

***

......programmet om japanska pianisten och performancekonstnären Eriko Makimura? Tvåan 18:30 i kväll. Underbar dansk film om henne. Raffinerat och groteskt står det i ingressen, stämmer precis tycker jag.  Går lätt att se i efterhand, jag har redan sett den en andra gång. Inte blev TV-kvällen sämre av att Vetenskapens Värld kom en stund senare.  Pinkers Upplysning nu från 2018 står redan i bokhyllan så allt var inte nytt. 

*

Ingen svart Steinway tyvärr, bara pappas gamla musikkafe´-piano från 30-talet, men det är renoverat och funkar fortfarande bra, hamrarna omklädda och lite sådär. Och i hemmamiljö är jag egentligen glad att det inte är svart. Och visst använder jag det fortfarande ibland, men fingrarna stelnar allt snabbare......

*

***

ASKARNA I RISINGE

***

Alldeles intill varandra står dom, vårdträden därute i Risinge. Askar tror jag det är, även om jag inte är hundra. I alla fall är dom parbladiga och har pilformiga löv. Askar sägs ju fälla alla sina blad samtidigt, samma natt. Kanske  kan det bli så här då?

*

Asarnas gamla världsträd,  Yggdrasil, var en ask, och det trädet bar upp hela jorden. Just nu är ju asken hotad som art av askskottsjuka, det verkar som Skuld, Verdandi och Urd, dom tre nornorna, inte gör sitt jobb. Nornorna ska skydda trädets grenar genom att ösa sand och vatten över dess grenar.  Undrar om någon biolog har kollat om sandblåsning är ett sätt att behandla askskottsjuka?

*

*

***

PORTRÄTTET

***

*

*

***