RISINGE - DETALJER OCH LANDSKAP

***

Dan före dan före dopparedan tittade solen äntligen fram över Risingebygden igen. I hade annat för sig så jag gick ett par timmar ensam därute. Långsamt, med många stopp, ner på knä, och så upp igen.Tillbaka, och så iväg igen. Bästa sortens promenad om ni frågar mig. 

*

*

*

*

Vildsvinen börjar gå illa åt den lilla traktorvägen

*

Redan vid halvett-tiden började dimman komma, men det blir mer i en annan blogg, nästa år kanske :-)

*

*

*

*

*

*

*

***

ATT BORSTA SITT HÅR

***

Vi sitter där i soffan i Täby på julafton och väntar på Kalle Anka. Därborta är farfar, han har en tomteluva på sig hela dagen. Lovisa sitter alldeles bredvid mig (jag är morfar i Täby) i soffan och väntar, julfin i sin röda tröja, på alldeles lagom avstånd för att kunna använda 135:an. Det är fönster bakom soffan och ljuset faller fint på Lovisas hår som hon nu börjar borsta en extra gång, nått måste man ju göra medan man väntar.

*

Själv har jag flera gånger slagits av hur kvinnliga rörelserna är. Genusforskarna skulle säkert ge mig på moppe om jag ett ögonblick tvekar om dom verkligen bara är inlärda, finns det verkligen ingen kvinnlig hårborstningsgen inblandad här? Jaja, så går mina funderingar här i alla fall.

* 

*

*

*

*

Och visst blev det väl fint?

*

***

FAMILJEMYS I KORSHEDEN

***

Resten av Täbyfamiljen anslöt här i Korsheden dagen efter att vi kom hit, det var så tänkt redan från början. Nu har dom just åkt hem igen men känslan av glada fina dagar med familjen kommer finnas kvar ett bra tag till.

*

Vilma gjorde förrätten i går, morötter, gurka,chips med guacemoldip , mums

*

Familjebilderna är tagna ur verkligheten, ser att både hushållsrullen och den tomma bubbelvinsflaskan är med i bild, bra

*

Skönt framför (och bredvid) brasan!

*

Fast man kan ju också göra sig en egen myshörna

*

***

DEN TYSTA SKOGEN

***

Nej, det är inte Rachel Carsons tyst vår jag har i tankarna, bara att skogen så här en gråmulen dag i december är så tyst. Inte en fågel, inte en vindil, inte ett knak. Ödesmättat? Inte alls, det känns som att gå i en egen liten värld. Mjukt mossgrön med våta brunsvarta trädstammar, dämpad och behaglig, utom räckhåll för ljud- och ljusreklam och adventsstakar. Här går jag dessutom på den mjuka och behagliga stigen ute i Lunddalen, vårt mest ursprungliga motionsspår, ni ser ett par lampor på första bilden

*

*

*

*

*

***

GOD JUL ALLA, BÅDE PÅ OCH UTANFÖR FOTOSIDAN!

***

Vill önska er alla en riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR! Kanske, kanske kommer det lite kyla om några dagar. Eftersom snön och kylan lyser med sin frånvaro just nu och jag rensar i lådor och kartonger väljer jag att i ställer för egna bilder den här gången visa några japanska julkort från tiden jag jobbade. Vi hade under många år samarbete med japanska Sumitomo Light Metals och några av julkorten från dom åren har jag faktiskt sparat av det enkla skälet att jag tycker dom är vackra. Kanske blir det ett litet collage av dom att sätta upp på nå´n vägg. Första julkortet är väl den japanska tranan?

*

*

*

*

*

*

*

Önskar er lugna sköna helger med mycket lek, kärlek och glädje!

*

***