SAMMA MORGON - TVÅ TILL

***

Ja precis, i förrgår morse

*

Majoren, Finspång

*

Bildningen, alltså CNG-gymnasiet i Finspång

*

***

MORGONLJUS PÅ MAJOREN

***

Ni vet hur det blir, när det egentligen är mulet men så öppnas det en springa i  molntäcket nere vid horisonten precis när solen går ner. Eller, som i det här fallet, precis när solen går upp. Här träffar solljuset just Majoren, ett av få höghus i Finspång. Namnet fick det eftersom det byggdes på den gamla majorsvillans tomt. Och varifrån DET namnet kommer hoppas jag Finspångsborna berättar!

*

*

Önskar er alla en trevlig fortsättning på helgen!

***

RISINGE

***

Den utlovade solen höll sig borta också idag. Dock var det aningen ljusare på förmiddagen när vi som vanligt gick utefter Risingevägarna. Den här lite mindre eken står i en hästhage inte så långt från S:ta Maria. Även om den inte är så stor har den ju dom för eken typiska väldigt långa grenarna. Måste bli ett högt moment på grenvirket vid basen!

*

*

***

TILL OCH MED...

***

.....parkeringsplatsen ute vid Viberga får ett uns av poesi över sig när månen, nästan full, strör sitt silverljus över oss. Jag tänker att förr var det på kyrkbacken man träffades och pratade med de andra i byn om senaste nyheterna. Dvs sånt som hänt hemmavid , i naturen och på åkrarna, sen sist. Nu är det här vi ses men har knappt tid att prata med varandra, vi rusar in och handlar det vi ska och så ut igen. Så här vintertid(?) kan det gå veckor, ibland en månad, mellan gångerna jag talar med någon av grannarna. Sommartid  blir det mkt oftare - vi klipper våra gräsmattor och sitter och fikar ute, då är det lättare. Så blir vi lite annorlunda här uppe i norr, jag kommer inte ihåg exakt vad han sa den där Montesqieu. Nyheter lider vi inte brist på, vi snarare dränks av  alla nyheter som strömmar in från TV, datorer och mobiler. Men den där personliga direkta kontakten saknar jag ofta, den som fanns mellan kompisarna när jag var ung  och mellan arbetskamraterna när jag jobbade. Här fyller bloggen en viktig funktion, allra helst som vi träffas irl ibland :-)

*

*

Suss gott!

***

I SEKEL EFTER SEKEL....

***

I sekel efter sekel, i snart tusen år, har hon legat här, S:ta Maria i Risinge. Hon ligger här innanför bogårdsmuren till höger. Muren är inte riktigt lika gammal, den är medeltida, sannolikt 1400-talet. Det känns tryggt på något sätt, tryggt medan mörkret faller. Inte för att jag är mörkrädd precis, och inte för att jag är religiös precis, men jag har stor respekt för alla som gått här före mig. Jag har också stor respekt för seklerna, för stabiliteten, för långsamheten, för allt som inte är snabbfotat, marknadsmässigt, streetsmart, effektivt, lönsamt och självhävdande. 

*

Bredvid bogårdsmuren vid S:ta Maria, Risinge. Där framme gamla prästgården

*

***